Bakgrund: Att vara äldre förknippas och beskrivs med olika begränsningar så som olika sjukdomar och funktionsnedsättningar men även ensamhet och ett beroende av hjälp från andra. Det är omvårdnadspersonalens uppgift att se till att kompensera den äldres förluster och funktionsnedsättningar. Genom att inkludera sällskapsdjur till sjuka personer kan det bidra till en känsla av samhörighet, mildra ensamheten och öka det sociala nätverket.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva djurs betydelse för den äldre människans hälsa.  Metod: En allmän kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet grundade sig i fem olika kategorier som speglar djurs betydelse för den äldre människans hälsa: Fysiska faktorer för hälsan, sociala faktorer för hälsan, existentiella faktorer för hälsan, psykiska faktorer för hälsan och utmaningar med djur i vården.  Slutsats: En ökad kunskap och förståelse för djur som ett komplement i vården behövs hos allmänsjuksköterskan och övrig hälso-och sjukvårdpersonal för att skapa en trygg och hälsofrämjande vård för den äldre människans hälsa.

Proteases are found in all living kingdoms and are absolute essential for a functional cell to beable to break down peptide bonds. Metacaspases are proteases with the ability to cleave afterarginine and lysine residues. Research that has been done so far on a specific subgroup ofmetacaspases called Metacaspase-IIf from Arabidopsis thaliana (AtMCA-IIf), has shown thatan autocleavage is necessary for the activation process and it will then start to degrade itself.In this project the amino acids which is necessary for the activation and degradation ofAtMCA-IIf has tried to be identified. Based on the predictions of an already determined crystal structure, mutations were produced to generate a more long-lived enzyme. Biochemicalstudies involving activity-and stability assays were performed to get a better understanding ofthe wild type and mutant. The amino acids thought to have an important role in these processes turned out to not have the effect on the enzyme as was predicted, but the experimentsalso did show interesting results.

SammanfattningJonsson, Anna & Karlsson, Cornelia (2016) Djur i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen.I detta examensarbete har vi undersökt hur en förskola arbetar med tamdjur i sin verksamhet. Syftet med studien är att se hur man kan arbeta med tamdjur i den pedagogiska verksamheten och hur djuren kan bidra till lärande och utveckling hos barnen enligt pedagogernas föreställningar, samt vilka utmaningar som kan finnas för detta. Med hjälp av två frågor: Kan tamdjur, som resurs i den pedagogiska verksamheten, bidraga till barns utveckling och lärande, enligt pedagogernas föreställningar? Vilka utmaningar kan uppstå när man har tamdjur i förskolan? har vi undersökt vår empiri med en hjälp av tidigare forskning samt begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativ metod; vi har träffat våra informanter (pedagoger och barn) på förskolan och intervjuat dem. Studiens resultat visar att pedagogerna har en föreställning om att interaktionen mellan djur och barn på förskolan, såväl planerad av pedagogerna, som oplanerad, har lett till utveckling hos barnen inom områden som bland andra, empati och självreglering. Nyckelord: barn, djur, interaktion, förskola, pedagoger

De flesta får någon gång under sitt liv läsa om eller bevittna när ett djur far illa på grund av en människa. Att använda våld mot djur är något oacceptabelt, ändå sker det allt mer förekommande i vårt samhälle sett till brottsstatistiken. Studien ämnar att utifrån en kvalitativ innehållsanalys av sjutton domar, som har avgjorts i Skåne län och Västra Götalands län mellan 2012-2015, identifiera gemensamma faktorer hos personer som utövar våld mot djur och har dömts för djurplågeri i Sverige. Studien utförs på grund av att forskningen i nuläget har ett tämligen begränsat fokus där människors våld mot djur förklaras utifrån samma förklaringsmodell. Att identifiera gemensamma faktorer kan därför blir ett viktigt komplement till den befintliga forskningen. Eftersom Sverige i stort sett saknar preventiva åtgärder mot personer som utövar våld mot djur kan kunskapen även användas som ett redskap i det brottsförebyggande arbetet. Utifrån analysen kunde hus- och sällskapsdjur, kön, våldets utformning, olika förklaringar till sitt handlande, tidigare brottslighet, substanspåverkning, psykisk ohälsa samt djurets lidande identifieras som meningsbärande enheter i materialet. Våldet har begåtts i tre olika sammanhang; på grund av olydnad hos djuret, för egen tillfredställelse eller i relation till partnervåld. Utifrån att studera de olika gemensamma faktorerna i relation till det sammanhang där våldet begåtts, har de tre sammanhangen kunnat användas som undergrupper för att förklara olika mönster och karaktärsdrag hos personer som utövar djurplågeri. Framtida forskning bör fortsätta att studera gemensamma faktorer samt utföra studier av såväl retrospektiv som prospektiv karaktär. Slutligen bör forskningen utveckla kunskapen kring olika åtgärder samt att Sverige bör implementera fler konkreta åtgärder inom det brottsförebyggande arbetet. En rekommendation är att se över möjligheten till en tertiär prevention, i form av vård- och rehabilitering, till de personer som dömts för djurplågeri. / During a lifetime, most people will probably read about or witness when animals suffer violence because of a human. Violence against animals is unacceptable nevertheless it occurs more frequently in our society seen to crime statistics. This essay intends to, based on a qualitative content analysis, identify common factors among people who have committed and been convicted for animal abuse in Sweden. The study is based on seventeen court records between 2012-2015 from different district courts in Skåne and Västra Götaland. Existing research has a rather limited focus where all violence acts against animals are explained by one theory. Therefore, an important complement to existing research can be to identify common factors. The essay can also contribute as an instrument in crime prevention. The results in this study show that companion animals, gender, type of violence, explanations for their actions, history of criminality, mental illness, substance abuse and the animals suffering are important meaning units. The violence is perpetrated in three different contexts; due to disobedience of the animal, for the perpetrators own satisfaction or in relation to partner abuse. By analysing the common factors in relation to the context in which the violence is committed, the three contexts could be used as subcategories to explain different patterns and characteristics of persons who commit animal abuse. The essay suggests that future research should develop more knowledge about common factors. Also to use studies with retrospective as well as prospective character. Finally, future research should develop more knowledge about different interventions and start implement interventions of crime prevention in the Swedish society. A recommendation is to review the possibility of tertiary prevention, which contains care- and rehabilitation, for people convicted of animal abuse.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som ligger bakom användandet av djur i skolans verksamheter. För att undersöka detta har vi besökt en skola som använde sig av en läshund och ett fritidshem med flera djur inom verksamheten, båda i södra Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger på de ställen vi besökt och även gjort observationer av miljön. Genom denna undersökning har vi sett en positiv inställning till att använda sig av djur i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar att pedagoger anser att fördelarna är många och de innebär flera positiva effekter som leder bland annat till ökad motivation, ökat självförtroende, bättre kommunikation, större ansvarskänsla och starkare empati bland elever. Dessa effekter verkar vara ett motiv till att djur används inom verksamheterna samt att flera av pedagogerna vittnar om förbättrade resultat hos elever. De nackdelar som kommit fram är allergi, rädslor och att pedagogiken kring djur ofta kan vara personbunden samt att inte alla elever kan få möjligheten att arbeta med djuret/djuren. För att identifiera de pedagogiska motiv som angetts av informanterna har vi använt oss av Deweys teori kring ”learning by doing” och Bowlbys anknytningsteori. Slutsatsen visar att djur anses med fördel kunna användas i ett pedagogiskt syfte och att de kan förbättra flera aspekter inom verksamheten så som ökad hälsa för elever, ökade prestationer samt att individens personliga utveckling främjas.

”Att hitta tillbaka till en plats i tiden. Att förflytta sig till en plats mellan naturens och människornas världar. Till en plats i mossan, mellan det förlorade och det befintliga.”  - Thomas Tidholm, Jordlöparens bok ’Jordlöparens bok’, skriven av Thomas Tidholm, är en bok som undersöker människans förhållande till naturen men även naturens egna ambivalenta förhållande till oss. En bok vars frågeställningar starkt har genomsyrat detta projekt. Vi lever i en samtid av klimatförändringar och minskad biologisk mångfald, vi lever sida vid sida med naturen men utan närhet. Projektet strävar efter att hitta tillbaka till naturen vi härstammar ifrån med hjälp av ett kulturhus, lokaliserat i utkanten av Järna, i samklang med natur. Där plats och konst samexisterar tillåts omgivningen att tas in på ett nytt sätt. Med ökad förståelse, kunskap och kreativitet kommer vi närmre oss själva och den omgivning vi vistas i. / The Ground Beetle’s Book, written by Thomas Tidholm, is a book that examines our relationship to nature but also nature's ambivalent relationship to us. A book whose approach have strongly permeated this project. We live in a time of climate change and loss of biodiversity, we live side by side with nature but without lack of understanding between us. This project strives to find the way back to the nature we originate from with a culture house, located in the outskirts of Järna, rooted in harmony with nature. When space and art coexist the surrounding is allowed to be experienced in a new way. With an increased understanding, knowledge and creativity we get closer to ourselves and surrounding we reside in.

Bakgrund: God hälsa omfattas av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Att åldras innebär stora förändringar både fysiologiskt, socialt och psykologiskt. Den psykiska hälsan hos äldre kan präglas av upplevelser av ensamhet, immobilitet och en känsla av att sakna ett sammanhang. Det är ur ett vårdvetenskapligt perspektiv viktigt att förstå och medvetandegöra dessa dimensioner av åldrandet för att bättre kunna främja hälsa hos äldre personer. Att i egenskap av sjuksköterska eller annan vårdpersonal se värdet av att bryta mental och känslomässig isolering hos äldre men också rent fysiskt hitta sätt att motivera till aktiviteter som främjar välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om och förstår husdjurs betydelse och hur de kan påverka äldres hälsa och livskvalitet. Syfte: Att beskriva hur närvaron av djur kan främja hälsa hos äldre personer. Metod: För litteraturöversikten användes Fribergs (2022) analysmodell och baserad på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen utfördes i databaser som CINAHL Complete och PubMed. Studiernas kvalitet granskades utifrån fyra av Fribergs 13-14 frågor. Resultat: Resultatet visade att husdjur har en positiv inverkan på livskvaliteten hos äldre individer. Att äga ett husdjur kan förbättra den fysiska och psykiska hälsan, stärka sociala kontakter och minska känslor av ensamhet bland äldre. Detta ökar känslor av kärlek och stärker relationen mellan djurägaren och djuret. Litteraturöversikten belyste även utmaningar och risker, såsom oro för ekonomiska kostnader och svårigheter med att sköta om djuren på grund av stigande ålder och ökad fallrisk. Lösningar som anpassade boendemiljöer och förebyggande insatser i form av husdjursrelaterade aktiviteter kan vara till hjälp för både djur och deras ägare. Slutsats: Meningsfullhet spelar en viktig roll för äldre hälsa och i vissa fall kan motivation och meningsfullhet stärkas av samvaro med djur, vilket har en positiv påverkan på äldres hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor kan integrera husdjuren i aktiviteter och därigenom motivera äldre personer att främja egen hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Good health includes physical, mental, and social well-being. To age is to be exposed to many changes both physiologically, socially and mentally. Mental health within older adults can be characterized by experiences of loneliness, immobility, a sense of lacking context. From a healthcare point of view, it is of importance to understand and raise awareness of these dimensions of getting older to better promote good health amongst elderly people. As a nurse or other healthcare staff see the value of breaking the mental and emotional isolation in older people but also, from a physiology standpoint, find ways to motivate elderly to do beneficial activities to promote health and well-being. It is important for nurses to be aware of and understand the significance of pets and how they can affect the health and quality of life of the elderly. Aim: To describe how the presence of animals can promote health in older people. Method: Literature overview Friberg's (2022) analysis model is used and based on ten scientific articles. The search was performed in databases such as CINAHL Complete and PubMed. Results: The result of the review showed that pets have a positive impact on the quality of life of older individuals. Owning a pet can improve physical and mental health, strengthen social connections, and reduce feelings of loneliness among the elderly. Despite this, the relationship and love between the pet owner and the animal increase. The study also highlighted challenges and risks, such as concerns about financial costs and difficulties in caring for pets due to the increasing age and higher risk of falls. Solutions such as adapted living environments and preventive measures in the form of pet- related activities can be helpful för both the animals and their owner. Conclusions: Meaningfulness play an important role in the health of the elderly, and in some cases, motivation and meaningfulness can be strengthened by spending time with animals, which has a positive impact on the health and well-being of older adults. Nurses can integrate pets into activities, thereby motivating elderly individuals to promote their own health and prevent illness.

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen.</p><p>Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud.</p><p>Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat.</p><p>Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.</p>

The purpose of this essay is to closely study different studies and texts within the subjects ofanimals and nature in order to, from different themes, analyze and determine whether or not animalsis a useful tool to apply in school as well as preschool. Above all else, this study serves to answerwhat animals and nature can bring children, and when you as an educationalist can benefit from it inyour classes within school and preschool. This study also serves to point out what you should keepin mind when using animals as a tool in your classes, since there are a few obstacles to consider.The method used to analyze the different themes is discourse analysis, which is a sort of textanalysis.About one hundred years ago when our society was industrialized, different theories and theimportance of preserving and to sojourn into nature began to grow among some theorists, biologistsand educators. The value of spending time outdoors was realized, which we today have a greatunderstanding of. Our interest for the impact of animals on us is also starting to grow, and there is alot of research that is of the opinion that animals are good for children in many different ways, andfor many different reasons. When obstacles, such as allergy, is not in the way of using animals inthe education, they could be viewed as excellent educational tools. The discourse presented here isfor many different reasons positive to the effect of animals on children.

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen. Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud. Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat. Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.