<p>Obesity and overweight are today classified as one of the largest epidemics in the Western world and is threaten a large part of the population. As a reaction to this a major health trend has emerged in recent decades. Every day consumers are exposed to information from the media about what is healthy or unhealthy to eat and the recommendations change frequently.</p><p>There is great interest in healthy food on the Swedish food market, but still healthy foods only represents a small proportion of the total food sales. The essay examines the gap between the current and potential demand for healthy food and if it can be explained by any of the following factors: lack of information, price, taste or cognitive behavioral.</p><p>To study these questions a quantitative method have been used and 213 questionnaires were collected. The intention is to draw general conclusions about the entire population. We discussed and analyzed the quantitative data together with the frame of reference based on the four factors and the discussion led us to the following conclusions:</p><p>Price and parts of the cognitive behavior inhibits the consumption of healthy foods on the Swedish food market. The other factors studied can not explain the inhibited consumption.</p><p>Based on the conclusions we recommend “svenska Livsmedelsverket” to communicate its policies through traditional marketing channels to better reach out to all consumers. We also believe the Swedish food market is ready for a new store concept with only healthy food.</p>

Bakgrund E-handel av livsmedel är en av de e-handelsbranscher som växer starkast i Sverige just nu. Enligt Svensk Digital Handel förväntas e-handel av livsmedel omsätta 5,7 miljarder kronor år 2016, vilket innebär en ökning med 38 procent från föregående år. Den första satsningen på e-handel av livsmedel gjordes i början av 2000-talet, dock lade de flesta aktörer inom branschen i Sverige ned efter bara några år. Idag år 2016 är denna typ av bransch mer mogen än vad den var då, på grund av snabbare internetuppkopplingar och att fler har datorvana och även större vana att handla på internet. Dock stod livsmedelshandeln på internet för endast 1,5 procent av den totala livsmedelshandeln i Sverige år 2015. Trots att e-handeln av livsmedel ökar är det alltså fortfarande många konsumenter i Sverige som inte köper livsmedel på internet. Syfte Syftet med studien är att identifiera barriärer till att handla lösplock av livsmedel på internet för konsumenter i Sverige som inte tidigare har använt sig av konceptet. Som en del av syftet ingår även att identifiera eventuella likheter och skillnader för olika typer av hushåll genom att analysera om barriärerna varierar beroende på hur hushållens utformning och förutsättningar ser ut. Genomförande Studien utgår från ett konsumentperspektiv och med en abduktiv ansats och en kvalitativ strategi genomfördes intervjuer med tio hushåll. De hushåll som deltog i intervjuerna hade ännu inte e-handlat livsmedel och det som undersöktes var varför de inte anammat konceptet. Ett uppföljningsmoment genomfördes därefter där de intervjuade hushållen bads att testa att handla livsmedel på internet för att sedan svara på några korta frågor i en uppföljningsintervju. Sju av hushållen medverkade i uppföljningsmomentet. För att sätta resultatet från de intervjuade hushållen i perspektiv och för att skapa bredd i studien genomfördes även en enkätundersökning där 154 respondenter deltog. Slutsats 38 barriärer till e-handel av livsmedel identifierades. Dessa barriärer har grupperats i följande kategorier: vana, sättet de handlar livsmedel på, att inget problem uppstår, personlighet, okunskap, fördelar med fysiska livsmedelsbutiker, negativa aspekter eller antaganden som de har till e-handel av livsmedel, att de inte har möjlighet samt att de är skeptiska. Alla barriärer som går under dessa kategorier presenteras i studien. Inga mönster som identifierar att barriärerna varierar beroende på hur hushållens utformning och förutsättningar ser ut kunde hittas. Att flera olika hushållstyper studerades kan dock tänkas ha bidragit till att många olika barriärer kunde identifieras. / Background Grocery e-commerce is one of the e-commerce sectors with the strongest growth in Sweden right now. According to Svensk Digital Handel, the expected turnover for grocery e-commerce in 2016 is 5,7 billion SEK, which is equal to an increase of 38 percent compared to the previous year. The initial investment in the grocery e-commerce industry was made around year 2000, however, most of the businesses in Sweden was shut down after only a few years. Today, this type of industry is more mature than it was at that time because of faster internet connections and that more people are used to using computers and shopping on the internet. But still the grocery e-commerce is responsible for only 1.5 percent of the total turnover in the grocery industry in Sweden in 2015. Despite the fact that the use of grocery e-commerce increases, there are still many Swedes who are not using the internet for buying groceries. Aim The study aims to identify barriers to buy groceries online for consumers in Sweden who have not previously used the concept. A part of the aim is also to identify possible similarities and differences of the different types of households by analysing if the barriers vary depending on the type of household. Completion The study is using a consumer perspective, and with an abductive and qualitative approach ten interviews was conducted. The households that participated in the interviews had not yet tried grocery shopping online and we examined why they did not yet adopt the concept. After the interviews all the households were asked to try the grocery e-commerce concept, of which seven of them took part. Those were asked a few questions in a follow-up interview. To put the results of the interviews of the households in perspective, and to broaden the study, a survey was also carried out, were 154 respondents participated. Conclusion 38 barriers to grocery e-commerce were identified. The barriers have been categorised info following categories: habit, the way they are buying groceries, there is no problem existing, personality, ignorance, that they prefer traditional grocery stores, negative aspects or assumptions about grocery e-commerce, that they do not have the opportunity and they are sceptical. All the barriers in these categories are presented in the study. No patterns that identifies that the barriers vary depending on the type of household could be found. That different household types were studied could however have contributed to the fact that many different types of barriers could be identified.

Bakgrund Då en person går från gymnasiet till universitetet skapas nya vanor och beteendemönster. Studier har visat att det är vanligt att universitetsstudenter ändrar sina matvanor till det sämre och att detta ofta resulterar i viktuppgång. Anledningar till sämre kostvanor bland universitetsstudenter är exempelvis tidsbrist, smakpreferenser, brist på pengar, dålig motivation, tillgänglighet samt att de äter många måltider på universitetets cafeteria.   Syfte Studiens syfte är att undersöka huruvida studenter ändrar sin kost under universitetsperioden och, om så är fallet, orsaker till detta.   Metod Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. En enkät utformades som sedan delades ut till klasser på olika institutioner vid Umeå universitet under hösten 2016. De inhämtade svaren (n=258) analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS 24.   Resultat De flesta studenter angav att de förändrat sin kost på något sätt. Majoriteten av dessa hade ändrat till det bättre. De vanligaste orsakerna till förändrade kostvanor var sociala, ekonomiska och tidsmässiga skäl. Nästan lika många studenter uppgav att de hade gått ner i vikt (genomsnitt 4,9kg) som antal studenter som uppgav att de ökat i vikt (genomsnitt 5,6kg). Det förekom skillnader mellan kön i konsumtion av specifika livsmedel.   Slutsats Till skillnad från tidigare internationella studier visar denna studie att majoriteten av svenska studenter inte ändrar sin kost till det sämre, utan mestadels till det bättre. Eftersom studien visade att studenterna ändrade sina matvanor främst på grund av sociala skäl så bör man utforma preventiva insatser utifrån detta. Sociala medier och informationskampanjer skulle kunna användas för att inspirera till hälsosammare val. / Background When a person leave high school to study at a university new habits and behavioral patterns are created. Studies have shown that it is not unusual that students embrace less healthy food habits which often result in weight gain. Students self-reported reasons for negative eating habits are on lack of time, taste preferences, lack of money, bad motivation, availability and a lot of dining at the university cafeteria.   Objective The objective is to investigate if students change their diet during the university period and, if that is the case, reasons to those changes.   Method The study was performed as a quantitative survey study. A survey were designed and handed out to classes in different institutions at Umeå university during fall 2016. Reported data (n=258) was analyzed in the statistics program IBM SPSS 24.   Results   Most students indicated that they had changed their diet in some way. The majority had changed their diet for the better. The most common reasons for diet changes were social, economical and time managing reasons. Almost as many students reported that they had lost weight (average 4,9 kg) as students who reported they had gained weight (average 5,6 kg). There were gender differences in consumption of specific foods.   Conclusion In difference from international research, this study shows that the majority of Swedish students do not change their diet for the worse to the same extent, instead they mostly changed their diet for the better. Since the result shows that students change their dietary behaviors mostly because of social reasons one should design preventive measures based on this. Social media and informative campaigns could be used to inspire people in general to embrace healthier lifestyle choices.

This report presents the combined work from two B.Sc. mechanical engineering students from Halmstad University. The thesis Tårtförpackningar represents 15 ECTS-credits and have been active over a 20-week period during the spring of 2019. The work that has been done with this thesis is an obligatory part of the education on a bachelor’s degree level. The purpose of the thesis is for the students to apply their theoretical knowledge they have gathered during this 3-year period and combine that with the practical collaboration with a company This thesis is a result of the collaboration between two students from Halmstad University and the packaging company INP in Ljungby. The project’s main purpose is to develop more user-friendly cake packaging since the packages today has at least one of following issues: hard to open, difficult to stack on each other, lack of stability on the bottom piece, the cake touches the lid and gets messy. With our packaging, we have succeeded in fulfilling all the above requirements and developed cake packages where it can accommodate a relatively heavy cake that doesn’t make the bottom to sag or touch the side of the lid. The design of the bottom part makes it easy to remove the cake from the package. It’s also easy to open the lid without it touching the cake. The various lids are designed based on our market research where one type of our lids has a simple design to enhance the cake, and the other type is where the packaging itself is emphasized.

<p><p>Målet med mitt examensarbete har varit att formge en smörförpackning åt Emåmejeriet, där huvudanvändarna är restaurangpersonal och restauranggäster, som jobbar respektive besöker de mest exklusiva krogarna i Sverige. Syftet med uppsatsen är att beskriva ett uppdrag som har genomförts i samarbete med Emåmejeriet samt att återge min designprocess och mina ställnings-taganden under denna process.</p><p>Observationer, användarstudier, intervjuer och studier av tidigare forskning inom produktdesign samt marknadsföring har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom förpackningsdesign samt min tidigare erfarenhet inom grafisk design har funnits med som ett komplement.</p><p>Kvalitativa intervjuer och användarstudier har genomförts med restaurangpersonal och restauranggäster under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av restauranggästers beteende under intag av måltid.</p><p>Ett flertal mock-ups på olika varianter av produkten togs fram och användes till användartester på restaurangpersonal och presumtiva restauranggäster. Efter utvärdering av användartesterna justerades formen och mer genom-arbetade mock-ups togs fram för ytterligare tester.</p><p>Resultatet är en smörförpackning i etsat glas, som är tänkt att ingå i varje kuvert på restaurangbordet. Produkten utmärker sig med funktioner för att underlätta för restauranger att servera ett smör vid de optimala förhållanden som behövs för en komplett smakupplevelse.</p></p>

<p>Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende.</p><p> </p><p>Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning.</p><p> </p><p>Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop.</p> / <p>Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person.</p><p> </p><p>Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources.</p><p> </p><p>The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey.</p><p> </p><p>The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.</p>

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende.   Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat.   Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning.   Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop. / Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person.   Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources.   The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey.   The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys. Huvudresultatet var att respondenterna hade högst kunskap om hur fosfater påverkar kroppen med medelvärdet 7,6 poäng (76,4 %) och lägst kunskap gällande att överblicka ett dagsintag 5,7 poäng (57,5%). Mellan en till 20 sjuksköterskor vid varje hemodialysenhet responderade med ett medelvärde mellan 16.0 och 25,5 poäng, medelvärde för alla var 20,0 poäng. Slutsatsen var att hemodialyssjuksköterskor har mest kunskap då det gäller kroppen och minst kunskap i att överblicka ett dagsintag. Högre ålder, fler antal arbetsår som sjuksköterska och inom dialys resulterade i högre kunskapsnivå när det gäller kroppen. / The aim of the study was to describe hemodialysis nurses knowledge of phosphates, foods with high phosphate content and the ability to translate that knowledge into a daily intake. Method: The design was descriptive with comparative and correlative features. A self-designed questionnaire with knowledge questions were used and divided into three themes: the body, food and daily intake. A total of 19 hemodialysis units responded yielding a study group of 181 respondents. Statistical calculations was made for the compilation of the number of points per theme and correlation between gender, age, number of years as a nurse and years with dialysis. The main results was that the respondents had the highest understanding of how phosphate affects the body with the mean 7.6 points (76.4%) and lowest knowledge to overview a daily intake 5.7 points (57.5%). The hemodialysis units had an average between 16.0 and 25.5 points, total average was 20.0 points.The conclusion was that hemodialysis nurses have the highest knowledge about the body and the lowest knowledge to overview a daily intake. Hemodialysis nurses with higher age and more working years have greater understanding of the body.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.      Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv. Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar. För att uppskatta om deltagarna riskerade att få i sig för lite av något näringsämne jämfördes deras rapporterade intag med estimated average requirement (EAR).   Resultat Åtta deltagare inkluderades i studien. BMI (body mass index) var &gt;25 hos samtliga och fem angav att de försökte gå ned i vikt. Det rapporterade energiintaget (RE) var 34% lägre än det uppskattade energibehovet. Kolhydrater tillförde i genomsnitt 8% av energin och fett 69%, varav mättat fett 29%. Intaget av kostfiber och kolesterol var 7,5 respektive 625 mg/dag. Sackaros utgjorde 0,6% av energiintaget. Intag &lt;EAR förekom i störst utsträckning för jod, järn och folsyra. Vitamin E, niacin, vitamin B12 och fosfat intogs med god marginal i relation till EAR. Slutsats LCHF-kosten i denna studie bestod av mycket fett och lite kolhydrater, vilket rapporterats innebära både för- och nackdelar på folkhälsan. Ska kosthållningen hållas en längre tid krävs modifieringar för att minimera rapporterade risker. / Background LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) is a low-carbohydrate diet that have had a major impact in Sweden. The swedish National Food Administration are concerned regarding how this development will affect the public health, especially due to the rising cholesterol levels seen during the same period. The spokesmen of this diet are questioning the current recommendations meaning they are to blame for us being fat and ill. Despite this debate there’s a lack of data regarding the make up of  this diet. Objective The objective of the preset study was to chart the LCHF-diet regarding foodstuff choice and nutrient intake and discuss it from a public health perspective. Method 14 individuals who concidered eating a LCHF-diet were recruited to perform a scaled food record during three days. To estimate whether the participant where at risk consuming to little of a specifik nutrient the reported intake was compared with the estimated average requirement (EAR). Results Eight participants where included in the study. BMI (body mass index) exceeded 25 amongst all participants and five stated they where trying to loose weight. The reported energi intake(REI) was 34% lower than the estimated energy requirement. The mean carbohydrate consumtion contributed with 8% of the energy and fat 69%, of which saturated fat 29%. The consumption of dietary fiber was 7,5 g/day and the intake of cholesterol 625 mg/day. Sucrose contributed to 0,6% of total energy consumption. Intake &lt;EAR where most common for iodine, iron and folic acid. Vitamin E, niacin, vitamin B12 and phosphate where consumed with margin to EAR. Conclusion The LCHF-diet in this study consisted of a large amount of fat and little carbohydrates, which has been reported to result in both advantages and disadvantages on public health. Should this diet be kept for a long time adjustments has to be made to minimize the reported risks.

Målet med mitt examensarbete har varit att formge en smörförpackning åt Emåmejeriet, där huvudanvändarna är restaurangpersonal och restauranggäster, som jobbar respektive besöker de mest exklusiva krogarna i Sverige. Syftet med uppsatsen är att beskriva ett uppdrag som har genomförts i samarbete med Emåmejeriet samt att återge min designprocess och mina ställnings-taganden under denna process. Observationer, användarstudier, intervjuer och studier av tidigare forskning inom produktdesign samt marknadsföring har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom förpackningsdesign samt min tidigare erfarenhet inom grafisk design har funnits med som ett komplement. Kvalitativa intervjuer och användarstudier har genomförts med restaurangpersonal och restauranggäster under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av restauranggästers beteende under intag av måltid. Ett flertal mock-ups på olika varianter av produkten togs fram och användes till användartester på restaurangpersonal och presumtiva restauranggäster. Efter utvärdering av användartesterna justerades formen och mer genom-arbetade mock-ups togs fram för ytterligare tester. Resultatet är en smörförpackning i etsat glas, som är tänkt att ingå i varje kuvert på restaurangbordet. Produkten utmärker sig med funktioner för att underlätta för restauranger att servera ett smör vid de optimala förhållanden som behövs för en komplett smakupplevelse.