<p>The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method.</p><p>The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda. This gives a new dimension to implementation research, since Sweden and Scandinavia is considered a ‘black hole’ regarding research on implementation in connection with EU-legislation.</p>

Detta arbete handlar om förslag till direktiv COM(2016)723/F1och dess regler om rekonstruktionsplanen och gäldenärens avtal samt gällande rätt på samma område. Arbetet handlar om problematiken som råder i gällande rätt och om reglerna i förslaget skulle kunna åtgärda dessa problem vid implementering av reglerna i svensk rätt. I gällande rätt får gäldenärer som inlett företagsrekonstruktion skydd mot att motparten häver ett avtal om denne före beslutet om företagsrekonstruktion erhållit rätt att häva avtalet på grund av att gäldenären hamnat i dröjsmål med prestation. I förslaget ges gäldenären istället rätt att ansöka om att avbryta en eller flera borgenärers rätt att driva in sin fordran denne har mot gäldenären. I gällande rätt avseende rekonstruktionsplanen finns inga krav på innehåll eller att den ska fastställas av en myndighet. Den ska tillställas rätten och borgenärer men dessa har inget att invända mot gällande planens utformning eller innehåll. I förslaget ställs dels krav på vad planen ska innehålla samt att en ansvarig myndighet och borgenärerna ska bekräfta och anta planen. Det är dessa regler som granskas i uppsatsen och en analys sker utifrån problematiken som författaren identifierat i den gällande rätten och i vilken mån reglerna i förslaget kan lösa problemen.  Det författaren kommit fram till är att flertalet problem som identifierats avseende gäldenärens avtal går att lösa genom en implementering av direktivet. Andra problem är inte möjliga att lösa enbart genom reglerna i förslaget utan kan behöva kompletteras av andra regler i nationell rätt och vissa problem kanske det inte är lämpligt att lösa då det snarare skulle leda till att nya problem skulle uppkomma. Problemen som föreligger gällande rekonstruktionsplanen i gällande rätt skulle lösas genom en implementering av direktivet då det i gällande rätt råder en avsaknad av regler medan rekonstruktionsplanen är starkt reglerad i förslaget. / This essay is about the proposal for directive COM(2016)723/F1and its regulations regarding restructuring plan and debtors contracts along with the Swedish regulation of today regarding the same areas. The essay is about the problem areas in the Swedish regulation and to what extent the problems were to be solved by implementing the directive in Swedish law. According to Swedish law the debtors whose been granted restructuring receives a protection of their contracts meaning that the counterpart can’t cancel the contract if they before the initiation of corporate reconstruction had the right to cancel the contract due to the debtor’s delay. In the proposal the debtor are instead given the opportunity to apply for stay of individual enforcement actions, meaning that one or more creditors can’t collect their claim. There are no content requirements or requirements of acceptance regarding the restructuring plan in Swedish law. The debtor are to give the plan to a court of law and to the debtor’s creditors but neither have any right to object due to the plan being inadequate in some sort of way. The proposal presents regulations demanding both the contents of the plan as well as an authority to accept the plan and creditor’s right to vote for the plan’s acceptance. It’s these rules that are being reviewed in the essay and the author presents an analysis based on the problem areas in Swedish law and to what extent the regulations in the proposal can solve the problems.  The author’s conclusion is that multiple problems identified in Swedish law considering debtors contracts is possible to solve by implementing the directive. Other problems aren’t possible to resolve merely by the regulations in the proposal but might be able to solve by supplementing them with national regulations and lastly some problems might not be appropriate to solve because it might lead to new problems occurring. The problems due to the restructuring plan in Swedish law would be solved by implementing the directive since there is a lack of rules in Swedish law while the plan is highly regulated in the proposal.

Från och med räkenskapsåret 2017 behöver stora svenska företag upprätta hållbarhetsrapport enligt lagstadgade krav. Sverige anses generellt vara i framkant inom hållbara initiativ och åtaganden, dock visar tidigare internationell forskning att företag brister i att förmedla relevant information i hållbarhetsrapporter. Denna studie undersöker till vilken grad svenska företag följer lagen om hållbarhetsrapportering. Utifrån legitimitets- och den institutionella teorin söker studien även förklarande variabler till regelefterlevnadsgraden. Studien har utförts genom granskning utifrån lagens riktlinjer av noterade svenska företags hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att endast cirka 10 % av de observerade företagen uppfyller lagkravet. För de undersökta förklarande variablerna kan endast storlek mätt i nettoomsättning säkerställas med statistisk signifikans. Nettoomsättningens storlek visas ha låg förklaringsgrad för företagens efterlevnad av hållbarhetsrapporteringslagen.

Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.

In 2022, the European Commission adopted a new directive that requires companies to report annually on sustainability in an attempt to reduce the environmental impact from companies around the world. The directive will apply to all large companies, a number of smaller companies and will indirectly affect companies in the entire value chain, including suppliers. This study aims to see how suppliers in a value chain are affected when new legislation is implemented on their customers. The study will also examine how the suppliers have historically chosen to work to adapt to sustainability requirements and to increase their competitiveness. Semi-structured interviews have been conducted to gather information about what affect the suppliers expected. An inductive analysis of the empirical material has been carried out and then compared to previous research in the area. The result shows that the suppliers see the directive as a positive development of sustainability and expect only a minor negative impact on resources such as time, finances and believe that a lack of knowledge can be an obstacle in the work. The suppliers also experienced that they historically had to adapt to the sustainability demands of customers, which has led to an increase in their competitiveness and secured the future of the companies. / År 2022 antog EU ett nytt direktiv som handlar om att företag krävs hållbarhetsrapportera årligen i ett försök att minska den miljöpåverkan som företag runt om i världen har. Direktivet kommer att gälla för alla stora företag, ett antal av de mindre företag och kommer indirekt att påverka företag i hela värdekedjan däribland leverantörer. Denna studie syftar till att se hur leverantörer i en värdekedja påverkas när nya lagstiftningar implementeras hos deras kunder som berörs av direktivet. Studien kommer även att undersöka hur leverantörerna historiskt valt att arbeta för att anpassa sig till hållbarhetskrav och för att öka sin konkurrenskraft. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in information om hur leverantörer upplever att de påverkas. En induktiv analys av det empiriska materialet har genomförts och sedan jämförts mot tidigare forskning på området. Resultatet visar att leverantörerna ser direktivet som en positiv utveckling av hållbarhetsarbete och förväntar sig endast mindre negativ påverkan på resurser som tid, ekonomi och anser att även en kunskapsbrist kan vara ett hinder i arbetet. Leverantörerna har också upplevt att de historiskt har behövt anpassa sig till hållbarhetskrav från kunder, vilket har lett till en ökning av deras konkurrenskraft och säkrat företagens framtid.

Arbetet undersöker hur Sveriges kommuner valt att testa tillgänglighetsanpassningen av sina webbplatser och vilket förtroende de har för att webbplatsen är tillgänglighetsanpassad. Dessa två faktorer analyseras sedan i relation till varandra för att belysa om, och i så fall på vilket sätt, testpraktik påverkar förtroende. Resultatet ställs i kontrast mot den tidigare forskning som säger att manuell testning av tillgänglighetsanpassning är mer pålitlig än automatisk sådan, samt att testning överlag leder till högre förtroende. Undersökningen görs genom en enkätundersökning utskickad till alla Sveriges kommuner och kommer fram till att det, i samklang med tidigare forskning, går att se att närvaro av testning leder till högre förtroende, medan det i motsats till vad forskningen indikerar inte går att se att de som testar manuellt har ett generellt högre förtroende än de som testar automatiskt. Detta leder till slutsatsen om att datavetenskapen måste kommunicera ut sin kunskap om hur testning av tillgänglighetsanpassning kan utföras på bästa sätt, att kommunerna själva behöver få tillgång till mer kunskap om hur man testar effektivt och pålitligt med manuell testning, och pekar mot vidare forskning inom datavetenskap, filosofi och psykologi kring testning, förtroende och människans relation till maskinen.

Abstract The use of temporary agency workers has increased significantly during the last decades. Due to considerable differences in the legal status and working conditions of temporary agency workers within the EU, the directive 2008/104/EC on temporary agency work was adopted in 2008. The current directive has a two folded purpose, first and foremost to improve the employment and working conditions for temporary agency workers, by establishing the principle of equal treatment. The second purpose is to create greater acceptance for the temporary work agencies, and also to review and remove any unjustified restrictions or prohibitions against them. There are several different models for labour market regulation represented within the EU. The Swedish and Nordic model has through history relied heavily on regulation via collective agreements, entered into by the social partners, with a minimal amount of state interference and regulation. For Sweden there is a potential problem in the implementation of the directive on temporary agency work, since it follows from case law by the European Court of Justice (ECJ). That the Swedish type of collective agreement, that lacks universal applicability, is insufficient as the sole means of implementing EU directives establishing rights for all workers. The main purpose of this thesis is to analyze if and how it’s possible to implement the directive on temporary agency work, within the established Swedish model for labour market regulation, and at the same meet the requirements of the EU-law. / Sammanfattning Användandet av uthyrd arbetskraft från bemanningsföretag har ökat avsevärt de senaste decennierna. EU:s bemanningsdirektiv 2008/104/EG har tillkommit med anledning av att arbetsvillkoren och den rättsliga regleringen med avseende på bemanningsarbete idag skiljer sig kraftigt bland EU:s medlemsstater. Bemanningsdirektivet har ett tudelat syfte, dels syftar det till att förbättra arbetsvillkoren för bemanningsanställda genom införandet av en likabehandlingsprincip av bemanningsanställda. Därtill syftar direktivet till att skapa större acceptans och undanrö-ja hinder för bemanningsföretagen. Inom EU:s medlemsstater finns en rad olika arbetsmarknadsmodeller representerande. Den svenska och nordiska modellen karaktäriseras av minimalt med statlig reglering, och en hög grad av reglering genom kollektivavtal som förhandlas fram och sluts mellan arbetsmarknadens parter. Den kontinentala modellen som kan sägas var den härskande inom övriga EU och så även för EU:s reglering, bygger på reglering genom lag och en lagfäst möjlighet till att allmängiltigförklara (utsträcka) vissa kollektivavtal. Vilket innebär att arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal, tvingas tillämpa ett visst avtal. För Sveriges del uppkommer ett potentiellt problem i genomförandet av bemanningsdirektivet, då det följer av äldre rättspraxis från EU-domstolen att vår svenska typ av kollektivavtal inte är ett fullgott sätt att implementera EU-direktiv. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda om och hur det går att genomföra bemanningsdirektivet inom den svenska modellen, och samtidigt leva upp till de krav som följer av EU-rätten. Enligt min bedömning kommer det krävas att en bakomliggande lagstiftning införs, som garanterar direktivets skydd för samtliga arbetstagare. Den nödvändiga lagstiftningen kan dock utformas på ett sätt som inte undergräver den svenska modellen.

Bakgrund: Banker är exempel på organisationer där en tvingande lag fordrar en kommunikationsprocess med flera aktörer. Bankerna har, i syfte att efterfölja penningtvättslagen, ställt frågor till kunderna om deras ekonomiska förehavanden. Kunderna har i sin tur bemött frågorna med oförståelse och upprördhet. Genom bankpersonalens upplevelser studerar vi kommunikation från övre instans, inom organisationen och från organisationen till kunderna. Tidigare forskning visar på meningsskapande kommunikations betydelse i organisationer för att skapa gemensam förståelse mellan avsändare och mottagare. Vi identifierar dock en kunskapslucka i hur en kommunikationsprocess av en lag, som involverar flera aktörer som ansvarar för lagens tillämpning och utveckling, kan göras på ett meningsskapande sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en kommunikationsmodell som visar på viktiga faktorer för meningsskapande kommunikation av en tvingande lag i en organisation. Metod: Vi genomför en kvalitativ fallstudie av en sparbanks kommunikation av penningtvättslagen. Empirin består av intervjuer med bankpersonal, deltagande observationer på banken och dokumentstudier. Slutsats: För en meningsskapande kommunikation av en tvingande lag ser vi som en viktig faktor att alla involverade aktörer måste ta lagens värde för slutmottagaren i beaktning vid utformningen av sin kommunikation. Vi ser som en försvårande faktor att möjligheterna till meningsskapande kommunikation är beroende av alla aktörer i processen. / Background: Banks are examples of organizations where a law requires a communication process with several stakeholders. In order to be compliant with the Anti-Money Laundering Act the banks have asked their customers questions about their economic activities. The customers have in turn become upset and lack understanding of the questions. Through the experiences of bank personnel we study communication from upper instance, from within the organization and from the organization to its customers. Previous research have shown the significance of sensemaking communication in organizations to create a shared understanding between a sender and receiver. However, we identify a knowledge gap in how the communication process of a law, that involves several stakeholders, can be made in a sensemaking way. Purpose: The purpose of the study is to create a model of communication that identifies key factors for sensemaking communication of a non-dispositive law in an organization. Method: We conduct a qualitative case study of a swedish savings bank and their communication of the Anti-Money Laundering Act. The empirical data consists of interviews with and observations of bank personnel as well as document studies. Conclusion: For a sensemaking communication process of a non-dispositive law, all stakeholders need to factor in the value of the law for the end receiver when designing their communication process. We also see that the possibilities of sensemaking communication is dependent on all stakeholders, which constitutes an aggravating factor.

År 2002 laginfördes ett EU-direktiv med syftet att skapa möjligheten för länder inom EU att kunna ha bättre kontroll på sin energianvändning. Utifrån detta direktiv infördes därefter en lag om energideklarationer. Energideklarationernas främsta syfte skulle vara att bidra till en effektiv energianvändning i byggnader och en god inomhusmiljö. Detta skulle uppnås genom att ge en översiktlig bild av byggnadens energistatus, samt underlag för investeringsbeslut vid energieffektivisering. Detta examensarbete undersöker om energideklarationer uppfyller syftet att bidra till en effektiv energianvändning. Frågor till verksamma inom fastighetsbolag samt egen undersökning av energideklarationer resulterade i ett konstaterande att deklarationerna ger en översiktlig bild av byggnadens energistatus på ett tydligt sätt. För verksamma inom fastighetsbolagen kan energideklarationerna fungera som underlag för energieffektivisering, dock kan åtgärdsförslagen anses vara för generella. Denna uppfattning om åtgärdsförslagen gör att många använder sig av effektiviseringsåtgärder som tagits fram inom organisationen genom registrering, analys och uppföljning av energianvändningen på en högre detaljnivå. Denna detaljnivå kan utgöra en tydligare bild av var i byggnaden åtgärder behöver göras, samt vilka typer av åtgärder som är lämpligast. Energideklarationernas syfte att bidra till en effektiv energianvändning uppfylls därmed endast till viss del. / In 2002, a directive from EU stated that the countries should start keeping better track of how buildings consume energy. From this directive a law was introduced that implied that energy declarations now were to be established. The main purpose of energy declarations was for them to contribute to efficient energy use and a healthy indoor environment. This was to be achieved by giving a general view of the building’s energy status, as well as basis for investments in making the building more energy efficient. This master’s dissertation examines if energy declarations fulfill their purpose of contributing to an efficient energy use. After questioning of real estate company’s personnel and examining energy declarations, they proved to be considered adequate in showing a building’s general energy consumption. However, the action proposals are often considered too simplistic. Instead, many companies base their actions in order to make the building more efficient on their own personnel, their thorough investigation and detailed analysis of a building’s energy consumption. This detailed analysis gives a clearer picture of where energy can be saved and in what way actions should be made in order to be most efficient. The purpose of energy declarations is therefore only partially fulfilled.

I takt med att hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare har regeringen, efter EU-direktiv, infört en lag som kräver att större företag från och med räkenskapsåret 2017 måste upprätta en hållbarhetsredovisning. Den här kandidatuppsatsen tydliggör med hjälp av en kvalitativ studie hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkat företags hållbarhetsarbete. Syftet är att ge en bild av hur företagens hållbarhetsredovisning har förändrats i samband med lagkravet samt analysera och förklara hur en förändrad hållbarhetsredovisning påverkat företagens arbete med hållbarhetsfrågor. Studien har genomförts med ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Relevanta teorier och tidigare forskning kring ämnet har tillsammans med semistrukturerade intervjuer med fem större företag samt granskning av tio företags årsredovisningar, legat till grund för analys. Resultatet visade framförallt en positiv inställning till lagkravet, både från företag som arbetat med det länge och de företagen som inte haft så stor erfarenhet kring ämnet sedan tidigare. De fria ramarna i lagkravet har gjort att företagen själva kunnat välja hur hållbarhetsredovisningen kring social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska vara utformad. Tyvärr har det även försvårat jämförbarheten mellan företag trots att lagkravet delvis syftade till att underlätta denna jämförelse.