Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida.

Debatten i Sverige kring EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive, har sedan den kom varit skarp och förväntansfull. Det råder oenighet mellan Boverket och Energimyndigheten om hur stränga kraven ska vara i BBR, Boverkets Byggregler. En nära nollenergibyggnad enligt definitionerna är en byggnad med hög energiprestanda som till stor del ska försörjas med förnybar energi. Varje medlemsland får sätta sin egen definition på vad en sådan byggnad är och staterna får ta hänsyn till landets ekonomiska-, tekniska- och miljömässiga aspekter. Frågeställningarna i den här rapporten är: Vilka kriterier/ krav kan ett NNE- hus innehålla? vilka konsekvenser kommer av NNE- hus? och hur har man gjort i våra grannländer? Syftet med rapporten är att förbereda småhusbranschen på vad som kommer att krävas av dem när det gäller kommande energikrav. Målet med denna rapport är att reda ut begreppet NNE och att ge exempel på tekniska lösningar samt konsekvenser som det kan få. Den stora delen av rapporten är en dokumentanalys för att besvara frågorna ”Vilka kriterier/krav kan ett NNE-hus innehålla?”, ”Vilka konsekvenser kommer av NNE-hus?” och ”Hur har man gjort i våra grannländer?”. Av dokumentanalyserna har en hypotes tagits fram. En fallstudie är gjord där tre olika husstorlekar av VästkustVillans husmodeller har använts för en jämförelse mellan de olika kraven i zonerna. Det står inte klart hur de framtida reglerna i BBR kommer att bli. Demonstrationsobjekt har uppförts och ska utvärderas så att tillförlitlig fakta om lågenergihus och passivhus ska ligga till grund för framtidens krav. Klassning av byggnader finns även i BBR 19, kap. 9:8 som det också gör i den danska ”energirame” BR 15 och 20. Konsekvenserna kommer inte att bli så stora. Tekniken har funnits på marknaden länge. Nya regler kräver tid för omställning hos företagen vilket kan innebära kostnader för att sätta sig in i de nya kraven och reglerna samt att ställa om produktionen. För att klara kraven kommer det att krävas förnybara energikällor, ett exempel är solenergi, vilket sänker den specifika energianvändningen. Jämförelsen mellan våra grannländers byggregler är komplexa. Hänvisningar till olika underliggande standarder gör att det blir svårt att på ett korrekt sätt jämföra. Danmark har förberett sin byggindustri på kommande lagskärpningar till år 2015 och 2020 i sina byggregler. Branschen har således god tid på sig att förbereda inför det som kommer, så är inte fallet för den svenska byggindustrin. Finland har redan infört beräkning om viktad energi i sina byggregler, vilket förespråkas i direktivet. / The debate about the EU-directive EPBD2, Energy Performance of Buildings has been direct and anticipatory in Sweden. The dissension between Boverket and the Swedish Energy Agency about how strict the energy regulations in BBR should be. A nearly-zero-energy building by the definition should be a building that has a high energy performance and has a high amount of renewable energy. Each member state is free to define what such a building is and may consider the countries financial-, technical and environmental aspects. Questions that is asked in this rapport is: Witch criteria will an nearly- zeroenergy- building content? Witch consequences will follow with the new nearlyzero- energy- building? And how have our neighbor countries done? The cause with this rapport is to prepare the building companies of detached houses of what the coming energydirective will require of them. Denmark has prepared their construction industry for coming changes in the law in 2015 and 2020. The trade has a lot of time to prepare for what is coming. That is not the issue for the Swedish market. Literature in this subject was not to be found all tough indirect literature close to the subject was found. Studies have been done of authority publications, the energydirective, memorandums and construction rules which has dealt whit the subject in this rapport. Elderly rapport in this subject has also been helpful and a complement. Interviews have been done with authorities and with people in the branch who have given a review in the subject of NNE- buildings. The consequences will not be that great. The technology has been on the market quite a time. New rules takes time and demands adaptation at the companies which can implicate costs for learn them and to adapt them in the process. To meet the requirements renewable energysources will be demand such as solar power. This for reduce on the bought energy and to lower the energy consumption. The future construction rules in BBR is not set. Demonstration objects will be put up and analyzed and evaluated so that reliable fact about low energy buildings and passive houses can be provided for future requisites. Classifications of buildings exists even in BBR 19, chapter 9:8 just as in the Danish “energirame” BR 15 and 20.

No description available.

No description available.

No description available.

A new proposal for an EU Directive on mandatory due diligence for companies was presented by the European Commission on February 23, 2022. The question, however, is whether the law will be as powerful as many are hoping. When a company locates its production in a state where human rights are not respected, there is currently no binding international framework regulating the company's activities. The UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP), a non-binding framework for corporate human rights due diligence, and the OECD Guidelines for Multinational Enterprises are the most prominent soft law regulations right now. However, since voluntary, non-binding due diligence has had a limited impact on preventing business-related human rights abuses, national legislative initiatives on the issue have increased. Apart from the new EU Directive proposal, in 2014 the UN created the Open-ended Intergovernmental Working Group on Transnational Corporations and Other Business Enterprises with respect to Human Rights (IGWG) with a mandate to develop an international legally binding instrument.  The purpose of this study is to examine the current global regulatory framework, with a specific focus on the new EU directive proposal, on corporate responsibility for human rights, and to what extent it entails legally enforceable binding responsibilities. The method used is mainly an analytical legal method and the study is based on the argument that companies currently do not have a legally enforceable social responsibility and that a new international binding regulatory framework is needed to create a generally accepted minimum standard. Clearly enforceable and internationally accepted accountability rules are needed to address the problem of corporate human rights abuses.  Furthermore, the study concludes that soft law can have an overall positive impact in preventing and holding companies accountable for human rights violations in global value chains, but that it is not enough to create the necessary change. The proposed EU Directive could achieve this, and the new EU standards could possibly even go beyond the EU in the context of global value chains and the EU's status as a policy maker. However, there are still several things to be desired about the proposed EU-directive, including the limited scope and several loopholes that have been identified.

The employer's work environment responsibility is both broad and far-reaching and the Swedish legislation is defined in terms of responsibility. But this applies substantially when the employee works on the employer's premises. When it comes to telework, which has increased significantly over the last couple of years due to the covid-19 pandemic, the legislation is not as defined. A need for development has arisen in order to make sure that both the employers and the teleworkers are aware of their rights and obligations concerning the working environment. Therefore, the essay examines telework as a, now common and widespread, form of work and the gaps in the legislation when it comes to the employer´s work environment responsibility. This mainly concerns how to manage the physical distance between the employer and the teleworker, lack of transparency in terms of risks and occupational injuries and the psychosocial challenges. Methods used in the essay are a combination of legal dogmatic method and legal sociology method. The main work is based on the legal dogmatic method and the questionnaire survey on legal sociology method. The purpose of the essay, which forms the basis of the questions, is to clarify the legislation and the definition of telework and, with empirical data from the survey, illustrate how the increased amount of telework in Sweden is in need of more defined and easily accessible legislation. The current legislation in for example AML is well defined in terms of general work environment rules, but not specific enough when it comes to telework. This applies for both employers and employees and, as the survey shows, has a negative effect on the working environment. The covid-19 pandemic may be over but the increased number of teleworkers seems to be here to stay and therefore the legislation needs to be updated in order for the working environment to function in the same way as for those employees working on site.

Bakgrund Denna uppsats behandlar de nya EU-kraven som föreslås träda i kraft från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Uppsatsen har undersökt hur Stora Enso arbetar med hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer. Detta eftersom att Stora Enso var det första börsnoterade företaget i Sverige vars hållbarhetsrapportering granskats av en tredje part. Vidare siktar denna uppsats på att ge de företag som ej tidigare har erfarenhet från hållbarhetsrapportering en inspirationskälla, som stöd i upprättningen av egna hållbarhetsrapporter. Syfte Syftet med den här fallstudien är att beskriva hur ett företag som redan innan EU-kraven börjat tillämpats rapporterat i enlighet med dessa, och hur de aktivt arbetar med hållbarhetsrapportering. Metod Fallstudie: intervjuer och dokumentanalys. Slutsats Det är viktigt att hela tiden fortsätta förbättra företagets hållbara utveckling och dess mål. Stora Ensos hållbarhetsrapportering kopplades ihop med den hållbara utvecklingen i stort, och här sågs att rapporteringen har hjälpt Stora Enso att uppnå och utveckla sina hållbarhetsmål. Utan hållbarhetsrapporteringen skulle Stora Ensos positiva utveckling inte varit lika omfattande. Utifrån de intervjuer som genomfördes konstaterades det att GRI:s riktlinjer medför både en fördel och en nackdel: de är väldigt omfattande. / Background This study describes the new requirements from the European Union, which are supposed to come in to effect in the first financial year that ushers after December 31th 2016. We have examined how Stora Enso works with its sustainability reports according to the Global Reporting Inititative's guidelines. Stora Enso was considered a suitable candidate because it was the first publicly listed company in Sweden which had its sustainability report audited by a third party. Furthermore, this study aims to give inspiration and support to companies without previous experience with sustainability reporting. Purpose The purpose of this case study is to describe how a specific company reported in accordance with the EU-directives regarding sustainability reporting, even before they come in to effect. And also describe how they actively works with their sustainability reporting. Methods Case study: interviews and public documents. Conclusion It is important that the company keeps improving their sustainable development and their goals. Stora Ensos sustainability reporting was connected to the sustainable development, without the sustainability reports Stora Enso would have had a harder time developing in a sustainable manner and probably not had such a big positive change. From the interviews that was performed, we concluded that GRI’s guidelines brings both an advantage and a disadvantage: it is comprehensive.

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

<p>Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.</p>