Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet? Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till. Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer. Det saknas studier som harjust denna specifika utgångspunkt, varpå ett av syftena blir att breddakunskapen inom området. Metod: Kvalitativa intervjuer med kommunikatörer, innehållsanalyser avkommunikationsplaner och kvantitativa innehållsanalyser av myndigheternasinläggsflöde på Facebook och Twitter. Slutsats: Myndigheterna använder sig av fyra olika kommunikationsstrategier ikommunikationen via sociala medier. De har en önskan om att föra dialogmed sina följare men har i stort inte utvecklat några tydliga strategier för hurdetta bör gå till. De organisatoriska förutsättningar som myndigheterna haratt förhålla sig till har lett till svårigheter för hur man agerar i de socialamedierna.

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsätta öka. Majoriteten av dem placeras på ett HVB, hem för vård eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen på ett HVB-hem, med fokus på betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo på ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod. Resultaten visade att intervjupersonerna har både positiva och negativa erfarenheter av vistelsen på HVB-hem. Det beskrevs som en plats präglad av gemensamma aktiviteter och sammanhållning, men också av konflikter och utanförskap. Relationerna till andra boende kunde fungera som stöttande men kunde även vara en källa till irritation och missförstånd. Relationerna till personal beskrevs av vissa som kompisrelationer av stor betydelse där de fungerade som ett känslomässigt stöd och som personer som de kunde prata med, och vissa relationer beskrevs som mer formella där man hade svårt att komma överens och inte hade så mycket personlig kontakt. Samtliga intervjupersoner menade att de lärt sig något under tiden på HVB-hemmet som de har användning för idag.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta unga personers erfarenheter kring sina föräldrars skilsmässa. Syftet med studien var att se vilken inställning unga vuxna skilsmässobarn har till att själva ingå i nära relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka få fram hur unga vuxna skilsmässobarn tror att deras syn på nära relationer har påverkats av att som barn ha varit med om en skilsmässa. Dessa frågor besvaras utifrån åtta halvstrukturerade intervjuer, där åtta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla från en uppväxt som inneburit att föräldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 år. Alla som medverkat är idag mellan 20 och 30 år. Resultatet visare att de allra flesta av de jag intervjuade stöttar sina föräldrars skilsmässa, samt är positiva till att själva ingå i en nära relation. Teorin i denna studie utgår från en rad olika teoretiker som behandlat ämnet tidigare. Giddens, som säger att det på förhand kan vara svårt att veta hur ett barn eller ett vuxet skilsmässobarn kommer påverkas eller har påverkats av att föräldrarna skiljer sig, då det finns fler saker och faktorer i en individs liv som kan påverka henne. Bäck-Wiklund som menar att ”stanna för barnens skull” kan skada barnen mer än att få leva i en ”dålig kärnfamilj”.  Dalid som betonar de vuxna skilsmässobarnets eget ansvar över sitt egna liv samt paret Öberg som likt mig intervjuat just vuxna skilsmässobarn.

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor. Enkäten utgjordes till största del av instrumentet Opinions of Domestic Violence Scale och jämförelser gjordes mellan grupperna män och kvinnor. Resultat: Männen uppfattade våld som begås i samkönade relationer som mindre allvarligt än kvinnorna och effektstorleken var .15. Männen uppfattade även offret som mer delaktig i sin egen utsatthet än kvinnor, dock var effektstorlekarna små. Diskussion: Resultaten som framkom är i linje med tidigare forskning. Slutsatser som drogs var att män och kvinnors skilda uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer kan bero på att män har en mer tolerant inställning till våld och våldsbrott, med mer tendenser till victim blaming än kvinnor. Uppfattningar om samkönat partnervåld kan få konsekvenser när det kommer till bemötande av dessa brottsoffer, om liknande uppfattningar återfinns i andra populationer än den undersökta. / <p>2014-06-03</p>

Sammanfattning Forskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när en person vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer i personens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hitta faktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkohol och droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sex intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inom området. Resultatet visade att negativa konsekvenser orsakat av missbruket motiverade personen till att fatta ett beslut om att sluta missbruka. Faktorer som underlättat i uppbrottsprocessen har varit byte av bostad och avbrott från gamla sociala relationer. Ytterligare har nya sociala relationer, inre förändring samt nytt synsätt på livet varit betydelsefullt för upprätthållandet av nykter- och drogfrihet. / <p>140929</p>

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och tillsammans med Goffmans teori om den totala institutionen, begreppet pastoral makt och resonemang kring familj utgör det studiens teoretiska referensram. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudredskap. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika HVB-hem. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en innehållsanalys där tre teman plockades ut: Att vara familj och hem, HVB-hemmets utformning och Relationer – en balansgång. Temana handlar om olika föreställningar kring familj och hem på HVB-hem. Studiens resultat visar att personalens syn på familj och hem inom institutionsvården är olika och komplext. I resultatet framhävs att trygghet ska återfinnas i en familj och ett hem, dock är tryggheten svåruppnådd på en institution eftersom ungdomens vistelse där endast är tillfällig.

Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslärares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhållningssätt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger på tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslärare anställda inom Umeå kommun. Innehållet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrån litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslärares arbetssätt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsättningar samt kön och genus. Fritidslärarnas erfarenheter kring dessa områden visade att det är viktigt att arbeta i förhållande till barnens intresse för att öka engagemang och deltagande. På så sätt kan lärare utveckla sitt arbete kring lek, miljöer, kön och genus. Informanterna menade att begreppet lek kan definieras på olika sätt beroende på vilka erfarenheter och sociala sammanhang en person förknippar det med. På grund av detta är det viktigt att fritidslärare arbetar med individanpassning och leker både styrt och fritt med barnen för att påverka deras normativa förhållningssätt. Fritidslärarna påpekar också att uppdelning av arbetsytor med olika syften i enskilda rum på fritidshem är viktigt. Genom detta skapas ett varierat pedagogiskt utbud och den sociala gemenskapen i barngruppen förstärks mellan könen. Slutsatsen av uppsatsen är att könsmönster och genus kan påverkas genom arbete med normer, lekar och olika miljöer.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hur lärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå från kvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare med olika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellan lärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuverna framkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljöns betydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen av att synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna

Denna uppsats är inriktad på att undersöka hur föräldraskapet påverkar de sociala relationer som pappor är aktiva inom. Uppsatsen undersöker även hur den nya papparollen inverkar på de könsroller som föräldrarna har i hemmet. För att undersöka detta har fokusgrupper genomförts, dessa genomfördes på ett föräldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fått diskutera och reflektera kring större och mindre teman som berör sociala relationer, familj och prioriteringar, känslan av medlemskap samt könsroller. De teorier vi valt att använda oss av är Randall Collins "Interaktionsritualer", Thomas Scheff "Sociala band" och Yvonne Hirdmans "Könsrollsteori". Det resultat vi nått i denna uppsats är att social interaktion som sker med likasinnade människor skapar starkare sociala band. Men finns inte ett gemensamt fokus tenderar de sociala banden att försvagas för att till sist försvinna. Föräldraskapet tenderar även att inverka på de könsroller som råder i hemmet, vissa informanter menar att det finns en uppdelning mellan manligt och kvinnligt. Medan andra familjer menar att uppdelningen mellan det manliga och det kvinnliga inte ser likadant ut hemma hos dem, vidare påvisar vårt resultat att det genuskontrakt som råder idag håller på att omförhandlas.

Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda. Upplevelsen respektive värderingen av relationens parametrar korrelerar. En slutsats av detta är att vill man ha en god relation ser man även till att en sådan skapas.