I Slakthusområdet planeras en förvandling. Efter 105 år av tradition i köttindustri planerar Stockholms stad att verksamheter kopplade till mat ska förflyttas till Larsboda och tar över tomten som idag är ett stenbrott. Då skall området expandera och införliva med nya industrilokaler där cirka 2000 människor ska arbeta. Mitt examensprojekt handlar om den nya livsmedelscentrum som ett led från producenten till konsumenten. En möjlig gestaltning av en byggnadstyp som genomgått stora förändringar, från 1912 enkla och hållbara industrilokaler i tegel, till 2000-talets multifunktionella och temporära anläggningar i stål och plåt där allt ska vara synligt. En möjlighet, men också en potential konflikt. Med sin logistik har den kraft att forma staden omkring sig och bidra till att lyfta fram de befintliga kvalitéer, i synnerhet här, där denna projekt är ännu under utveckling.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Att kosthållning har en betydelse för utvecklandet av denna sjukdoms uppkomst har under lång tid studerats. Att undervisa och stödja patienter är en viktig del av sjuksköterskans yrke. I bakgrunden presenters de vanligaste kostkomponenternas betydelse för vår hälsa. Med tanke på det ansvar sjuksköterskor har utvecklades syftet som med denna litteraturstudie var att studera och kartlägga samband mellan kost och kolorektalcancer. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på åtta väl utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet stärkte tidigare forskning att kost har en inverkan för uppkomsten av kolorektalcancer. I denna litteraturstudie hittades samband för sjukdomen med fibrer, frukt och grönsaker, mejeriprodukter, kalcium och vitamin D, vatten och slutligen kött. / Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden. The impact of diet has long been studied regarding to the development of this disease. To educate and support patients are important parts of the nurse´s profession. The background presents the most common dietary components which is important for our health.Given the responsibility nurses have, the aim of this literature study was to investigate and identify a link between diet and colorectal cancer. The chosen method was a literature review based on eight well-selected scientific articles. The results strengthened previous research, that nutrition has an impact on the development of colorectal cancer. This literature review found a relationship between the disease and fiber, fruit and vegetables, dairy products, calcium, vitamin D, water, and at last meat.

Sammanfattning  Bakgrund: Korrekt förvaring av livsmedel är avgörande för att bibehålla matens kvalitet och förhindra att livsmedel blir dåligt. Dåliga livsmedel kan påverka vår hälsa negativt. En korrekt livsmedelsförvaring bidrar till ett minskat matsvinn och en hållbar utveckling.   Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper elever i årskurs 8–9 har om livsmedelsförvaring.  Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod. En enkätstudie ägde rum under våren 2023. En enkät skapades i forms 365 och skickades ut till fem olika skolor. Enkäten bestod av 15 frågor av olika karaktär. Enkätsvaren matades in i Excel och kodades med hjälp av siffror eller text.   Resultat: Totalt deltog 104 respondenter i enkäten. Många av respondenterna var medvetna om effekterna av att förvara livsmedel vid antingen för höga eller för låga temperaturer i både kylskåp och frysskåp. Kylskåpet var den vanligaste förvaringsmetoden för de flesta livsmedel och frysskåpet var det vanligaste alternativet för förvaring av kött. Slutsats: Många vet vad som händer vid felaktig förvaring av livsmedel samtidigt som många varit osäkra på förvaring av enskilda livsmedel. Studien visar att fördjupning av kunskaper kring ämnet behövs bland elever i denna ålder. / Abstract:  Background: Proper food storage is crucial for maintaining food quality and preventing food spoilage, which can have negative effects on our health. Correct food storage also contributes to reducing food waste and promoting sustainable development.  Objective: The aim of this study was to investigate the knowledge of food storage about students in grades 8-9.  Method: A quantitative approach was employed in this study. A survey was conducted during the spring of 2023. The survey was created using Forms 365 and distributed to five different schools. It consisted of 15 questions of various nature. The survey responses were collected in Excel and coded using numbers or text.  Results: A total of 104 respondents participated in the survey. Many of the respondents were aware of the effects of storing food at either too high or too low temperatures, both in refrigerators and freezers. The refrigerator was the most common storage method for most types of food, while the freezer was commonly chosen for storing meat Conclusion: The study indicates that many students are knowledgeable about the consequences of improper food storage, although some uncertainties remain regarding the storage of specific food items. There is a need for further education on the subject among students of this age group.

Globala utsläpp av växthusgaser blir ett allt mer allvarligt hinder för att uppnå stabilitet i miljön. Bland andra problem som transport och avskogning utmärker sig livsmedelsproduktion som en stor del av de totala utsläppet. I detta examensarbete presenteras resultaten av en miljöåterkopplingsstudie i samband med livsmedelsinköp. Studien genomfördes för att utvärdera den utbildande och motiverande effekten av direkt utsläppsåterkoppling efter inköp av livsmedel. Vidare undersöktes också hur en sådan tjänst kan utformas utifrån ett sammanfattande beteendeförändringsramverk. Detta möjliggjordes genom användandet av en e-mailbaserad feedbacktjänst som informerar användaren om dess miljöpåverkan efter varje inköp. En två veckors testperiod med 25 deltagare, varav 12 slutförde hela studien, utgör rapportens resultatgrund. Resultaten visade en ökad utsläppskunskap för de specifika matvaror som användaren kom i kontakt med under testperioden. Kunskap om andra matvaror verkade också förbättras, om än inte i samma utsträckning. En förändring av motivation eller beteende var svårare att fastställa eftersom testperioden var för kort för att samla in några väsentliga statistiska bevis, men en kvalitativ datainsamling visar att några personer upplevde ökad motivation. Sammantaget kan det konstateras att med rätt förutsättningar så finns det stor potential för vidareutveckling av tjänster som bygger på direkt miljöfeedback. / Global emissions are becoming an increasingly severe impediment for attaining environmental stability. Among other problemssuch as transportation and deforestation, foodstuffs account for a large portion of the total emissions caused by consumption. Thispaper presents the results of an eco-feedback study for the receipts of swedish foodstuff retailer Hemköp. The study wasconducted to evaluate the educational and motivational impact of direct environmental feedback after a completed grocerypurchase. This was made possible through the use of an email feedback service that informs the user of their environmentalimpact after every purchase. A two week test period with 25 participants, of which 12 completer the entire study, provides thedata foundation for this paper. The results showed an increase in user emission knowledge for the specific groceries that the usercame in contact with during the trial. Knowledge of other groceries also seemed to improve albeit not to the same extent. Achange in motivation or behaviour was more difficult to ascertain as the test period was too short to gather any substantialstatistical evidence. The qualitative user response to the service was also very varied but indicates a generally positive receptionof the delivery method. Lastly we conclude that given the proper prerequisites there is great potential for future development ofservices providing direkt environmental feedback.

Begreppet närproducerat är nuförtiden allmänt känt och används av såväl företag som privatpersoner. Begreppet har aldrig fått någon officiell definition, och därför florerar det också olika uppfattningar om närproducerat. Till exempel anser många att närproducerade varor framställs i närområdet där de befinner sig, andra att det gäller för all produktion inom nationens gränser och ytterligare en grupp anser att det beror på vilken typ av produkt det handlar om. Denna uppsats syftar till att genom intervjuer med aktörer inom värdekedjan för livsmedel undersöka hur de uppfattar innovationen närproducerat, hur det skiljer sig åt för varje aktör och helt enkelt se vad närproducerat betyder för deras organisation. Vi anser att närproducerat har uppstått som en innovation, som innebär en ny idé skapad av människor och dess inträde i samhället. Utefter en modell av denna process har vi analyserat hur intervjupersonerna har påverkats av processens tre första steg som är kunskap, övertygelse och beslut. Främst drar intervjupersonerna paralleller till det ekologiska jordbruket som mer eller mindre blir närproducerats motsvarighet och detta öppnar diskussionen kring om närproducerat har någon framtid. Vi har även funnit att intervjupersonerna, både privat och i sitt yrkesliv, påverkas av olika kommunikationskanaler som kan ha stått som grund för den kunskap som senare bidragit till deras beslut gällande vad begreppet närproducerat innebär. / The concept of locally produced food is nowadays widely known and used by both companies and private individuals. The term locally produced food has never been assigned an official definition, and therefore the opinions about it are separated. Many believe that locally produced goods are produced in their neighborhoods, others that it applies to all production within national boundaries, and another group believes that it depends on what product it is. This papers purpose is that through interviews with actors in the value chain of groceries, examine how they perceive the innovations that is locally produced food, how it is different for each operator and simply see what local produced means for their organization. We believe that locally produced food has emerged as an innovation, which means a new idea created by humans and its entry into the society. Along the model of this process, we analyzed how respondents were affected by the process and its first three steps, knowledge, persuasion and decision. Mainly drawn parallels to organic farming as more or less the contrast of the term locally produced food, and this opens up for discussion concerning the future of locally produced food. We have also found that respondents, both privately and in their professional lives, are affected by various communication channels that may have been the basis for the knowledge that later contributed to their decision about what the term locally produced food really means.

Syftet med denna uppsats har varit att genom metoden nudging se om sociala normer kan påverka konsumenters val av mjölk. Två typer av observationer utfördes där konsumenters val av mjölk observerades. Styrda observationer har genomförts där 120 konsumenter puffades visuellt och verbalt diskret för att motivera dem att välja ekologisk mjölk. Dessa jämfördes sedan med 120 konsumenters val i enkla observationer, vilka inte påverkades av nudging. Resultatet sattes in i ett χ2 - test som visade att det inte var statistiskt säkerställt att nudgingen påverkade konsumenterna. Däremot drogs slutsatsen att nudging kan vara ett effektivt verktyg eftersom resultatet var gränssignifikant. Även efter att ha bevittnat olika exempel i undersökningen. Dock finns flera aspekter som kan vara avgörande för metoden. / The purpose of this essay was to try the effect of social norms through the nudging method to see the effect on consumer´s choice of milk. Individual consumer choices of milk was observed in two types of observations. First, 120 consumers was nudged visually and verbally discreet in controlled observations to motivate them into purchasing organic milk. They was then compared to 120 consumers in simple observations who was not affected by nudging. The result was then tested in a χ2 which showed that there was tendency, however not statistically significant, that nudging affected the consumers. On the contrary it was concluded that nudging can be a promising tool because the results where limit significantly. Also because of observed convincing examples during the analysis. Although there was some aspects which might have impacted the research.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Livsmedelskonsumtionen står för cirka 30% av den totala mängden koldioxid människan står för. Genom att konsumera mindre animaliska proteiner och mer proteiner från växtriket är det möjligt att minska klimatpåverkan med mer än 25%.  Det finns idag ett relativt stort intresse för hållbara livsmedel, men det finns inte tillräckligt starka köpmotiv hos konsumenterna.  Denna studie har undersökt faktorerna som idag kan försvåra för konsumenter att handla, laga och konsumera hållbart. Projek-tet tar utgångspunk i hållbar utveckling och design för hållbart beteende. Genom användning av användarcentrerade metoder som design probe och observation har problemområdena kunnat undersökas på nära håll och identifierat möjliga designöppningar. Design probe har gett en detaljerad förståelse hur det kan se ut för konsumenter när de vill handla hållbart. Observationen re- sulterade i en beskrivning av konsumenterna som delas upp i tre personas.  Efter materialinsamling togs en funktionsanalys fram för att inleda designprocessen. Designprocessens val gjordes baserat på insamlat material och åsikter från deltagare. Studien resulterade i design- förslaget “Vad bjuds på det denna veckan?”. Ett modulärt hyllsys- tem som låter livsmedelsbutiker placera livsmedel på samma plats för en eller flera hållbara måltider. Designförslaget eliminerar många av de problem som uppstår i dagens livsmedelsbutiker när konsumenter ska hitta alla livsmedel de behöver för en hållbar måltid.  Projektets kunskapsbidrag föreslår att nudging inom design kan användas som ett verktyg för att förändra en konsumtionstrend och röra sig mot en mer åtråvärt beteende för projektets utvalda målgrupp. / Food consumption accounts for about 30% of the total amount of carbon dioxide humans account for. By consuming less animal proteins and more proteins from the plant kingdom, it is possible to reduce the climate impact by more than 25%.  There is a relatively large interest in sustainable foods today, but there are not strong enough buying motives among consumers.  This study has examined the factors that can make it difficult for consumers to shop, cook and consume sustainably. The projectis based on sustainable development and design for sustaina-ble behavior. Through the use of user-centered methods such as design probe and observation, the problem areas have been ableto be investigated closely and identified possible design openings. Design probe has provided a detailed understanding of what it can look like for consumers when they want to shop sustainably. The observation resulted in a description of the consumers which is divided into three personas.  After material collection, a functional analysis was produced to begin the design process. The design process’s choice was made based on material collected and opinions from participants. The study resulted in the design proposal “Vad bjuds på det denna veckan?”. A modular shelving system that allows grocery stores to place food in the same place for one or more sustainable meals. The design proposal eliminates many of the problems that arise in today’s grocery stores when consumers have to find all the foods they need for a sustainable meal.  The project’s knowledge contribution suggests that nudging in design can be used as a tool to change a consumption trend and move towards a more desirable behavior for the project’s selected target group.

Uppsatsen avhandlar hur Försvarsmakten kan försörjas med färska livsmedel under en längre säkerhetspolitisk kris. Syftet med uppsatsen är att utreda vad som krävs för att försörjning av färska livsmedel till Försvarsmakten ska fungera, då samhället utsätts för stora påfrestningar inom livsmedelsförsörjningen under en långvarig säkerhetspolitisk kris. Inledningsvis har styrande dokument avseende livsmedelsförsörjning och vilka krav som våra folkvalda ställer på den svenska försörjningsberedskapen avseende färska livsmedel studerats för att skapa en bakgrund till problemställningen. Inhämtningen av empiri har skett genom intervjuer med nyckelpersoner inom Försvarsmakten, Livsmedelsverket och MSB samt en genomförd workshop med delvis samma aktörer samt från Försvarshögskolan. Empirin från intervjuer och workshop har analyserats genom en grounded theory-ansats och sammanförts till en sammanställd empiri. Den sammanställda empirin diskuteras mot vald referensram; Ledning av försörjningskedja, Designa effektiva organisationer, Krishantering samt ett mer nutida exempel; Coronakommissionens slutbetänkande. Det resultat och slutsatser vi kommit fram till är: En tvärfunktionell ledning över Sveriges försörjningsnätverk avseende livsmedel behöver tillsättas Underhållssäkerhetsnivåer i försörjningskedjan behöver fastställas och ett svenskt livsmedelskoncept behöver skapas Livsmedelssektorn behöver åläggas att tidigarelägga den svenska livsmedelsberedskapen Livsmedelspersonal, -transportresurser och -anläggningar behöver krigsplaceras. Kraven på näringslivet och den svenska befolkningen behöver tydliggöras och kommuniceras Försvarsmakten behöver öka mängden personal som omsätter deras hållbara livsmedel Sveriges internationella samarbeten behöver stärkas Avslutningsvis lämnas ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, MSB, livsmedelssektorn (Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt) och Försvarshögskolan.

Inledning: Tv-reklam för söta drycker kan leda till ökad konsumtion av ohälsosamma och energirika drycker med högt sockerinnehåll. Under år 2014 inhandlades i genomsnitt 92 liter läskedryck i Sverige per konsument, vilket är en ökning med tio liter jämfört med år 2000. Vid regelbunden konsumtion av söta drycker ökar risken för att utveckla såväl övervikt och fetma som karies. Syfte: Syftet är att undersöka om antalet reklaminslag för söta drycker på tv har förändrats under åren 1999-2014 och om det finns några skillnader mellan olika tv-kanaler när det gäller antalet reklaminslag. Material och metod: I studien undersöks tv-reklam för de söta dryckerna läsk, saft och juice med utgångspunkt från ett Exceldokument baserat på reklamdata från TvChecks databas. Genom att filtrera data efter livsmedelsnummer och år kunde olika tabeller och diagram skapas för att se vilka förändringar som skett i antalet reklaminslag för söta drycker under åren 1999-2014. Resultat: Tv-reklam för söta drycker har ökat markant mellan åren 2013 och 2014. De tv-kanaler som i genomsnitt visat mest reklam för söta drycker är Kanal 5 och TV3, samtidigt som TV4 och TV7 sänt minst tv-reklam i genomsnitt under åren 1999-2014. Utöver detta syns en tydlig ökning av antalet reklaminslag för drycker sötade med sötningsmedel under perioden 1999-2014 från 586 till 8716 reklaminslag. Slutsats: Antalet reklaminslag för söta drycker har ökat markant under åren 2013-2014, samtidigt som antalet reklaminslag under åren 1999-2009 legat på en relativt konstant nivå. / Introduction: TV commercials for sweetened drinks may result in an increased consumption of unhealthy and energy dense drinks with a high content of sugar. In 2014 the swedes purchased an average of 92 litres of soft drinks per consumer, which is an increase by ten litres compared to the year 2000. Regular consumption of sugary drinks increases the risk of developing overweight, obesity and caries. Aim: The aim of the study is to investigate whether the number of commercials for sweetened drinks on TV has changed during the years 1999-2014 and if there are any differences between various TV channels regarding the number of commercials. Material and method: The study examines TV commercials for sweetened drinks such as juice and soft drinks (with and without carbonic acid) using an Excel document based on data from TvChecks database. By filtering the data by different food numbers and year various tables and graphs were created to show what changes occurred in the number of commercials for sweetened drinks during the years 1999-2014. Results: TV commercials for sweetened drinks has increased largely between the years 2013 and 2014. The TV channels that in average showed the most commercials for sweetened drinks are the Swedish Channel 5 and TV3, while TV4 and TV7 showed the least commercials in average during the years 1999-2014. Moreover, the TV commercials for drinks sweetened with sweeteners shows a clear increase during the years 1999-2014 from 586 to 8716 commercials. Conclusion: The number of TV commercials for sweetened drinks has increased considerably over the years 2013-2014, while the number of commercials during the years 1999-2009 was relatively constant.