Syftet med detta arbete var undersöka hur några förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation med barnen. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod. Sex stycken förskollärare har intervjuats om deras arbete med pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen. Resultatet av intervjuerna är att förskollärare har goda kunskaper i hur pedagogisk dokumentation kan användas som ett verktyg för verksamheten. Det är dock problematiskt att få barnen delaktiga. Förskollärarna använder bilder som underlag vid reflektion med barnen med varierande resultat. Barnen dokumenterar sällan på egen hand. Barnen sägs bli delaktiga genom att välja bilder till dokumentationerna. Förskollärarna upplever brist på tid och språkliga svårigheter som hinder för att arbeta med pedagogisk dokumentation med barnen. Vår slutsats är att det tycks saknas kunskap kring hur förskollärarna kan göra barn delaktiga i sitt dokumentationsarbete.

Extern dokumentation finns till för att förklara för en slutanvändare hur ett verktyg fungerar och hur det bör användas. Att skriva dokumentation tar dock tid vilket kan leda till att vissa utvecklare väljer att avstå från detta. Dokumentationen kan sedan bli eftersatt eller sakna relevant information vilket kan leda till att vissa väljer att inte läsa den. För att ta reda på vad utvecklare önskar av dokumentation och hur man kan stötta dem vid skapandet av det skapades en enkät. Två intervjuer utfördes även som stöd för att komma på frågor samt alternativ till enkäten och delvis svara på frågeställningarna. En litteraturundersökning utfördes av samma anledning. Enkäten delades ut till de med en i undersökningens stund anställning som utvecklare och delades även på internet. 22 deltagare svarade på enkäten och efter en analys av det totala resultatet drogs följande slutsatser: De viktigaste egenskaperna som dokumentation bör besitta anses vara att den ska vara aktuell och utförlig. Den viktigaste typen av innehåll anses bland annat vara kodexempel på vanliga användningsområden. Förslag på stöd eller hjälp för skaparna av dokumentation är att de bör se det som en iterativ process. När dokumentation ska publiceras ansågs en README-fil på Github vara lämpligast. Om något komplext dokumenteras kan en separat hemsida vara mer lämplig.

Syftet med denna studien är att få ökad kunskap om dokumentationsarbetet i förskolan utifrån rektorers perspektiv. Vidare syftar studien till att undersöka vad rektorer ser för hinder när det gäller dokumentationsarbetet i förskolan. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur arbetar rektorer för att förskollärare ska kunna utveckla dokumentationsarbetet i förskolan? Vilka hinder anser rektorer att det finns när det gäller dokumentationsarbetet i sina förskolor?  Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex rektorer från två grannkommuner i sydvästra Sverige. Resultatet har analyserats med hjälp av en förståelseorienterad och problembaserad skolutvecklingstriangel. Resultatet visar på att de hinder som rektorer anser finns i dokumentationsarbetet är tidsbrist och okunskap i vad förskollärarna ska dokumentera, hur det ska gå till och vad det ska användas till. Rektorerna beskriver framförallt analysarbetet som ett utvecklingsområde. För att att förskollärarna ska få de bästa förutsättningarna att utveckla dokumentationsarbetet så strävar rektorerna efter att skapa arenor för kollegialt lärande, bland annat genom pedagogiska samordnare och reflektionsgrupper. Slutsatsen i studien är att reflektera tillsammans kring dokumentationsuppdraget och utveckla en gemensam förståelse.

Bakgrund: Befolkningen i världen ökar och därmed multisjukligheten, vilket är en bidragande faktor till undernäring. Det är viktigt att det upptäcks i tid så att behandling kan påbörjas. Den tvärprofessionella samverkan anses vara en viktig del i arbetet för sjuksköterskan med att bedöma, planera, ordinera och genomföra de åtgärder som krävs vid förebyggande av undernäring. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor förebygger undernäring hos äldre personer. Metod: I detta examensarbete användes en litteraturöversikt enligt Friberg. Både kvalitativa och kvantitativa studier analyserades. Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra olika teman. Första temat beskriver dokumentationens betydelse, med brister och en varierande kunskap kring det. Andra temat beskriver screeningverktygets betydelse, mätinstrument som används för att identifiera näringsstatus hos äldre personer som blir inlagda på sjukhus. Tredje temat visar utbildningens betydelse, vilket visar att sjuksköterskor lär sig se tidiga tecken på undernäring. Sista temat beskriver måltid, mellanmål och nattfasta, där tre huvudmål och tre mellanmål är relevant att servera. Det är viktigt att sjuksköterskor går igenom kost och nutritionsinformation med patienter vid inskrivning på sjukhus. Slutsats: Dokumentation, utbildning och screeningverktyg är bidragande aspekter för att förebygga undernäring.

Dagens sjukvård hanterar en omfattande mängd patienter och kravet på adekvat patientsäkerhet är stort. Sjuksköterskan innehar en viktig roll i att försäkra att vården är säker. Dokumentationsprocessen har genomgått en förändring i och med teknologiska framsteg och idag finns ett behov av att kunna utvärdera sjuksköterskans journalföring för att säkerställa kvalitet och kontinuitet. Kritiken mot sjuksköterskans journalföring har påtalats från både sjuksköterskor och läkare och har ofta handlat om att det tar för lång tid att utföra dokumentationen och att textmassan är för omfattande. Felaktig information och dålig överskådlighet har påtalats som aspekter som kan påverka patientsäkerheten.

Studien syftade till att få en inblick i vilka utmaningar som lärare i idrott och hälsa anser finns när det kommer till betyg och bedömning. Frågeställningarna var hur lärare beskriver aspekter av formativ- och summativ bedömning i sin undervisning, hur lärare beskriver olika utmaningar vid betyg och bedömning och hur lärare resonerar kring dokumentation. Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott i hälsa intervjuades och resultatet visade att de använder sig av formativ bedömning kontinuerligt men att svårigheterna ligger i att kommunicera till eleverna vad det är som bedöms och i vilken situation. Det fanns också utmaningar kring otydligheterna i kunskapskraven och att hinna med den formativa bedömningen. Dessutom visade resultatet att lärarna anser att dokumentation är viktigt även om den kan ske på olika sätt. / This study aimed to get an insight on the challenges that might occur among teachers in physical education concerning grading and assessment. The research questions were how teachers describe aspects of formative and summative assessment in their teaching, how teachers describe different challenges in grading and assessment, and how teachers are reasoning regarding documentation. The method that was used to get answers to the questions was a qualitative approach, a so called semi-structured interview. Six teachers in physical education were interviewed and the result showed that they use formative assessment continuously, but the difficulties are to communicate to the students what is being assessed and in which situation. There were also difficulties concerning the challenges of the knowledge requirements and to be able to catch up with the formative assessment. In addition, the result showed that the teachers think that documentation is important, but it may take place in different forms.

Fritidshemmets pedagoger ska undervisa utifrån styrdokument och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete (SKA) vilket syftar till verksamhetsutveckling samt säkerställandet av kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Trots det stora antalet elever som undervisas i fritidshem är forskning på området begränsat. Den forskning som finns om SKA i fritidshem belyser dilemman som att tolka, dokumentera, utvärdera och redogöra för fritidshemmets kvalitet, framför allt utifrån fritidshemmets långsiktiga strävansmål. Den föreliggande studien syftade därför till att genom en kvalitativ textanalys av SKA-dokumentation beskriva och fördjupa förståelsen för vilket innehåll och vilka aspekter av kvalitet som skrivs fram av pedagogerna i en kommuns fritidshem. Anderssons (2017) begreppsapparat avseende aspekter av kvalitet i fritidshem har använts i analysen. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogerna i aktuell kommun dokumenterar olika aspekter av kvalitet. Dock varierar innehållet i dokumenten och en del fritidshem beskriver inte den inre pedagogiska verksamheten. Ytterligare en slutsats som drogs är att innehållet i dokumenten sammantaget visar på ett socialpedagogiskt arbetssätt och ansats till lärande. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon – en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhåller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att då pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och får genom dokumentationen hjälp att gå vidare i tänkandet och lärandet. Då barnens erfarenheter, idéer och initiativ blir utgångspunkt i den fortsatta planeringen kan det å ena sidan ses som att barnet har makten. Å andra sidan kan det ses som att det är pedagogen som har makten och att barnet känner sig kränkt.Den metod som används i studien är fokusgruppdiskussioner med semistrukturella intervjufrågor. I studien ingick två fokusgrupper med tre deltagare i varje grupp. Det inspelade diskussionerna transkriberades och analyserades därefter utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att samtliga fokusgruppdeltagare använder sig av någon form av dokumentation i sitt arbete med barnen i förskolan. Däremot varierar tiden de lägger på dokumentationsarbetet. Alla deltagarna anser att barns inflytande vid dokumentation är viktig trots att det inte alltid tänker på det när de dokumenterar. Vår slutsats är att det är pedagogernas barnsyn, deras perspektiv på barn samt deras förhållningssätt som ligger till grund för hur de tänker och går tillväga vid dokumentationerna. Nyckelord: barninflytande, barnsyn, dokumentation, etik

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstå hur barnen upplever sin vardag på förskolan. Resultaten visar att barnen i nuläget inte har stort inflytande på verksamheten, men de äger en vilja att utöva mer inflytande. Att låta barn fotografera verksamheten ökar deras inflytande under förutsättning att pedagoger använder fotografierna som underlag i sin planering.

No description available.