The need for sustainability solutions requires a shift towards renewable energy and less dependence on fossil fuels, exemplified by the EU’s Green Deal targeting zero greenhouse gas emissions by 2055. This shift creates uncertainties in the global economy, and it recently sparked the automotive industry’s move from the internal combustion engine (ICE) to the electric vehicle (EV). In turn, the transition then creates new demands and product requirements for powertrain assembly, affecting the industry’s suppliers of industrial tools and assembly solutions. A literature review was conducted to analyse and map out the automotive industry and the EV market. Findings such as driving forces, barriers, and projections about the industry were then used to forecast the development of the EV market until the year 2030. Further, an empirical study of interviews with relevant stakeholders and study visits to production sites was performed to complement the findings from the literature review. The results indicated that the EV market share is expected to grow from about 11% in 2022 to about 47.5% by the year 2030 and that the main driving forces reside on the OEM side while the main barriers reside with the consumers. Further, the results indicated that the production of EVs requires fewer tightening tools along with a need for smaller footprints and lower torque ranges. The results also revealed that automation and flexibility in assembly lines are seen as key for the production of EVs. / Behovet för hållbarhetslösningar kräver nu en övergång till förnybar energi och ett mindre beroende av fossila bränslen, exemplifierat av EU:s Green Deal med målet att eliminera växthusgasutsläpp senast år 2055. Denna övergång skapar osäkerheter i den globala ekonomin, och den har nyligen utlöst en övergång inom fordonsindustrin från förbränningsmotorer till elbilar. Vidare skapar denna övergång nya krav och produktspecifikationer för monteringen av powertrain drivlinor, vilket påverkar leverantörer av industriella verktyg och monteringslösningar. En litteraturstudie genomfördes för att analysera och kartlägga fordonsindustrin och elbilsmarknaden. Resultaten, såsom drivkrafter, barriärer och prognoser om branschen, användes sedan för att prognostisera utvecklingen av elbilsmarknaden fram till år 2030. Vidare genomfördes en empirisk studie av intervjuer med relevanta intressenter samt studiebesök på produktionsanläggningar för att komplettera resultaten från litteraturstudien. Resultaten indikerar att andelen av elbilar förväntas öka från cirka 11% år 2022 till cirka 47,5% år 2030 och att de främsta drivkrafterna finns på tillverkarsidan medan de främsta barriärerna finns hos konsumenterna. Vidare visade resultaten att produktionen av elbilar kräver färre skruvdragare samt att dessa innehar ett mindre fotavtryck och lägre moment. Resultaten avslöjade också att automation och flexibilitet i monteringslinjer ses som nyckeln för produktionen av elbilar.

The Paris Agreement was formed in 2015 to reduce the environmental impact and limit the increase in temperature to 2°C compared to pre-industrial levels. It is believed that an electrification of the transport sector will reduce its negative environmental impact. To reach the goals set by the Paris Agreement we are in need of quick development towards an electrified fleet of vehicles. Despite this urgency electric vehicles (EVs) have failed to reach the majority of the market, instead it has stuck in the chasm between the early adopters and the early majority of the markets. This is due to three main challenges; EVs are relatively expensive compared to conventional petrol- and diesel-powered vehicles, EVs have an inadequate driving range, and the access to a functional charging infrastructure is limited. This thesis focuses on the third challenge regarding charging infrastructure. The charging infrastructure is dependent on the existing electricity distribution infrastructure, i.e. the grid. It is rather time-consuming and costly to strengthen the grid, which is deemed necessary for enabling a roll-out of a charging infrastructure that meets the needs of current and near-future EV operators. This research provides an alternative way of approaching the issues. Instead of strengthening the grid by digging up old cables it looks into the opportunities of incorporating stationary battery storages as a buffer between the EV charging stations and the grid connection point. This battery solution can reduce the power outtake and smoothen out the load from EV charging, thus limiting the impact of EV charging from a grid perspective. The research assesses what type of pathways this solution could follow to successfully drive the adoption of EVs. Furthermore, the study tries to understand how these solutions could be designed to deliver the necessary values regarding EV charging and reducing the overall power outtake from grid connection points. The thesis is carried out by analyzing collected quantitative and qualitative data through the lens of three main theories. These are transition theory, theory on eco-innovations, and theory on the diffusion of innovations. The thesis finds that the two pathways for a battery supported charging infrastructure that will be most efficient in speeding up the adoption rate of EVs is within a workplace and public charging setting in city and urban environments. For both pathways it is expected that a centralized concept, with one battery solution connected to several charging points, will be most feasible in the short-term, which is important as the need for developments are very urgent. The workplace charging will provide 3,6 kW AC-charging while the public charging provides 150 kW DC-charging. The solution is expected to be cost-efficient for specific locations, especially for public charging in city environments with strained grid infrastructures. The study provides an initial assessment for the city of Stockholm which indicates that the power outtake can be reduced by 63,5–112,2 MW in 2030. This means that the current grid infrastructure could support a larger number of EVs, thus reducing the greenhouse-gas emissions from the transport sector and bringing us closer to reaching the goals set by the Paris Agreement. / Parisavtalet utformades år 2015 för att reducera vår klimatpåverkan och begränsa temperaturökningen till 2°C jämfört med nivåerna som rådde innan den industriella revolutionen. Förhoppningen är att en elektrifiering av transportsektorn kan reducera dess negativa klimatpåverkan. För att nå målen i Parisavtalet behövs en snabb omställning mot en elektrifiering av fordonsflottan. Trots situationens brådskande karaktär har elbilar fastnat i en klyfta mellan den begränsade tidiga marknaden och den sena marknaden, vilken utgör majoriteten av kunderna. Det finns tre primära anledningar till detta; elbilar är dyra jämfört med bensin- och dieseldrivna bilar, räckvidden för elbilar är otillräcklig, och det råder begränsad tillgång till en funktionell laddinfrastruktur. Den här studien fokuserar på den tredje anledningen kring otillräcklig laddinfrastruktur. Laddinfrastrukturen är beroende av det existerande elnätet och dess distributionskapacitet. En förstärkning av elnätet är i många fall nödvändig för att möjliggöra en utrullning av en laddinfrastruktur som möter dagens och morgondagens behov. Istället för att förstärka elnätet genom att gräva ner tjockare kablar så fokuserar denna studie på en alternativ lösning kring laddinfrastruktur sammankopplat med stationära batterilager. Batterilagret agerar som en buffert mellan anslutningspunkten till elnätet och laddningspunkten för elbilar. Genom att reducera effektuttaget och jämna ut lastkurvan för elbilsladdning kan en batterilösning begränsa den negativa påverkan det förväntas ha på elnätet. Studien undersöker vilka vägar denna batterilösning kan ta för att öka antalet elbilar i fordonsflottan. Efter att ha förstått vilka dessa lösningsvägar är så analyserar studien hur dessa lösningar kan vara uppbyggda för att erbjuda de efterfrågade och nödvändiga värdena för elbilsladdning och elnätets fortsatta funktionalitet. Studien bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa data. Analysen utförs genom att applicera koncept hämtade från teorier kring teknologiska övergångar, miljöinnovationer och spridning av innovationer. De två lösningsområden som förväntas vara mest effektiva i att driva en ökning av antalet elbilar i Sverige är arbetsplatsladdning samt offentlig laddning i stadsmiljöer. En lösning med ett centraliserat batterisystem där en batterilösning är kopplat till flera laddstationer antas vara mest genomförbar på kort sikt, vilket anses vara centralt på grund av utmaningarnas brådskande karaktär. För arbetsplatsladdning tillhandahålls 3,6 kW AC-laddning och för offentlig laddning tillhandahålls 150 kW DC-laddning. Lösningarna förväntas vara kostnadseffektiva for specifika platser och användarprofiler, speciellt för offentlig laddning i stadsområden med ansträngda elnät. En initial uppskattning visar att en laddinfrastruktur kopplat till stationära batterilager inom de två lösningsområdena kan minska Stockholms effektuttag för elbilsladdning med 63,5–112,2 MW år 2030. Detta betyder att dagens elnät kan tillgodose ett ökat antal elbilar, vilka genererar färre utsläpp av växthusgaser och ger oss en bättre chans att nå Parisavtalets mål.

<p dir="ltr"><b><i>Background</i></b><b>:</b> The increase in EV deployment is presenting numerous energy challenges to the utility distribution infrastructure. The energy demands created by EV charging sessions and the growing call to develop a network of DCFC charging facilities increases operational risk to the utilities in the ability to provide safe and reliable electricity to all customers.</p><p dir="ltr"><b><i>Purpose:</i></b> The purpose of this study is to identify the extent of impact to the utility distribution grid from an increasing EV (electric vehicle) adoption.</p><p dir="ltr"><b><i>Setting</i></b><b>: </b>In total, there were 3,020 rows of distribution circuit feeder data collected from the PG&E DIDF and National Grid NY System Reporting Tool between 2022 – 2023. Additionally, 48 documents, engineering reports, rate filings, articles, research studies, and utility whitepapers were examined.</p><p dir="ltr"><b><i>Research Design:</i></b> Impact analysis using a mixed methodology.</p><p dir="ltr"><b><i>Data Collection and Analysis:</i></b> A single research question was used to formulate an impact analysis to the utility distribution infrastructure under a mixed methodology. A quantitative analysis to determine circuit burden based on historical feeder capacity data and conduct hypothetical impact testing based on a set of ten variables. A qualitative analysis was administered to support these results and further design recommendations for the utility system under a logic model.</p><p dir="ltr"><b><i>Findings:</i></b> The PG&E and Utility National Grid EV and Circuit Impact Analysis demonstrated high susceptibility to overburden under a moderate number of level 2 EV chargers and significantly more when the loading impact was the result of DCFC facilities. The additional exploratory research yielded a consistent theme of mitigation strategies applicable to all electric utilities.</p><p><br></p><p dir="ltr"><b><i>Conclusions</i></b><i>:</i> Portions of the electric distribution infrastructure, operated by hundreds of utilities across the United States must be analyzed, upgraded, and adequately managed under systematic programs which promote facility upgrades, energy management, technology integration, such as AMI. Further, the execution of regulatory strategies for smart policy development and investment into hosting capacity tools are critical to reducing EV impact to the utility.</p><p dir="ltr"><b><i>Keywords</i></b><i>: </i>EV, electric utility, EV grid impacts, EV grid analysis, EV managed charging, EV AMI infrastructure.</p>

Diplomová práce se zabývá přestavbou dvoumotorového letounu EV-55 vyvíjeného společností Evektor s.r.o. na požární verzi. Konstrukční úprava odpovídá předpisu CS-23 Amendment 3. Nejprve je provedena studie a porovnání se současnými konkurenčními požárními letouny. Na základě této studie je zhodnocena vhodnost letounu EV-55 pro přestavbu na požární verzi a stanoveny požadavky, které musí požární EV-55 splňovat z hlediska konkurenceschopnosti. Na základě těchto požadavků a certifikačních předpisů je provedena hlavní část práce - konstrukce hasicího zařízení a navrženy nutné konstrukční úpravy trupu letounu. Dle uvedeného předpisu je dále provedena pevnostní kontrola zařízení a trupu s úpravami. Na závěr je zhodnocen vliv hasicího zařízení na letové výkony a stabilitu letounu.

No description available.

Examensarbetet gjordes på Volvo Group Trucks Technology. Målet med arbetet var att studeravärmeutveckling i Li-jon cell för hybrid- och elbilar, HEV och EV. Battericeller undersöktesunder sina normala arbetsförhållanden och vid förstörande prov. Undersökningen baserades påcellernas yttemperatur. Arbetet beskrev cellernas beteende och syftade att vara ett underlag förkonstruktörer av batterisystem.En litteraturstudie gjordes för att studera faktorer som påverkar värmeutvecklingen. Sedananalyserades källor till samtliga faktorer. En moduleringsmetod för analys av cellensvärmeeffektivitet togs fram. Miljöpåverkan och ekonomiska aspekter av batterier undersöktes.Tre tester togs fram för att undersöka värmeutvecklingsfaktorer på fem celler. De flestafaktorerna var externa såsom laddning och urladdning, puls och kontinuerlig ström ochomgivningstemperatur. En infraröd kamera användes vid experimenten.Testerna visade hur olika faktorer påverkade cellernas temperatur. Vidare analys av källor visadekritiska områden i cellernas konstruktion.Förstörande värmeprov gjordes på tre par av celler. Dessa värmdes upp till 300°C vilketorsakade ”thermal runaway”. I vissa fall gick temperaturen över 600°C och celler fattade eld.Olika kemiska sammansättningar och uppbyggnad av cellerna gjorde att de betedde sig olika vidgenomförda tester.Testerna visade att olika celler presterade olika vid liknande testförhållanden. Därför är detviktigt att ta fram specifikationer för användningsförhållanden för att välja ut en cell för ettbatterisystem. Sedan kan prestandan av olika celler jämföras och effektivitet kan utvärderas församma belastningscyklar.Thermal Management System kan förhöja batteriets effektivitet och måste designas medanvändningsförhållanden i åtanke. Batteriernas säkerhet är väldigt viktig och människor får inteskadas av batterier. Därför måste säkerheten finnas i åtanke i alla steg av batteridesign.Arbetets resultat blev en sammanfattning av viktiga faktorer och specifikationer för batteridesignsom baserades på värmeutvecklingen. Samtliga riktlinjer sammanfattades i Appendix 5. / Master thesis work was done at Volvo Group Trucks Technology. Aim of the project was tostudy thermal behaviour of Li-ion battery for hybrid and electric vehicles, HEVs and EVs.Battery cells were tested in regular working conditions and abuse conditions. Surfacetemperature of cells was chosen for studying heat evolution.A literature study was conducted to research factors that influence cell temperature. Analysis ofsources of these factors was then performed. A modelling method for analyzing cell thermalefficiency was designed. Sustainability and economics aspects of batteries were also studied.When factors were established three tests were designed to study their effects. Five cells werestudied. Tests mainly examined external factors such as charge and discharge, pulse andcontinuous current, ambient temperature to name a few. An infrared camera was used.Study showed how different factors influenced cell temperature. Further analysis of sourcespointed out some hot spots of cell designs.Thermal abuse test were performed on three pairs of cells. Cells were heated up to 300°C andwent through thermal runaway which in some cases increased temperatures up to 660°C in lessthan a second and caused fire. Different cell chemistries and cell designs reacted differently tothe abuse conditions.A conclusion was reached that cells performed differently in similar test conditions. Whendesigning a battery system a set of specifications for usage conditions is crucial for choosing acell. When conditions and load cycles are known cells can be tested and their thermal andelectrical efficiency evaluated.Thermal Management System TMS can largely enhance cell efficiency and lifecycle. Suchsystem must also be designed according to usage conditions and particular cell’s performance.Battery safety showed to be a very important factor of designing a battery system. Humans shallnot be injured by systems with batteries which must be kept in mind during design.Work resulted in summary of important factors and specifications for designing a battery systembased on cell thermal behaviour. These guidelines are presented in Appendix 5.

No description available.

The increasing number of electric vehicles (EVs) in the transport sector has rendered the conventional fuel-based vehicles obsolete along with the fuel filling stations. With the growth in EVs, there has been an increase in the public charging infrastructure with fast charging equipment being used to charge the EVs in least possible time and also address the issue of ‘range anxiety’ among the EV owners. Many countries like South Korea and Germany has seen policies being implemented to install fast chargers for EVs in existing fuel filling stations. This study aims conduct a techno-economic feasibility to analyse the potential of implementing Electric Vehicle Supply Equipment (EVSE) with fast charging capacity into existing fuel filling stations. The potential of using solar photovoltaic system (PV) and battery storage systems (BESS) to reduce the load from the grid is also explored. Scenarios are developed considering different configurations of the EVSE, PV and BESS and an in-depth economic analysis is conducted to analyse the economic feasibility of the configurations. The impact on the electricity grid is also analysed in this thesis by conducting a load flow analysis on the CIGRE Low voltage network for Europe using Python.The proposed design enables selection of techno-economically feasible configurations of EVSE, BESS and PV. The results of the design are explained with the UK as a case study. It is observed that the configurations with 3 EVSE, BESS and 8 hours and the configuration with 3 EVSE, 1 BESS and 1 PV system for 8 hours of operation are economically viable. The proposed design shows that though the connection cost is the dominant factor affecting the feasibility, use of BESS with or without PV can reduce the connection cost by almost 90% depending on the number of BESS. Load flow analysis is conducted for the different configurations of EVSE, BESS and PV on the CIGRE LV network on Pandapower in Python. The results indicate that the existing network needs to be reinforced to facilitate the connection of EV fast chargers into the grid. Upgrading the network cables and increasing the slack voltage to a value of 1.05 or 1.1 Volts per unit, are the two strategies that have been suggested in this study to prevent any undervoltage that may occur as a result of connecting the EVSE to the electricity grid. The simulations conducted for the two strategies highlight that by implementing these strategies into the electricity grid network, the undervoltage issues in the transmission network can be mitigated. / Det ökande antalet elfordon inom transportsektorn har gjort de konventionella bränslebaserade fordonen föråldrade tillsammans med bränslepåfyllningsstationerna. Med ökningen av elbilar har det skett en ökning av den offentliga laddningsinfrastrukturen med snabbladdningsutrustning som används för att ladda elbilarna på åtminstone möjlig tid och också ta itu med frågan om ’range anxiety’ bland elägare. Många länder som Sydkorea och Tyskland har sett politik införas för att installera snabbladdare för elbilar i befintliga bensinstationer. Denna studie syftar till att genomföra en teknisk-ekonomisk genomförbarhet för att analysera potentialen för att implementera elfordonstillförselutrustning (EVSE) med snabb laddningskapacitet i befintliga bensinstationer. Potentialen med att använda solcellssystem (PV) och batterilagringssystem (BESS) för att minska belastningen från nätet undersöks också. Scenarier utvecklas med beaktande av olika konfigurationer av EVSE, PV och BESS och en djupgående ekonomisk analys genomförs för att analysera konfigurationernas ekonomiska genomförbarhet. Effekten på elnätet analyseras också i denna avhandling genom att genomföra en belastningsflödesanalys på CIGRE lågspänningsnät för Europa med Python.Den föreslagna designen möjliggör val av tekno-ekonomiskt genomförbara konfigurationer av EVSE, BESS och PV. Resultaten av designen förklaras med Storbritannien som en fallstudie. Det observeras att konfigurationerna med 3 EVSE, BESS och 8 timmar och konfigurationen med 3 EVSE, 1 BESS och 1 PV-system för 8 timmars drift är ekonomiskt lönsamma. Den föreslagna designen visar att även om anslutningskostnaden är den dominerande faktorn som påverkar genomförbarheten, kan användning av BESS med eller utan solceller minska anslutningskostnaden med nästan 90% beroende på antalet BESS. Lastflödesanalys utförs för de olika konfigurationerna av EVSE, BESS och PV på CIGRE LV-nätverket på Pandapower i Python. Resultaten visar att det befintliga nätverket måste förstärkas för att underlätta anslutningen av EV-snabbladdare till nätet. Uppgradering av nätverkskablarna och ökning av spänningen till 1,05 eller 1,1 volt per enhet är de två strategier som har föreslagits i denna studie för att förhindra underspänning som kan uppstå till följd av att EVSE ansluts till elnätet. Simuleringarna för de två strategierna lyfter fram att genom att implementera dessa strategier i elnätet kan underspänningsfrågorna i överföringsnätet mildras.

The global EV stock is expected to increase from 7.2 million in 2019 to nearly 140 million vehicles by 2030. So, the demand for the battery also increases due to the increase in the number of EVs. In any EV, battery degradation is an unavoidable phenomenon and EV batteries are assumed to arrive at their end-of-life in EV application when the state of health reaches 80 %, repurposing the eligible EV batteries after end of first life is expected to extend their lifetime by another 5-15 years in the second life applications.  This thesis aims to conduct a techno-economic study on the usage of second life EV batteries as an alternative storage option in off-grid PV systems compared to lead-acid batteries and new Li-ion batteries. A single-family house with an annual demand of 2245 kWh/year located in Athens was chosen as the primary location, the off-grid PV system is pre-sized for Athens and based on the pre-sizing results and what is state of art in the market. The system components were chosen for system design (4 kW bi-directional inverter, 2.9 kW PV array, 7.2 kW genset and three battery bank options i.e., 16.5 kWh of lead-acid, 8 kWh new Li-ion and 12.6 kWh of second life EV battery). PV off-grid system with different storage options is simulated using HOMER for both locations and the results are compared.   The simulation results show that the designed off-grid PV system can reach a solar fraction of 90 % in Athens and 73 % in Gotland when 16.5 kWh of lead-acid batteries are used with an allowed depth of discharge of 50 %. When a new Li-ion battery of 8 kWh with an allowed depth of discharge of 80 % is used then the achievable solar fraction is 84 % in Athens and 71 % in Gotland, When the second life EV battery of 12.6 kWh with an allowed depth of discharge of 60 % is used then the achievable solar fraction is 90 % in Athens and 74 % in Gotland. Sensitivity analysis is performed on the depth of discharge and results showed that the solar fraction can be increased by allowing the battery to discharge more, but it also decreases the battery lifetime.   The simulation results also show that the net present cost was lower in Athens for all the reference cases compared to Gotland. Net present cost and levelized cost of electricity for the off-grid system are 25.3 k€, 0.9 €/kWh in Athens and 29.2 k€, 1.0 €/kWh in Gotland when a lead-acid battery is used. When a new Li-ion battery is used then 26.2 k€, 0.9 €/kWh in Athens and 29.3 k€, 1.0 €/kWh in Gotland, when the second life EV battery is used then 26.7 k€, 0.9 €/kWh in Athens and 30.7 k€, 1.1 €/kWh in Gotland.   Overall, the net present cost and levelized cost of electricity are lower in Athens in all cases compared to Gotland. For the reference house in Athens, lead acid battery system has shown slightly lower net present cost than new Li-ion battery and second life EV battery. For the reference house in Gotland, both lead acid battery and new Li-ion battery system have shown similar net present cost and they are slightly lower than second life EV battery.   Also, the second life EV battery levelized cost of electricity is fairly comparable to the new Li-ion and lead acid battery system. In future, the massive inflow of used batteries from EV are expected to be available on the market for the second life application at a lower price than today. Thus, in future, second life EV batteries can become economically viable.

Denna kandidatuppsats undersöker livscykeln för återvunnen litium i elbilsbatterier, med fokus på återvinningsprocessen och dess miljöpåverkan vid olika stadier i dess livscykel. Målet är att få insikt i miljöeffekterna från främst litium, men också andra värdefulla material i elbilsbatterier, samt hur deras utvinning, användning och återvinning påverkas av politiska riktlinjer och regler. Olika tekniker för återvinning av batterimaterial undersöks, såsom pyrometallurgi, hydrometallurgi och direktåtervinning. Dessa jämförs sedan med avseende på miljökonsekvenser, effektivitet och säkerhet. Påverkan av politik och regleringar på batteriåtervinning analyseras, mer specifikt de riktlinjer som ges av Europeiska unionen inom ramen för Green Deal. Resultatet från vår litteraturstudie bekräftades av en intervju med en representant från Northvolt. Litteraturstudierna har bidragit med mycket information då det finns omfattande forskning inom området, men då många av dessa artiklar har liknande perspektiv fanns det brist på mer nyanserade studier. Intervjun med Northvolt gav också värdefulla insikter i hur företag arbetar med att minska miljöpåverkan. Sammanfattnings visar studien på att de vanligaste återvinningsmetoderna medför både positiva och negativa konsekvenser på återvunnet litiums livscykel. Den har också visat på att det finns politiska direktiv som har fått företag att prioritera sitt hållbarhetsfokus. Följaktligen har företag som redan integrerat hållbarhet som grundvärdering en fördel gentemot de konkurrenter som istället behöver anpassa sig till nya riktlinjer och policys. / This bachelor's thesis explores the lifecycle of recycled lithium in electric vehicle (EV) batteries, with a focus on lithium recycling and its environmental impact at different stages of recycled lithium's lifecycle. The objective is to gain insight into the environmental effects of primarily lithium but also other valuable materials in EV batteries as well as how their extraction, usage and recycling is influenced by political guidelines and regulations. The extraction process of lithium is examined, along with its impact. Additionally, various techniques for battery material recycling are investigated, such as pyrometallurgy, hydrometallurgy and direct recycling. These are then compared with each other in terms of environmental consequences, efficiency, and safety. The impact of policies and regulations on battery recycling is analyzed, specifically the guidelines provided by the European Union in the Green Deal. The literature review work was reinforced by an interview with a representative from Northvolt. These reviews have been beneficial due to the extensive research in the field, although a limitation is the lack of diverse perspectives in the articles. The interview with Northvolt provided insights into how companies are working to reduce environmental impact. In conclusion, this thesis shows that the most commonly used extraction methods of lithium have both positive and negative consequences on the life cycle of recycled lithium. Furthermore, findings of this thesis shows that there are political directives which have prompted companies to prioritize their sustainability focus. Consequently, companies that have already integrated sustainability as a core value have a competitive advantage over their counterparts who need to adjust to new guidelines and policies.