Bakgrund: En marknad för ekologiska livsmedel har vuxit fram bland annat genom att konsumenter vill vara med och bidra till att skydda miljön. Flertalet livsmedelsbutiker har idag ekologiska livsmedel på sina butikshyllor, men långt ifrån alla kunder väljer att köpa dessa. Därför kan det vara en utmaning för dagligvaruhandeln att framgångsrikt marknadsföra det ekologiska sortimentet.Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur dagligvaruhandeln arbetar för att marknadsföra det ekologiska sortimentet. Därutöver ska denna studie utreda kring de drivkrafter och hinder som dagligvaruhandeln kan identifiera gällande dess markandsföring och försäljning av ekologiska livsmedel.Design/metod: Denna studie utgår från en deduktiv ansats. All empirisk data är insamlad från sju stycken intervjuer där respondenterna är butikschefer i varsin livsmedelsbutik. Livsmedelsbutikerna är belägna i Borås och dess närområden.Resultat: Den generella slutsatsen som vi kan dra av vår studie är att det har visat sig att flertalet marknadsföringstekniker inom dagligvaruhandeln är gemensamma bland våra respondenters livsmedelsbutiker. Däremot använder inte alla livsmedelsbutiker exakt samma uppsättning marknadsföringstekniker och inte heller i samma utsträckning. Drivkrafter gällande dagligvaruhandelns försäljning av ekologiska livsmedel har bland annat visat sig vara positiva hälsoeffekter och miljöintresse hos konsumenter. Samtidigt har hinder gällande dagligvaruhandelns försäljning bland annat visat sig vara okunskap hos konsument och högt pris.Originalitet/värde: Denna studie visar hur livsmedelsbutiker arbetar för att främja den ekologiska livsmedelsförsäljningen. Kunskap som tillförs i vår studie kan användas för framtida forskning inom ämnen som berör marknadsföring och försäljning av ekologiska livsmedel inom dagligvaruhandeln. / Background: Consumers want to be involved and help to protect the environment. A reason for this is that a market for ecological products has grown by. Today, most of the conventional stores in the FMCG sector have ecological products on their store shelves, but far from all customers choose to buy these. Therefore, it can be a challenge for the stores in the FMCG sector to successfully market the ecological assortment.Purpose: The purpose of this study is to find out how stores in the FMCG sector work to promote their ecological assortment. In addition, this study identifies the possible motivations and resistance regarding the marketing and the sales of ecological products from the FMCG sector perspective.Design/methodology/approach: This is a Swedish study based on a deductive approach. The empirical data is collected from seven interviews with respondents who are store managers in each grocery store. The stores are located in Borås and the neighboring areas.Findings: The general conclusion we draw from this study is that most marketing techniques in the FMCG sector are common among our respondents' respective stores. However, not everyone uses exactly the same set of marketing techniques, nor to the same extent. Positive health effects and environmental interest of consumers have shown to be motivating consumers mostly. Resistance including proven high price and lack of knowledge of consumers has proved the most sensitive.Originality/value: This study shows how stores in the FMCG sector are working to market the ecological sales. Knowledge from our study can be used for future research in subjects related to ecological sales for stores in the FMCG sector.

Obesity and overweight are today classified as one of the largest epidemics in the Western world and is threaten a large part of the population. As a reaction to this a major health trend has emerged in recent decades. Every day consumers are exposed to information from the media about what is healthy or unhealthy to eat and the recommendations change frequently. There is great interest in healthy food on the Swedish food market, but still healthy foods only represents a small proportion of the total food sales. The essay examines the gap between the current and potential demand for healthy food and if it can be explained by any of the following factors: lack of information, price, taste or cognitive behavioral. To study these questions a quantitative method have been used and 213 questionnaires were collected. The intention is to draw general conclusions about the entire population. We discussed and analyzed the quantitative data together with the frame of reference based on the four factors and the discussion led us to the following conclusions: Price and parts of the cognitive behavior inhibits the consumption of healthy foods on the Swedish food market. The other factors studied can not explain the inhibited consumption. Based on the conclusions we recommend “svenska Livsmedelsverket” to communicate its policies through traditional marketing channels to better reach out to all consumers. We also believe the Swedish food market is ready for a new store concept with only healthy food.

Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag. Det mest förekommande sockerhaltiga livsmedlet var bullar, sockerkaka och andra mjuka kakor, 5 (8,7 %) individer intog dessa typer av livsmedel minst en gång per dag. Det minst förekommande sockerhaltiga livsmedlet var fruktsoppa och kräm, 40 (67,8 %) individer intog aldrig detta livsmedel. Medelvärdet för graden av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer var 6,4 (SD 2,2) av 10 på en 11-gradig Likertskala. En signifikant skillnad kunde ses i graden av självtillit bland de som intog sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag jämfört med de som mer sällan intog sockerhaltiga livsmedel (t=3.036; p=0.004). Instrumentet hade ett Cronbach´s Alpha värde på 0.94, vilket visar en god reliabilitet. Utifrån de resultat som framkommit tycks individer med lägre grad av självtillit inta sockerhaltiga livsmedel oftare än individer med högre grad av självtillit. Instrumentet visade sig användbart.

Föräldrar är mottagliga för livsstilsförändringar för att försäkra en hälsosam miljö åt sina barn, men den hälsofrämjande informationen riktar sig främst till modern. Samtidigt är det känt att faderns livsstil har betydelse för barnens hälsa och att män lever ett mindre hälsosamt liv än kvinnor. Studien utforskar pappors resonemang och förhållningssätt till barnens matvanor. Enskilda intervjuer med åtta pappor från Västerbotten i åldrarna 25–45 år genomfördes. Informanterna rekryterades enligt ett bekvämlighetsurval. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim and Lundman. Meningsbärande enheter gavs etiketter i form av koder som sedan sorterades in i kategorier. Papporna visade sig vara omsorgsfulla och engagerade i sina barns hälsa. Detta tog sig uttryck genom att papporna anpassade matvanorna efter barnens behov, men också genom att försöka uppnå en jämställd fördelning av hushållssysslor mellan föräldrarna. Förändringarna ledde till att papporna upplevde att den egna hälsan blev bättre. De upplevde att tidsbrist och kunskapsbrist var de största hindren för att förverkliga sina ambitioner om hälsosam mat till sina barn. Att stötta pappor i att hantera upplevelsen av tidsbrist och kunskapsluckor kan innebära att männen skulle kunna förbättra sin egen och sin familjs hälsa. Stödet skulle kunna komma från personal inom mödra- och barnhälsovård i form av samtal med dietist eller barnmorskor och barnavårdscentralsköterskor med extra utbildning. Dessa yrkesgrupper skulle kunna ge praktiska råd kring måltidsplanering, snabb och enkel matlagning. Föräldrakurser med inriktning på hur småbarnslivet kan struktureras är ytterligare ett alternativ.

Ekologisk konsumtion av grönsaker och frukter är ett steg i rätt riktning mot en hållbar samhällsutveckling där dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationer att tillgodose sina behov. Den konventionella produktionen av livsmedel är på flera sätt inte hållbar, då produktionen formas av efterfrågan och där externa effekter förbises. Den ekologiska produktionen grundar sig i insikten att det inte räcker med att ha en så hög avkastning som möjligt, utan produktionen måste samtidigt vara hållbar och genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Genom vår konsumentmakt kan vi som konsumenter styra vilka varor som ska säljas på marknaden och därmed styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Därför var syftet med denna studie att undersöka vilka aspekter som bidrar till att konsumenter köper och avstår från att köpa ekologiska frukter och grönsaker. Vidare var syftet att undersöka konsumentens medvetenhet om ekologisk produktion och tillit till producenterna. Studien undersökte även konsumenternas betalningsvilja till de ekologiska alternativen. Som datainsamlingsmetod delades enkäter ut på stortorget i Östersund. Analysen resulterade i tre faktorer som var mest avgörande för att konsumenten inte handlade ekologiska grönsaker och frukter. Dessa var att det ekologiska alternativet var för dyra, att ett ekologiskt alternativ till den frukten/grönsaken man vill ha inte finns vid försäljningsplatsen och att man av ren vana handlade det konventionella alternativet. De faktorer som bidrar till att man köper ekologiska grönsaker och frukter var delvis av det skäl att man vill bidra till att arbetarna vid odlingen ska ha bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Samt även av det själ att man inte vill att bekämpningsmedel ska spridas i miljön och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Konsumenterna upplever sig måttligt medvetna om vad ekologisk odling innebär gentemot den konventionella odlingen. Majoriteten vill dock ha mer kunskap om innebörden av ekologisk produktion och helst vill man att återförsäljaren ska förse med denna information. Majoriteten av konsumenterna känner en god tillit till den ekologiska produktionen men för att denna tillit ska öka ytterligare krävs att en oberoende granskare finns och är angiven och att frukten/grönsaken är märkt med en välkänd märkning. Konsumenterna är villiga att betala lite mer för den ekologiska grönsaken och frukten i förhållande till det konventionella alternativet utan att köpviljan avtar.

Bakgrund Födoämneskänslighet är ett växande samhällsproblem och har ökat internationellt de senaste åren samt tenderar att fortsätta öka. Det finns även en ökad trend i samhället där folk väljer att äta mjölk- och glutenfri mat. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst av upplevd födoämneskänslighet hos individer från 15 års ålder i Sverige, även identifiera eventuella skillnader i förekomst beroende på kön, ålder, utbildning och boendeformer med fokus på födoämnena laktos, mjölkprotein och gluten. Två ytterligare syften var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan andelen som rapporterade upplevd födoämneskänslig respektive diagnostiserad födoämneskänslighet och deltagarnas upplevelse av tillgänglighet och variation gällande ersättningsprodukter. Metod Kvantitativ undersökningsmetod med bekvämlighetsurval användes där en webbaserad enkät skickades ut via Facebook. Dataanalys gjordes med IBM SPSS statistics 24 där chitvåtest, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys U-test användes med en signifikansnivå på <0,05. Resultat Totalt insamlades 173 svar. Kvinnorna upplevde födoämneskänslighet i större utsträckning än män (p=0,006) även mot laktos (p=0,040) respektive mjölkprotein (p=0,020). Det fanns en skillnad mellan deltagarna som upplevde känslighet och de som hade en fastställd diagnos (p<0,001). Det fanns en tendens att de äldre deltagarna upplevde känslighet mot mjölkprotein i större utsträckning än de yngre deltagarna (p=0,050). Ingen signifikant skillnad gällande utbildning fanns. Jämförelser mellan de olika boendeformerna upptäckte ett antal signifikanta skillnader för känslighet mot de olika födoämnena. Slutsats Kvinnor upplever födoämneskänslighet i större utsträckning än män, samma resultat gällde specifikt för födoämnena laktos och mjölkprotein vilket överensstämmer med tidigare forskning. För de andra demografiska grupperna var resultaten inte i enlighet med tidigare studier. Gällande ersättningsprodukter visade resultatet att det kan finnas en efterfrågan på ökad variation, men fler studier krävs för att veta inom vilka områden variation eventuellt saknas.

Försäljningen av livsmedelsbutikers egna märkesvaror har ökat och det råder konkurrens mellan egna märkesvaror och leverantörernas märkesvaror. För livsmedelsprodukter finns det, inom samma produktkategori, flera olika varumärken att välja bland där produkterna innehållsmässigt är detsamma. Det är därför viktigt att företag skapar ett mervärde till konsumenten genom varumärket, för att konsumenten ska välja deras varumärke framför konkurrerande varumärken. Studien behandlar unga konsumenter som tillhör Generation Y, vilket är personer födda på 1980- eller 1990-talet och är individer som kännetecknas att vara en konsumerande generation som anser att varumärket är viktigt och har betydelse i deras köpprocess. Studien syftar därför till att förklara varför unga konsumenter väljer ett specifikt varumärke när de köper livsmedel. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Vi utgick från en teori om konsumentbaserat varumärkeskapital och dess fem dimensioner kännedom, lojalitet, upplevd kvalitet, association/image och unikhet. Denna teori användes för att analysera den insamlade empirin för att få fram ett resultat. Empirin samlades in med hjälp av fokusgruppsintervjuer för att ta del av unga konsumenters åsikter för att få en förståelse om varumärket har betydelse vid köp av livsmedel. Slutsatsen är att varumärket har betydelse för unga konsumenter vid val av varumärke inom livsmedel. De väljer det varumärke som stämmer överens med deras preferenser där deras kunskap om varumärket, förpackningens utseende, priset och miljöaspekter är avgörande. / The sales of grocery stores' private label brands have increased and there is competition between private label brands and national brands. For grocery, there are several different brands in different product categories to choose from where the products are contentually the same. It is therefore important that companies create a value to the consumer through the brand in order for the consumer to choose that brand in front of competing brands. The study deals with young consumers belonging to Generation Y, which are born in the 1980s or 1990s, and are individuals who are characterized of being a consuming generation who considers that the brand is important and has a meaning in their buying process. The study therefore aims to explain why young consumers chooses a specific brand when buying grocery. In order to answer the purpose, a qualitative method has been applied. We assumed a theory of consumer-based brand equity and its five dimensions of awareness, loyalty, perceived quality, association/image and uniqueness. This theory was used to analyze the empirical data to get a result. The empirical data was collected using focus group interviews to get acquainted with young consumers different opinions to gain an understanding of the brand's significance in the purchase of food. The conclusion is that the brand is important to young consumers when selecting a food brand. They choose the brand that is in line with their preferences where knowledge of the brand, the design of the package, the price and ustainability are crucial.

Development and modernization takes place all the time and everywhere in today's society. Although we handle and slices hard cheese in the same way that we did decades ago. The way we handle cheese nowadays is not only unhealthy, but can also be a difficult moment for some people. The goals to develop a functional, modern and food-approved kitchen tool adapted to today’s society are the main factors for this bachelor thesis. Along with stakeholders for the project, the requests and demands set up for the prototype progressively have been worked out. Wellknown methods and market surveys have been used to ensure the need of the product. Researches in relevant subjects have also shown that the market is in need of a new product. The product called CASEUS has after studies shown to have a broad target group. The name CASEUS, came from the Latin word for cheese (Caseus) and from the English word case, as the product will be like a case around the cheese. The kitchen tool is designed with a simple mechanical solution, in a hygienic material. The handle is designed according to EU: s standard dimensions for handles. Therefore, it is considered suitable for the majority of the population in Sweden. Thus, there is a market for the product both at hotels and restaurants, as well as in private households. In the final stage of the project a prototype of CASEUS has been produced by Havd Group, which is a stakeholder in the project. The prototype has been funded by a scholarship and contributions from ALMI Business partner. To be able to continue with CASEUS after the end of the project, new possible working paths have been investigated. With promotion, more scholarship or a collaboration with an existing manufacturer in the industry, the project team hopes to be able to get CASEUS out on the market.

Aim: This essay aims to conclude which sources, actors and causalities individuals use to obtain and sustain certain attitudes towards organic products. Our thesis statements are framed as follows: What causalities can be distinguished about university students positive attitudes towards organic products? What sources shape university students positive attitudes associated to organic products? Method/Theory: The empirical data for this essay have been obtained by using qualitative interviews which have made it possible for us to get deep and meaningful data about the informants views on how they form their attitudes about organic produce. The theoretical framework have been Fishbein and Azjen’s (1975) Theory of Reasoned Action (TRA) which have served the purpose of categorising and explaining the processes for individuals forming of attitudes and in extension their behavior.   Main Results: The main results drawn from the empirical material show that the participants, through the process of inferential beliefs, themselves concludes that organic products are positive even though they find it hard to specify exactly where their information is gathered. However, the material show us that the informants listen to people in their close surrounding such as family and friends and that this is their primary reason for their attitudes towards organic produce. Furthermore the participants state that they do see information concerning organic produce on different media, but what stands out in the empirical data is that this type of information does not as clearly create the foundation for the participants attitudes as their surrounding and background, but rather serves as a way for the participants to confirm their beliefs and find new information surrounding this area. Lastly we suggest that the subjective norms, found in the surrounding of our respondents, have a bigger affect not only on the intention of our informants but also in the shaping of their attitude. We can see that the main attitude of our respondents is of a positive character and since our target group in a few years will have purchasing power we believe that the trend we see today will keep moving in the same positive direction.

Klimatförändringen är en av vår tids viktigaste frågor. Lösningen på problemet är att människor i västvärlden måste börja äta insekter. Tidigare forskning visar däremot att det vid sidan av möjligheterna, även existerar problem med att introducera det. Syftet med studien är att ta reda på hur Sveriges största nyhetstidningar framställer insekter som livsmedel och hur detta bidrar till skapandet av gemensamma föreställningar. Detta görs genom en kvantitativ tematisk innehållsanalys och en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt från teorin sociala representationer. Studiens resultat visar att det existerar skillnader mellan tidningarnas rapportering och att flertalet gemensamma föreställningar skapas. Framtid, organisation samt tycke och smak är de teman som mest frekvent förekommit i samband med insekter som livsmedel i tidningarnas rapportering. De sociala representationerna av insekter som livsmedel består av ett helt nätverk av föreställningar. De införlivas ständigt i redan kända kontexter såsom miljö, hälsa och skillnader mellan Europa och övriga världen. Det är omgivet av problem och möjligheter där insekter beskrivs som en lösning på problemen.