This thesis focuses on the impact of a mega-store on the existing businesses in a specific area--Magazine Street in New Orleans. The potential mega-store is a 200,000 square foot Wal-Mart Supercenter that is part of the retail component of the St. Thomas housing re-development. The focus of this project is the retail competition that might be generated by this mega-store. Businesses were studied and placed into categories as either direct or indirect competitors to the mega-store. Previous research identified certain categories of store types that could be impacted (either positively or negatively) by the location of national stores in their communities. These categories were used to determine the impact that Wal-Mart might have on businesses on Magazine Street. Business owners were surveyed to determine how they thought they would be impacted. In the opinions of the business owners, the overall impact that a Wal-Mart would have on Magazine Street businesses would be negative. The surveys do show, however, mixed attitudes among the Magazine Street business owners toward Wal-Mart's coming.

Thesis (M.S.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / 2031-01-01

Orientador: Adenil Alfeu Domingos / Banca: Luciano Guimarães / Banca: Tattiana Gonçalves Teixeira / Resumo: Esta pesquisa pretende estudar as características da infografia jornalística, recurso que alia a linguagem verbal e a não-verbal na transmissão das informações midiáticas. Também será apresentada uma retrospectiva história do nascimento dos infográficos e da mídia impressa, por entender-se que acontecimentos históricos são essenciais para contextualizar a mídia atual. Será feita uma relação entre a infografia e os preceitos da Teoria Geral dos Signos de Charles Sanders Peirce, tendo como corpus os infográficos publicados pela revista Mundo Estranho. Essa pesquisa poderá contribuir para a construção de bases teóricas a respeito dos infográficos jornalísticos, que ainda apresentam-se como uma modalidade pouco estudada no Brasil, mesmo entre os cursos de comunicação. / Abstract: This research has the intension to study the characteristics of the journalistic information graphics (or just infographics). This tool links verbal and non-verbal languages in transmitting mass media information. A historical retrospective of infographics and press media will also be presented because these historical events are essential to contextualize the current mass media. A linkage between infographic and Peirce's Theory of Signs will be stablished in order to analyze the infographics that have been published in Mundo Estranho magazine. This work will be able to help in the construction of theoretical bases regarding journalistic infographics which is a little-studied subject in Brazil, even among communication courses. / Mestre

Em “Discursos sobre saúde nas páginas da Revista Veja (1968 – 1974)” trato dos discursos sobre saúde, publicados num veículo de comunicação, que estava surgindo no Brasil, no final da década de 1960, neste caso, a Revista Veja. Levando em consideração as poucas produções acerca da saúde no Brasil, durante o período selecionado, a presente dissertação tem como objetivo verificar e caracterizar os discursos sobre saúde, existentes nessa década e veiculados na Revista, principalmente na seção intitulada “Medicina”. Para tanto, utilizo-me, neste trabalho, de alguns pressupostos próprios dos Estudos Culturais, como a compreensão de que as revistas educam as pessoas, através de suas reportagens, oferecendo não apenas informações, mas também maneiras de compreender o mundo. Além disso, faço uso do conceito de discurso para mapear o que se pensava e o que se falava, mesmo que em linhas gerais, a respeito da saúde, no Brasil e no mundo. Procuro também demonstrar como as reportagens da Revista Veja, e os discursos que articulavam, mantinham forte relação com o momento histórico do período analisado. / In "Discourses on Health in the pages of Veja Magazine (1968 - 1974)" I deal with health discourses, published in a vehicle of communication that was emerging in Brazil in the late of 1960s, in this case, Veja Magazine. Taking into account the few health productions in Brazil during the selected period, this dissertation aims to verify and characterize the discourses on health existing in the period and linked in the Magazine, mainly in the section entitled "Medicine". For this, I use in this academic work some assumptions specific to Cultural Studies, such as the understanding that magazines educate people through their reports, offering not only information but also ways to understand the world. In addition, I use the concept of discourse to map what was thought and what was said, even broadly, about health in Brazil and in the world. I also try to demonstrate how Veja Magazine's reports and the discourses that articulated maintained a strong relationship with the historical moment of the analyzed period.

In the autoshaping preparation subjects are exposed to magazine training (US-only trials) prior to the conditioning phase in which a stimulus (conditioned stimulus, CS) predicts the delivery of a response independent reinforcer (unconditioned stimulus, US). Two experiments examined the hypothesis that irrespective of the number of US-only trials administered the magazine training and autoshaping contexts interact to determine conditioning, as measured by contact responses to the CS. The contexts employed were houselight on (light, L) and houselight off (dark, D). In Experiment I pigeons were exposed to 1, 20, 100, or 900 US-only trials in a D, or L, context prior to autoshaping in the D, or L. The results indicated that first, autoshaping in the L was superior to autoshaping in the D. Second, irrespective of the autoshaping context performance was better following magazine training in the different context. Third, the function relating performance to the number of US-only trials was an inverted U if magazine training occurred in the D and biphasic if it occurred in the L, irrespective of the autoshaping context. In Experiment II pigeons were exposed to 900 US-only trials in a D, or L, context. Prior to autoshaping in the D, or L, they were exposed to either the magazine training, or a novel, context; this constituted extinction of the US-only context. The results demonstrated that when magazine training and autoshaping occur in the D extinction in the magazine training context results in superior performance relative to extinction in a novel context. However, extinction in a novel context results in better performance, relative to extinction of the magazine training context, if magazine training and autoshaping proceed in the L. In summary, conditioning in the autoshaping paradigm is determined by the magazine training and autoshaping contexts and their interaction. The development of conditioning is therefore dependent on both the associative value of the CS and the background stimuli.

<p>Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.</p><p>Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper. Vi undersöker även hur artisterna framställs i bilder och om det finns några skillnader beroende på genustillhörighet. Våra analyser baseras på material från poptidskriften Sonic Magazine, som är en av Sveriges största tidskrifter på det här området.</p><p>Den teoretiska ramen för denna uppsats utgår från identitet, stereotyper och representation. För att kunna urskilja tendenser i hur framställningen av manliga och kvinnliga artister ser ut, utgår vi från ovannämnd teori.</p><p>Som metod har vi använt oss av kvalitativa analyser. Vi har hämtat inspiration från den retoriska textanalysen och den semiotiska bildanalysen. Vårt material utgår från de senaste fem numren av Sonic Magazine som fanns att tillgå. Vi koncentrerar vår analys på fyra manliga och fyra kvinnliga personporträtt.</p><p>Med utgångspunkt i vår teoretiska ram har vi kommit fram till att det förekommer stereotypiska skildringar av både manliga och kvinnliga artister, i texterna till personporträtten. I personporträtten om de manliga artisterna är stereotypen ”konstnärssjälen” ofta förekommande. Vår tes är således stärkt. Dock är dessa stereotyper snarare kopplade till artisternas yrkesroll framför deras genustillhörighet. Vad gäller framställningen av manliga och kvinnliga artister i bilder ser vi en tendens att de kvinnliga artisterna skildras på ett sätt som är mer kopplat till deras genustillhörighet än de manliga artisterna.</p>

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild. Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper. Vi undersöker även hur artisterna framställs i bilder och om det finns några skillnader beroende på genustillhörighet. Våra analyser baseras på material från poptidskriften Sonic Magazine, som är en av Sveriges största tidskrifter på det här området. Den teoretiska ramen för denna uppsats utgår från identitet, stereotyper och representation. För att kunna urskilja tendenser i hur framställningen av manliga och kvinnliga artister ser ut, utgår vi från ovannämnd teori. Som metod har vi använt oss av kvalitativa analyser. Vi har hämtat inspiration från den retoriska textanalysen och den semiotiska bildanalysen. Vårt material utgår från de senaste fem numren av Sonic Magazine som fanns att tillgå. Vi koncentrerar vår analys på fyra manliga och fyra kvinnliga personporträtt. Med utgångspunkt i vår teoretiska ram har vi kommit fram till att det förekommer stereotypiska skildringar av både manliga och kvinnliga artister, i texterna till personporträtten. I personporträtten om de manliga artisterna är stereotypen ”konstnärssjälen” ofta förekommande. Vår tes är således stärkt. Dock är dessa stereotyper snarare kopplade till artisternas yrkesroll framför deras genustillhörighet. Vad gäller framställningen av manliga och kvinnliga artister i bilder ser vi en tendens att de kvinnliga artisterna skildras på ett sätt som är mer kopplat till deras genustillhörighet än de manliga artisterna.

Dans ce mémoire, nous nous intéressons aux phases de l'existence de Croc, un magazine québécois à teneur humoristique dont la publication s'est étendue de 1979 à 1995. Nous y procédons à une mise en perspective historique et socioéconomique de sa gestation et de son évolution, puis détaillons les structures administrative et éditoriale de Ludcom, l'entreprise qui en présidait les destinées. Nous tentons par la suite d'expliquer à la lumière de la théorie des industries culturelles les raisons de l'échec de la plupart des stratégies de croissance déployées par ses dirigeants, stratégies qui ont ultimement mené à sa fermeture dans le contexte de conditions structurantes défavorables malgré qu'elles présentaient toutes les apparences du contraire. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Croc, Safarir, Ludcom, Québec, Canada, Magazines québécois, Humour québécois, Industrialisation du comique, Industries culturelles québécoises, Entreprises culturelles québécoises.

Je suis un designer graphique de formation. Après des études à la maîtrise en communication spécialisées en multimédia, je me suis consacré à la création d'applications numériques et de sites Web. Ce champ d'activité réunit mes habilités en tant que graphiste, programmeur et spécialiste en communication. J'ai un grand intérêt pour le pouvoir qu'exerce l'image sur la société, et en particulier pour le sujet de la guerre et de la propagande. En outre, la façon dont nous conservons et transmettons les objets culturels qui s'y rapportent m'intrigue et m'amène à questionner les vecteurs et les modes de transmission. LIFE magazine est un parfait exemple d'un objet culturel qui a traité le sujet de la guerre et qui a tablé sur le fait que l'image pouvait relater un événement et exprimer des idées. Ce magazine qui a accepté pendant la période de la Seconde Guerre mondiale de soutenir la position du gouvernement américain, a eu une présence importante dans les foyers des américains et à l'international. Cette thèse comporte deux volets : la création d'un site Web consignant les données visuelles et documentaires qui ont servi de base à la recherche que l'on retrouve dans le second volet, la thèse comme telle. Cette thèse examine le traitement photographique du magazine LIFE entre 1936 et 1946 quant à l'implication des Américains dans la Seconde Guerre mondiale. L'introduction présente d'abord le contexte historique de la Seconde Guerre mondiale, l'évolution de la position des États-Unis face à ce conflit et la naissance et la mission de la publication hebdomadaire LIFE. Elle aborde aussi le cadre théorique qui a servi à analyser ces photographies de guerre et les liens entre les photoreportages de LIFE et l'évolution de la position américaine. Le premier chapitre introduit l'approche méthodologique qui a servi pour la recherche et pour la création de l'œuvre multimédia. Le deuxième chapitre dévoile mon projet de recherche-création, qui est un site Web destiné aux images étudiées dans le cadre de cette thèse. Le troisième chapitre explore, par la médiologie, les différentes technologies existantes à l'époque de LIFE pour susciter une meilleure compréhension de la réalité et du rôle du média imprimé à l'époque de la Seconde Guerre mondiale. Le quatrième chapitre liste les figures de rhétorique retenues pour leur pertinence et la fréquence de leur occurrence. Le cinquième chapitre analyse les photos retenues en fonction des figures de rhétorique visant à démontrer qu'il y a un lien intime et dynamique entre les effets rhétoriques des images de guerre présentées par LIFE et les grands moments de l'histoire de la Seconde Guerre mondiale. La conclusion est appuyée de statistiques qui démontrent l'intérêt que LIFE apportait aux différents moments historiques. En ce qui concerne l'œuvre, nous pouvons le consulter à l'adresse suivante : www.images-de-guerre.org. Il s’agit d'un site Web dédié aux pages du LIFE de 1936 à 1946 qui ont eu pour sujet la guerre qu'elle soit une image de combat, un document photographique militaire démontrant les exploits, une image pour encourager les efforts de guerre de la maison jusqu'au front, une critique gouvernementale ou sociale, une image ludique pour démocratiser la science de la guerre, une photo satirique de l'ennemi, un cliché de célébrations, etc. Celui qui explore ce site peut accéder aux images soit par périodes chronologiques ou par une sélection thématique. Il peut également consulter une frise chronologique des événements historiques de cette période étudiée et voir les pages du LIFE qui relatent ces événements. Toutes les images présentées dans cette thèse s'y retrouvent avec leur analyse ainsi que plusieurs autres images qui ont été considérées, mais qui n'ont pas été retenues pour cette thèse. Par la suite, pour complémenter la lecture des internautes qui visitent ce site, ils peuvent consulter une section de type glossaire qui définit les figures de rhétorique expliquées à partir d'images sélectionnées et une section, qui explique les technologies et la médiologie de LIFE. ______________________________________________________________________________

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang. Materialet vi utgår ifrån är begränsat till alla Cafés och Slitz utgåvor från 1999. För att se om förändring skett analyserar vi två utgåvor av Café från 2010 och sex från 2011, samt sex utgåvor av Slitz från 2009 och tre från 2011. Därigenom är vår ambition att försöka presentera en intressant bild av denna mångnyanserade kontext och dess diskursiva aspekter. Det generella resultatet är följande: i Slitz har vi inte funnit någon relevant skillnad, men däremot i Café finner vi en diskursiv skillnad från 1999 till 2011. / The purpose of this essay is to examine whether it is possible to find relevant differences in the presentation of the man over the time period from 1999 to 2011. If a change has occurred, we want to try to find out how it looks like. From a social constructivist approach and using conceptual explanations of gender, masculinity and homosociality, we intend to analyze the two Swedish lifestyle magazines Café and Slitz. We will take particular note of studies on mass media and its impact on people's everyday lives. The method used to enable us to further analyze the material is critical discourse analysis, which is to scrutinize the basic sentence context of the text. The material we assume is limited to all Café’s and Slitz’ editions from 1999. To see if changes are made, we analyze two editions of Café from 2010 and six from 2011, and six editions of Slitz from 2009 and three from 2011. Thus, our aim is to try to present an interesting picture of these multi-nuanced contextual and discursive aspects. The general results are as follows: in Slitz, we found no relevant difference, but in the Café, we find a discursive difference between 1999 to 2011.