Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.

Denna studie fokuserar på den retoriska framställningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet är att analysera vilka föreställningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn på ekologiskt livsmedel i förhållande till dagligvaruhandelns retoriska framställning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger på två insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket. Intervjuer har även utförts med organisationerna KRAV och Naturskyddsföreningen. Detta för att synliggöra bakomliggande förställningar om begreppet ekologiskt livsmedel. En text- och metaforanalys av ICA, Coop och Axfoods samlade kommunikation av ekologiskt livsmedel genomfördes. Detta med syfte att undersöka dagligvaruhandelskoncernernas retoriska framställning av begreppet. Studien belyser att det finns två huvudsakliga förhållningssätt för ekologiskt livsmedel bland de undersökta aktörerna, ekologiskt i praktiken och ekologiskt i utopin. Vidare klargörs att myndigheterna, organisationerna och dagligvaruhandelns användning av begreppet skiljer sig åt. Dels är myndigheternas framställning av ekologiskt huvudsakligen fokuserat på miljönytta. Medan dagligvaruhandelns framställning av ekologiskt livsmedel bygger på metaforer och idylliska naturvärden. Studien visar även att ekologisk märkning är en del av den gröna konsumtionen och legitimerar därmed konsumtion som en lösning på miljö- och samhällsproblem. / This study focuses on the rhetorical rendering of organic foods, within the research area of environmental communication and ecological theories. The aim is to analyse which renderings are connected to the concept organic foods. Further on Swedish authorities and organisations views on organic foods are examined, in comparison to the grocery retailer’s rhetorical rendering of organic foods. The methodology is based on two methods of data collection. Qualitative research interviews have been conducted with the following authorities: the Swedish Food Agency, the Swedish Consumer Agency and the Swedish Board of Agriculture. Interviews were also conducted with the organisations KRAV and the Swedish Society for Nature Conservation. The interviews were conducted with the intention of making visible the underlying rendering of the concept of organic foods. A textual and metaphor analyses of ICA, Coop and Axfood’s combined communication of organic foods were performed. The aim with these analyses is to examine the grocery retailer’s rhetorical rendering of the concept. The study highlights that there are two main attitudes towards the rendering of organic foods among the actors. Additionally this study clarifies that the authorities, organisations and grocery retailer’s use of the concept differ. Partly the authorities rendering of organics are mainly focused around environmental benefits. While the grocery retailers rendering of organic foods is based on metaphors and idyllic nature values. The study also shows that organic labels is part of green consumerism and thereby legitimize consumption as a solution of environmental and social problems.

In this day and age we carry out our purchases through different channels. We can shop our clothes and computers in a store or online. Nowadays we can even purchase our groceries through the Internet. The biggest retailer chains within groceries in Sweden have established virtual stores online and are distributing the goods in cities throughout the country. This thesis is dedicated to investigating crucial success factors when going about selling groceries online. Our main research question for this study is “How should a grocery design their business if they want to be successful selling groceries online”. To answer this question we have used a qualitative method when we carried out our empirical research. We conducted interviews with directors and managers of stores who sell groceries online as well as in stores who don’t. The focus of the study has been on those interviews but we have also gathered relevant models and theories from areas like e-commerce. Our findings have shown us that a grocery who wants to be successful with a virtual store needs to have the right size and location. Furthermore we have concluded that a store needs specific equipment as well as a thought out information systems. We hope our findings can work as a blueprint for the store that wants to sell groceries through the Internet.

In a world where everything is facing continuous improvements and everything is to be measured companies are needed to use key performance indicators (KPI), to follow up their changes and track what different decisions are impacting. A great deal of these continuous improvements is to be used in the company’s logistic department and for the sake of being able to concentrate on core competencies many firms choose to outsource whole or parts of their processes.   This bachelor thesis describes the process before an outsourcing of the delivery process and how a company’s KPIs changes during the outsourcing. The thesis is based on a case study where data has been collected and analyzed. After the analysis section a discussion on why the KPIs have changed takes place.   The goal of this thesis was to clarify if there is some significant changes in KPIs for the period before and after the outsourcing. The data is presented and compared to each other along with analysis on reasons why the changes has taken place. Found in this thesis is that the KPIs have changed, and in many cases for the better on behalf of the company. Why that change has taken place on the other hand, is hard to finger point, since the company has changed some of its parameters in the data collection.   During the result it’s confirmed that there is variations between the time before and after the outsourcing, and also variations between the two logistic service providers that are contracted. These findings are discussed during the analysis section and some views on the reasons for the variations are presented.   Finally, some conclusions from the work on this thesis is presented and some recommendations for the future work in the company is given. / I en omvärld där allting ska effektiviseras och mätas så är det av yttersta vikt att snabbt kunna följa upp sin verksamhet, kunna följa upp sina nyckeltal och spåra de förändringar som företaget implementerar. En stor del i detta förbättringsarbete ligger i företags logistiska verksamhet och för att kunna koncentrera sig på sina kärnkunskaper väljer många att outsourca delar av sin verksamhet.   Denna kandidatuppsats beskriver arbetet före en outsourcing och hur ett företags nyckeltal förändras i och med denna. Uppsatsen är upplagd som en fallstudie där företaget presenteras och bakgrund till händelserna redogörs för. Data har samlats in och analyserats och därefter diskuterats.   Målet med uppsatsen var att klargöra om det går att se några markanta, mätbara förändringar i företagets nyckeltal för perioden före och perioden efter outsourcingen. Dessa presenteras och jämförs tillsammans med analyser kring vad förändringarna kan bero på. Funnet i arbetet är att det har skett en ekonomisk förändring för transportavdelningens del, men vad denna förändring beror på är svårt att klarlägga då de ändrat på vissa parametrar i sin avräkning.   Under resultatet så bekräftas att det finns variationer för tiden före och tiden efter outsourcingen, men även variationer mellan de två åkerierna som verksamheten har outsourcats till. Dessa behandlas djupare under analysen där vissa synpunkter på anledningen till variationerna och skillnaderna mellan åkerierna tas upp.   Slutligen presenteras några slutsatser från arbetet och även rekommendationer till företaget för hur de bör göra i framtiden.

Säljprocessen har länge ansetts vara en sekventiell process, vilket innebär att säljaren utför en rad aktiviteter i en bestämd ordning för att nå en försäljning. Idag har dock säljprocessen blivit mer dynamisk, aktiviteterna kan ske i olika ordning och alla aktiviteter behöver inte genomföras. Detta eftersom säljaren idag anpassar säljprocessen allt mer efter kund och situation. Det dynamiska synsättet på försäljningen blir extra viktigt i situationer där företag säljer till andra företag, eftersom denna typ av försäljning ofta är mer komplex med många olika behov och människor att möta. När det kommer till själva aktiviteterna i säljprocessen så har även de genomgått en förändring. Tidigare har det varit stort fokus på själva försäljningen, priset och kostnaden. Idag har detta fokus skiftat mot relationen till kunden och att skapa värde för denne. I och med denna förändring kommer långsiktiga ekonomiska fördelar att uppdagas, även om det på kort sikt kan vara kostsamt. Det finns ett behov av att konceptualisera säljprocessen i en modell som reflekterar dynamiken som kommer med försäljning mot företag idag. Befintliga teorier om säljprocessen återger inte heller den kundorienterade försäljningen med relationer och värdeskapande. Utifrån dessa aspekter är det därför av intresse för denna studie att undersöka säljprocessen mellan företag. Denna studie ämnar svara på problemformuleringen:Vilka är de centrala aktiviteterna i B2B-säljprocessen? Studien grundar sig i två modeller över säljprocessen (Åge, 2011, s. 1579; Moncrief & Marshall, 2005, s. 18). Dessa modeller presenterar säljprocessen som dynamisk genom att de båda har delar som ska balanseras och alterneras för att anpassa sig till kunden och situationen. Modellerna har även ett fokus på relationer och värdeskapande mot kund, vilket reflekterar dagens säljmiljö. För att fördjupa kunskapen av B2B-säljprocessen har ytterligare teorier inom personlig försäljning inkluderats, bland annat har Relationship selling (Arli et al., 2017, s. 14) och Value-based selling (Teho et al., 2012, s. 176) tagits med. Resultatet som är baserat på semi-strukturerade intervjuer visar att planering är det första steget i säljprocessen mellan företag. Detta innebär att säljprocessen är sekventiell till viss del, vilket strider mot den initiala uppfattningen. Efter detta steg visar dock resultaten av denna studie att säljprocessen är dynamisk och ett antal aktiviteter som ingår i denna dynamik har identifierats. Avslutningsvis bidrar studien till en reviderad modell av Den moderna säljprocessen. Denna modell kan bistå företag med rekommendationer över hur de ska strukturera sin säljprocess och vilka aktiviteter som bör inkluderas i den. Dessutom kan studien bidra till forskningen genom att ge en fördjupad kunskap av hur säljprocessen ser ut idag.

Studiens syfte är att undersöka hur konstruktionen av ekologisk identitet sker på nätet. Frågeställningarna som besvaras är hur den ekologiska identiteten konstrueras hos medlemmarna i onlinegruppen som undersöks, hur informanterna förstår sin ekologiska konsumtion, samt hur informanterna upplever andra människors uppfattning av informanternas identitet. Studiens undersökningsområde är en grupp på sociala media som har skapats för att diskutera ekologisk konsumtion och livsstil. Tidigare forskning inom hållbar konsumtion har inte i hög grad diskuterat hur denna konsumtion förmedlas och konstrueras på nätet. Uppsatsen utgår från teorier om konsumtion och identitet. Undersökningen har en kvalitativ ansats där tre intervjuer och texter från onlinegruppens konversationer analyserats.   Resultatet påvisar att det finns en rädsla för vad konsekvenserna av konventionella livsmedel kan ha för våra kroppar. Det framkommer även att deltagarna beskriver vägen från att konsumera konventionella livsmedel till ekologiska livsmedel som en tävlingsinriktad process. Två olika ekologiska identiteter som i delar kontrasterar mot varandra, lyfts fram ur materialet.   Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teori. En av slutsatserna är att ekologisk identitet konstrueras tillsammans med andra människor. En närmare undersökning av kapitalismen som förutsättning för sådan identitetskonstruktion föreslås som föremål för framtida forskning. / The purpose of this study is to understand how identity based on organic consumption is constructed online. The questions asked in the study are how organic identity is constructed in the online group that is being studied, how the informants’ understand theirs organic consumption and how the informants experience other people’s perceptions of the informants’ identity. The studied online group was created to discuss organic consumption and lifestyle. Former research on sustainable consumption is presented and theories about consumption and identity are described. The study has a qualitative approach and encompasses three interviews as well as texts from the online group’s forum.    The results show a fear for risks involved in eating conventional food. The members of the online group describe going from consuming conventional food to consuming organic food as a process. There are also two different sorts of organic identities described in the results. At the end of the essay I discuss the results in relation to previous research and theory. I conclude that an organic identity is being constructed in the online group. I also suggest that future research might look into the relation between capitalism and construction of organic identities.

Allt fler dagligvarukedjor erbjuder produkter vid sidan av leverantörernas, dessa säljs under ett flertal egna varumärken som delas in i olika prissegment. Med det ökade utbudet av varumärken blir konsumenterna allt mer selektiva vilket ställer högre krav på en tydlig differentiering för att varumärkena ska kunna konkurrera och nå målsegmentet. Denna studie undersöker hur lågprisvarumärkena differentierar sig genom förpackningsdesign och vilka konsumentreaktioner det medför. Detta görs genom att identifiera och utvärdera de typiska stildrag som idag tycks gälla vid formgivningen av distributörers egna lågprisförpackningar. Stildragen fastställs utifrån kulör, typografi, bildspråk och visuell hierarki. De lågprisvarumärken som undersöktes var Ica Basic, Coop X-tra och Eldorado, vilka tillhör de tre ledande aktörerna på den svenska livsmedelsmarknaden; Ica, Coop och Axfood. För att uppfylla syftet och besvara de preciserade frågorna genomfördes en visuell datainsamling samt fokuserade gruppintervjuer. Under den visuella datainsamlingen fotograferades aktuella förpackningar i sina respektive butiker, där bilderna sedan användes för att identifiera de gemensamma stildragen. För att utvärdera de identifierade stildragen genomfördes därefter fokusgruppsintervjuer som undersökte konsumenternas reaktioner på förpackningarna. Studien visade att stildragen som lågprisvarumärkena använder sig av utgörs av ett utbrett användande av kulören vitt tillsammans med mättade kulörer, ofta i stora block. För typografin används grova linjära typsnitt satta i stor teckengrad. Stildragen för bildspråk utgörs av användandet av avskalade produktbilder samt enkla illustrationer. Den visuella hierarkin utmärktes av att förpackningsdesignen inkluderade få designelement och ett tydligt fokus på produktnamn, produktbild och logotyp. Stildragen har visat sig vara väl inarbetade indikatorer för lågpris hos konsumenterna då de har lärt sig associera dessa med lågprissegmentet. Det har även visat sig att stildragen medför associationer till låg kvalitet och att de överlag ofta uppfattas som icke attraktiva, detta väljer dock många att bortse från då engagemanget rörande livsmedelsprodukter visat sig vara lågt när det kommer till förbrukningsvaror. Att signalera en högre kvalitet och attraktivitet utan att avvika från stildragen har visat sig möjligt då Eldorados alternativa implementering väckt dessa känslor hos flertalet av studiens deltagare. Dock så medför detta även en problematik då varumärkets differentiering som lågpris tycks vara otydligare och därför riskerar att bli insorterad i fel prisgrupp hos konsumenterna.

Syfte Inom ett aktuellt ämne har vi valt att implementera en teori om inkludering och exkludering av produkter för att undersöka om denna teori håller inom en ny produktkategori. Vårt syfte lyder som följer; Givet detta är vårt syfte att förstå de faktorer som förklarar hur konsumenten väljer att inhandla livsmedel online. Metod I arbetet har vi analyserat litteratur och vetenskapliga artiklar för att ge oss en god översikt av tidigare forskning. Empirin genomfördes med en kvantitativ metod genom en enkät/surveyundersökning. Våra resultat analyserades sedan i SPSS där vi utfört en deskriptiv statistik, klusteranalys, faktoranalys och ett t-test. Detta följs av vår egen analys, diskussion och slutsats. Slutsats Vår studie kan fastställa att teorin om inkludering och exkludering av produkter står sig även när det kommer till att köpa livsmedel över internet. Vi kan även konstatera att konsumenter värderar vissa faktorer mer än andra, samt visa på olika beteendemönster. Detta är av vikt för återförsäljare av livsmedel online, då en förändring av hur återförsäljaren presenterar produkter kan leda till fler valda varor och ett i slutändan högre slutpris. Dessutom tar vi upp viktiga gap återförsäljare bör fokusera på. Uppsatsens bidrag Bidraget till ämnet företagsekonomi och marknadsföring består av en förhöjd kunskap om främst inkludering- och exkluderingsteorin, där vi implementerat denna teori på ett tidigare obeprövat område. Till detta bidrar vi även med relevant information om vad konsumenter har för syn på livsmedel över internet. Till sist kommer vi med praktiska förslag på hur återförsäljare kan nå outnyttjade kundsegment och nå ut till fler konsumenter.

Sammanfattning Bakgrund Genmodifierade organismer (GMO) innebär att med hjälp av genteknik flytta en specifik gen från en organism och korsa den med en annan för att på så vis skapa egenskaper hos en organism som den naturligt inte har. Attityder gentemot och köpvillighet av genmodifierade (GM) livsmedel har visat skilja sig mellan såväl länder som mellan olika grupper. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det bland konsumenter i Sverige finns skillnader i attityd gentemot GMO och hur olika incitament påverkar köpvilligheten av GM-frukt och grönsaker beroende på kön, ålder, utbildningsnivå samt upplevd kunskap om GMO. Metod Kvantitativ metod användes med datainsamling via en webbaserad enkätundersökning innehållande 21 frågor uppdelade utifrån tre kategorier; inklusionskriterier, attityder samt köpvillighet. Urvalsstrategin som användes var ett bekvämlighetsurval där enkäten spreds via författarnas Facebookprofiler. Datat från de 110 respondenterna som svarade på enkäten analyserades i statistikprogrammet SPSS med testen Pearson Chi-squared test samt Fisher’s Exact Test. Resultat Resultatet visade att kvinnor samt 31 år och äldre hade både en mer negativ attityd gentemot, samt lägre köpvillighet av, GM-livsmedel. Det påvisades ingen skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Resultatet visade däremot en mer positiv attityd bland de med en hög upplevd kunskap om GMO i jämförelse med de med en låg eller medel upplevd kunskap. Slutsats Resultatet överensstämde till stor del med tidigare forskning vilket tyder på att en attitydförändring ej har skett sedan liknande studier utfördes i Sverige under 2000-talets början. Det mest framstående resultatet är att det är kvinnor samt de 31 år och äldre som har en mer negativ attityd gentemot, likväl som har lägre köpvillighet av GM-livsmedel oavsett incitament. / Abstract Background Genetically modified organisms (GMOs) involves using genetic engineering to move a specific gene from one organism and crossing it with another to create characteristics of an organism which it naturally does not have. Attitudes and willingness to purchase genetically modified (GM) foods has been shown to differ between countries as well as between different groups. Objective The objective of the study was to investigate whether consumers in Sweden differ in attitudes towards GMOs and how incentives affect willingness to purchase GM-fruits and vegetables, depending on gender, age, level of education, and perceived knowledge about GMOs. Method Quantitative method was used with data collection via a web-based questionnaire containing 21 questions divided into three categories; inclusion criterias, attitudes, and willingness to purchase. The sample strategy used was a convenience sample where the survey was spread through the authors' Facebook profiles. The data from the 110 respondents was analyzed in SPSS with Pearson Chi-squared test and Fisher’s Exact Test. Results The results showed that women and 31 years and older had both a more negative attitude towards and was less willing to purchase GM-foods. No difference was detected between the levels of education. However, results showed a more positive attitude among those with a high perceived knowledge about GMO unlike those with a low or mediumperceived knowledge. Conclusion The results largely corresponded with previous research indicating that a change has not occurred since similar studies were conducted in Sweden in the early 2000s. The most prominent result is that women and 31 years and older respondents have a more negative attitude towards as well as are less willing to purchase GM-foods regardless of incentives.

Denna studie utvärderar ekonomiska styrmedels effekt på konsumtionen av livsmedel samt ifall skatter och subventioner kan vara en metod som styr matkonsumtionen mot hälsosamma livsmedelsval. Sex livsmedelsgrupper analyseras i studien och dessa är sötsaker och glass, kött, grönsaker, mejerivaror, bröd och spannmålsprodukter samt frukt och bär. Fyra scenarier som representerar olika skatte- och/eller subventionsreformer simuleras för att analysera vilken effekt ekonomiska styrmedel kan ha på matkonsumtion och hälsa. Responsen som de ekonomiska styrmedlen har på matkonsumtionen beräknas med elasticiteter som tagits fram från parameterestimat i AIDS-modellen. Den data som ligger till grund för den ekonometriska modellen är aggregerad konsumtionsdata, konsumentprisindex och livsmedelsförsäljning. Resultatet från studien visar att det går att styra konsumtionen av livsmedel men att substitution mellan varor kan leda till att de hälsomål som reformen är menad att nå inte uppfylls.