Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva, upplever sämre livsvillkor och mindre delaktighet än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) uppvisar evidens och utvecklingspotential för att öka fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialstyrelsen behöver antalet förskrivna FaR öka för särskilda utsatta grupper. Således behövs mer kunskap om fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva av FaR till personer med funktionsnedsättningar och därigenom stödja beteendeförändring. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) till personer med funktionsnedsättning med fokus på hur de stödjer beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och deskriptiv design, där induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Analysen gav tolv underkategorier fördelade på fyra kategorier: Att beakta skäl till förskrivning och beteendeförändring, Att skapa förståelse för förskrivningen hos brukare och nätverk, Att hitta fungerande aktivitet samt Att stödja en beteendeförändring. Genom dessa beskrev fysioterapeuterna sina erfarenheter. Slutsats: Fysioterapeuternas erfarenheter av att förskriva FaR till personer med funktionsnedsättning och därigenom stödja beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå, beskrev en utmanande och komplex uppgift. Omgivningsrelaterade faktorer som ekonomi och aktivitetsutbud kan ibland hindra förskrivning och beteendeförändring hos brukare, trots att fysioterapeuterna skapat förutsättningar. Detta kan försvåra uppgiften att stödja en marginaliserad grupp till ökad fysisk aktivitet. / Background: Individuals with disabilities are less physically active, report lower  life conditions and a lower participation then the rest of the population. Physical activity on prescription (PAP) show a high degree of evidence and potential for development to improve the physical activity among people with disabilities. The amount of PAP within vulnerable groups needs to increase according to the National guidelines from the National board of Health & Welfare. Therefore more knowledge are needed about physiotherapist’s experiences of prescribing PAP to support behavior change for individuals with disabilities. Aim: The aim was to explore physiotherapist’s experiences of prescribing physical activity on prescription (PAP) for individuals with disabilities with the focus on behavior change towards increased physical activity. Method: A qualitative, semi structured interview study with descriptive design. An inductive, qualitative content analysis were used when analyzing the material. Result: The analysis resulted in twelve subcategories divided into four main categories: Reasons considered when prescribing and for behavior change, To create understanding among patients and their community about the prescription, To find a suitable activity and last To support behavior change. The physiotherapist’s within the study used these categories to depict their experiences. Conclusion: The physiotherapist’s experiences when prescribing physical activity on prescription for individuals with disabilities and to support their behavior change towards increased physical activity depicted a challenging and complex task. Environment-related factors such as economy and the availability of activities could hinder the prescription and patient’s behavior change despite preconditions created by the physiotherapist’s. This could hinder the task of supporting a marginalized group towards improvements in physical activity.

<p>Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.</p>

<p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Bakgrund </strong>Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har <em>Fysisk aktivitet på Recept</em> (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier.<strong> Syfte</strong> Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. <strong>Metod</strong><strong> </strong>Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. <strong>Material</strong><strong> </strong>Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. <strong>Resultat</strong><strong> </strong>Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. <strong>Diskussion</strong><strong> </strong>Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. <strong>Konklusion</strong><strong> </strong>Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning.  </p> / <p><strong> </strong></p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong>Background</strong> Research of food and health has been explored for centuries. However little is known about the practical daily work situation among dietitians. Dietitians are mostly satisfied with their work but they also feel frustrated over the fact that they have time limitations. The dietitians work is a mix of food and health. During the last years the public health has been debated because of the rising problems with metabolic diseases. To enhance the public health, a new kind of prescription has been developed, called <em>Physical activity on Prescription</em> (PaP). All authorized medical personnel, including dietitians, have been given the right to prescribe it. The implementation of PaP has previously been studied. No dietitians were represented in these studies but other medical personnel were. They had a positive attitude to PaP but in a short perspective they have given it a low priority because of lack of time and routines. In many ways the work situation among health care providers is unacceptable, according to previous studies. <strong>Objective</strong> To study the work situation among dietitians with PaP as an illustrating factor. <strong>Methods</strong> Individualized qualitative interviews were conducted with the assistance of a question sheet to create a structural interview result. To investigate further, the interview was also flexible. The interview was recorded and then transcribed. The transcribed material was then put into a qualitative data matrix for analysis. <strong>Subjects/Settings</strong> Five dietitians from the primary care in Stockholm were interviewed. They were 30 to 45 years old and have worked as dietitians for 3 to 14 years. <strong>Results</strong> The study has resulted in many interesting themes such as dietitians view on health and on PaP, their work situation and their ambiguous feelings towards their work. <strong>Discussion</strong> The dietitians in this study would like to have more time to work with both nutrition and physical activity but for now they are forced to set their priorities to nutrition to deliver a good quality to their patients. Work satisfaction was analyzed in a theory model to determine which factors were the most important. Strong and positive factors showed to compensate for the more negative and disfavorable factors. The result was that the dietitians felt satisfied with their work situation even though there were some unfavorable factors involved. <strong>Conclusions</strong> This study became a way to discover and highlight the work situation among dietitians. If more time and money would be invested in health care, dietitians would have an opportunity to possibly use PaP in a greater extent.  </p>

<p><strong>Syfte: </strong>Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. <strong>Metod: </strong>Patientdata tillhörande patientgruppen (<em>n = </em>193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (<em>n </em>= 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av patienterna i gruppen (<em>n = </em>193<em>) </em>var kvinnor (75,6 %). De flesta var hemmahörande i Uppsala kommun (75,6 %) och primärvården var den enhet som i störst utsträckning hänvisade patienter (63,7 %) till friskvårdslots via FaR®. Träning på gym var den träningsform som flest patienter (30,6 %) föredrog. Av patienterna vars förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes (<em>n </em>= 167) befann sig störst andel i förberedelsestadiet (46,7 %) följt av begrundandestadiet (39,5 %) vid första kontakt med friskvårdslots. Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad beträffande könsfördelningen i de olika stadierna vid första kontakten. De patienter (<em>n </em>= 39) som avslutades av friskvårdslotsen visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet (<em>P </em>= 0,004). <strong>Konklusion: </strong>Patienter som hänvisades till friskvårdslots via FaR® var till största delen kvinnor och flest patienter förskrevs från primärvården. Förskrivning av FaR® med hänvisning till friskvårdlots ökade förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet.</p>

Syfte: Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. Metod: Patientdata tillhörande patientgruppen (n = 193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (n = 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen. Resultat: Majoriteten av patienterna i gruppen (n = 193) var kvinnor (75,6 %). De flesta var hemmahörande i Uppsala kommun (75,6 %) och primärvården var den enhet som i störst utsträckning hänvisade patienter (63,7 %) till friskvårdslots via FaR®. Träning på gym var den träningsform som flest patienter (30,6 %) föredrog. Av patienterna vars förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes (n = 167) befann sig störst andel i förberedelsestadiet (46,7 %) följt av begrundandestadiet (39,5 %) vid första kontakt med friskvårdslots. Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad beträffande könsfördelningen i de olika stadierna vid första kontakten. De patienter (n = 39) som avslutades av friskvårdslotsen visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet (P = 0,004). Konklusion: Patienter som hänvisades till friskvårdslots via FaR® var till största delen kvinnor och flest patienter förskrevs från primärvården. Förskrivning av FaR® med hänvisning till friskvårdlots ökade förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet.

Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.

In today’s society, many people are physically inactive and the health care is for example usingPhysical activity on prescription (PaP) to work against it. In order to increase the physical activitylevel in people they need to feel motivated and there are many factors that can motivate people. The purpose of this survey is therefore to explore the leaders of PaP and their thoughts about whatmotivates clients with PaP to increase their physical activity levels. This is explored by aqualitative method incorporated with semi-structured interviews with four respondents who workswith PaP. The results were analyzed with a descriptive method that contributed to a narrativeanalysis, which was interpreted at some levels. The result showed that the primary methods therespondents used to motivate the clients with PaP was to set goals together and to individualize themotivational work. It was also important to the PaP-client to feel secure and it could be achievedthrough a good attitude and an understanding of why and how the PaP-client needed to implementa lifestyle-change. Finally, the most important was to investigate how the lifestyle-change processgone, through a follow-up. / I dagens samhälle är många människor fysiskt inaktiva och detta arbetar hälso- och sjukvårdenmot med hjälp av bland annat Fysisk aktivitet på recept. För att öka den fysiska aktiviteten hosmänniskor krävs att de har motivation och det finns många olika faktorer som kan motiveramänniskor. Syftet i denna undersökning var således att undersöka vad FaR-ledare ansåg motiverarFaR-klienter till att öka sin fysiska aktivitet. Detta undersöktes via en kvalitativ studie sominnehöll delvis strukturerade intervjuer med fyra respondenter som arbetade med Fysisk aktivitetpå recept. Resultatet analyserades sedan med en deskriptiv metod som bidrog till en berättandeanalys som tolkades i viss mån. Resultatet visade att de främsta metoderna respondenternaanvände sig av för att motivera FaR-klienterna var att sätta upp mål tillsammans ochindividanpassa motivationsarbetet. Det var även viktigt att FaR-klienten kände trygghet och detkunde uppnås via ett bra bemötande och förståelse för varför och hur denne ska genomföralivsstilsförändringen. Slutligen var det centralt att undersöka hur förändringsarbetet gått via uppföljning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier. Syfte Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. Metod Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. Material Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. Resultat Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. Diskussion Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. Konklusion Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning. / ABSTRACT Background Research of food and health has been explored for centuries. However little is known about the practical daily work situation among dietitians. Dietitians are mostly satisfied with their work but they also feel frustrated over the fact that they have time limitations. The dietitians work is a mix of food and health. During the last years the public health has been debated because of the rising problems with metabolic diseases. To enhance the public health, a new kind of prescription has been developed, called Physical activity on Prescription (PaP). All authorized medical personnel, including dietitians, have been given the right to prescribe it. The implementation of PaP has previously been studied. No dietitians were represented in these studies but other medical personnel were. They had a positive attitude to PaP but in a short perspective they have given it a low priority because of lack of time and routines. In many ways the work situation among health care providers is unacceptable, according to previous studies. Objective To study the work situation among dietitians with PaP as an illustrating factor. Methods Individualized qualitative interviews were conducted with the assistance of a question sheet to create a structural interview result. To investigate further, the interview was also flexible. The interview was recorded and then transcribed. The transcribed material was then put into a qualitative data matrix for analysis. Subjects/Settings Five dietitians from the primary care in Stockholm were interviewed. They were 30 to 45 years old and have worked as dietitians for 3 to 14 years. Results The study has resulted in many interesting themes such as dietitians view on health and on PaP, their work situation and their ambiguous feelings towards their work. Discussion The dietitians in this study would like to have more time to work with both nutrition and physical activity but for now they are forced to set their priorities to nutrition to deliver a good quality to their patients. Work satisfaction was analyzed in a theory model to determine which factors were the most important. Strong and positive factors showed to compensate for the more negative and disfavorable factors. The result was that the dietitians felt satisfied with their work situation even though there were some unfavorable factors involved. Conclusions This study became a way to discover and highlight the work situation among dietitians. If more time and money would be invested in health care, dietitians would have an opportunity to possibly use PaP in a greater extent.

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohälsa och sjukdom i dagens samhälle. I Sverige introducerades, år 2001, fysisk aktivitet på recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR är värdefullt eftersom det är en metod som distriktssköterskan kan använda i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet på recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna uppfattade att FaR kunde främja både hälsa och ekonomi i samhället men att metoden begränsar jämlik hälsa. Metoden hade ett brett användningsområde men det framkom skilda meningar om metodens användbarhet för patienterna. En motiverad patient, tvärprofessionellt samarbete, samverkan med andra FaR-aktörer och organisatoriskt stöd uppfattades av distriktssköterskorna som förutsättningar för att använda FaR. Uppfattningar om FaR:s framtidsutsikt visade att det fanns tveksamhet om metodens hållbarhet och ett behov av utveckling. Slutsats: Studien visar att ett flertal omständigheter påverkar om distriktssköterskorna ska uppfatta FaR som en metod värd att använda. Resultatet kan användas som vägledning för att se över dessa faktorer och vidareutveckla metoden FaR. / Background:Physical inactivity causes ill-health and disease in today’s society. As a method for increasing physical activity among the population, physical activity on prescription (PaP) was introduced in Sweden in 2001. PaP is a method which the district nurse can use in promoting health and it is therefore valuable to explore how the district nurses perceive this method. Objective: The aim of the study was to describe district nurses’ perceptions about physical activity on prescription (PaP). Method: The study was based on semi structured interviews with18 district nurses. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses felt that PaP could promote both health and economy in society, but that it restricts equal health. The method was understood to have a broad scope but there were differences of opinion about the method's usefulness for patients. A motivated patient, cross-collaboration, interaction with other PaP-actors and organizational support were perceived by the district nurses as prerequisites for using PaP. Opinions about the future of PaP showed that there was uncertainty about the sustainability and a need for development. Conclusion: The study shows that a number of factors affect the district nurses’ perception of whether PaP is a method worth using. The result can be used as a guide to surveying these factors and developing the PaP method.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet och därför är det viktigt att få veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att få patienter till att bli mer fysiskt aktiva. Syfte – Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaR® och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet. Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick från en frågeguide användes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingår i studien. Resultat – Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier. Kategorin ”Professionellt förhållningssätt” berör hur viktigt det är att lyssna och bekräfta patienten, att inte ge upp och finnas som ett stöd samt vilka känslor sjuksköterskorna upplever när det går bra och mindre bra med att motivera patienter till att öka sin fysiska aktivitet. Kategorin ”Svårigheter i arbetet” lyfter fram att det är svårt att motivera fysisk aktivitet. Att patienter har olika förutsättningar och att det är viktigt att öka patientens medvetenhet om sin hälsosituation. Tar även upp vikten av patientens motivation. Kategorin ” Erfarenheter av att använda FaR®” lyfter fram hur FaR® används och hur deltagarna upplever FaR®. Tar även upp hur arbetet med FaR® upplevs av kollegor och på hälsocentralen samt att behov av uppföljning finns. Kategorin ”Erfarenheter av att använda MI” berör hur MI upplevs som verktyg och hur det används. Att det är svårt att använda MI och att behov av mer utbildning i MI finns. Slutsats – Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter visar att det är svårt att motivera patienter till ett förändrat beteende och det upplevs som svårt att arbeta med motiverande samtal. Motiverande samtal som verktyg är bra men otillräckligt. Det är viktigt att utgå från patientens förutsättning och att arbetet påverkas av hur sjuksköterskor och distriktssköterskor upplever sin motivation. FaR® som verktyg rekommenderas att användas mer. / Background – Nurses´ and district nurses have an important role in health promotion and therefore it is important to know and learn about their experiences on how they feel will work to increase the patients to become more physically active. Aim - The aim was to describe nurses and district nurses' experiences with the support of FaR ® and motivational interviewing motivate patients to increase their physical activity. Method - The study was conducted with a qualitative approach. Semi-structured interviews based on an interview guide were conducted. Data analyzed with a manifest content analysis. One nurse and seven districts nurses were included in the study. Results – The result is shown in four categories and fifteen sub-categories. The category "professional approach" addresses how important it is to listen and acknowledge the patient, not to give up and be as a support and the emotions nurses feel when things are going well and to motivate patients to increase their physical activity. The category "Difficulties in the work" is that it is difficult to motivate physical activity. The fact that patients have different conditions and that it is important to increase patient awareness of their health situation. Also discusses the importance of patient motivation. The category "Experience of using FaR®" addresses how FaR ® is used and how the participants feel FaR ®. Also discusses how work FaR ® are perceived by colleagues and the health center and the need for follow-up there. The category "Experiences of using MI" discusses how MI is perceived as a tool and how it is used. That it is difficult to use the MI and the need for more training in MI's. Conclusion – Nurses´ and district nurses’ experiences shows that it is difficult to motivate behaviour change and difficult to work with MI. Motivational interviewing as a tool is good bu insufficient. It is important to start from the patient's condition and that the work is influenced by how nurses and district nurses perceive their motivation. FaR ® as a tool is needed more widely used.