Spelling suggestions: "subject:"cce como"" "subject:"cce homo""
1 |
Konsten och yttrandefriheten : <em> </em>En diskursanalys av debatten om Elisabeth Ohlsons Ecce Homo och Lars Vilks MuhammedbildWestergård, Cecilia January 2010 (has links)
<p>Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett ämne för debatt då någon yttrar en åsikt som är kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 då konstnären Elisabeth Ohlsons fotografiska utställning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. Utställningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet där Jesus porträtterades av olika homosexuella män som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som föreställde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnären Lars Vilks åter i hetluften, när det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer på att mörda honom. Anledningen till att Vilks var målet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, då det inom islam är förbjudet att avbilda profeten Muhammed. Båda konstnärer utsattes för hot från människor som menade att man inte får ta sig friheten att behandla religiösa symboler hur man vill. Detta ledde till debatter om både konstverken i sig samt var gränsen för yttrandefrihet går inom konsten.</p><p>Frågeställningar: Målet med denna uppsats är att undersöka debatterna angående Ecce Homo och Muhammedbilden så som de har framställts i Dagens Nyheter, för att på så sätt urskilja eventuella skillnader mellan samtalen angående synsättet på yttrandefrihet. Frågeställningen är alltså: Har det skett någon förändring i debatten om yttrandefrihet mellan 1998 och 2010, att döma av hur yttrandefriheten konstruerades i debatten om Ecce Homo respektive Muhammedbilden?</p><p>Metod: Analysen av sammanlagt tio debatt- och kulturartiklar har utförts med hjälp av diskursanalys, där Torsten Thuréns verktyg för textnära analys ur "Tanken, språket och verkligheten" har fungerat som stöd.</p><p>Slutsats: Den ursprungliga frågeställningen om det har skett någon förändring i debatten mellan 1998 och 2010 är inte helt okomplicerad att besvara, då analysen visade att samtalet om Ecce Homo inte behandlade yttrandefrihet lika konkret som samtalet om Muhammedbilden. De analyserade artiklarna om Ecce Homo handlade istället till störst del om homosexuellas rättigheter i kyrkan och samhället. Däremot kan man se exempel på stöd för yttrandefriheten i form av att debattörerna önskar se ett utökat och öppnare samtal om homosexuellas rättigheter och i förlängningen att homosexuellas rättigheter ska vara jämställda heterosexuellas. I debatten om Muhammedbilden å andra sidan, behandlar samtalet nästintill uteslutande yttrandefriheten. Yttrandefriheten konstrueras som en nödvändig, grundläggande rättighet som inte får inskränkas till följd av hot från odemokratiska krafter. Fyra av fem artikelförfattare tar klart ställning för yttrandefriheten medan den femte diskuterar ämnet och begreppet yttrandefrihet i sig, utan att i klartext ta ställning för eller emot Lars Vilks konstverk. Slutsatsen blir därmed att debatterna blir komplicerade att jämföra med varandra på grund av mängden olika diskurser som debatterna rör sig inom, samt att samtalet om Muhammedbilden rönte en betydligt häftigare, explicit debatt om yttrandefrihet än vad Ecce Homo (dock implicit) gjorde.Nyckelord: Lars Vilks, Elisabeth Ohlson, Ecce Homo, diskursanalys, yttrandefrihet</p>
|
2 |
Konsten och yttrandefriheten : En diskursanalys av debatten om Elisabeth Ohlsons Ecce Homo och Lars Vilks MuhammedbildWestergård, Cecilia January 2010 (has links)
Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett ämne för debatt då någon yttrar en åsikt som är kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 då konstnären Elisabeth Ohlsons fotografiska utställning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. Utställningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet där Jesus porträtterades av olika homosexuella män som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som föreställde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnären Lars Vilks åter i hetluften, när det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer på att mörda honom. Anledningen till att Vilks var målet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, då det inom islam är förbjudet att avbilda profeten Muhammed. Båda konstnärer utsattes för hot från människor som menade att man inte får ta sig friheten att behandla religiösa symboler hur man vill. Detta ledde till debatter om både konstverken i sig samt var gränsen för yttrandefrihet går inom konsten. Frågeställningar: Målet med denna uppsats är att undersöka debatterna angående Ecce Homo och Muhammedbilden så som de har framställts i Dagens Nyheter, för att på så sätt urskilja eventuella skillnader mellan samtalen angående synsättet på yttrandefrihet. Frågeställningen är alltså: Har det skett någon förändring i debatten om yttrandefrihet mellan 1998 och 2010, att döma av hur yttrandefriheten konstruerades i debatten om Ecce Homo respektive Muhammedbilden? Metod: Analysen av sammanlagt tio debatt- och kulturartiklar har utförts med hjälp av diskursanalys, där Torsten Thuréns verktyg för textnära analys ur "Tanken, språket och verkligheten" har fungerat som stöd. Slutsats: Den ursprungliga frågeställningen om det har skett någon förändring i debatten mellan 1998 och 2010 är inte helt okomplicerad att besvara, då analysen visade att samtalet om Ecce Homo inte behandlade yttrandefrihet lika konkret som samtalet om Muhammedbilden. De analyserade artiklarna om Ecce Homo handlade istället till störst del om homosexuellas rättigheter i kyrkan och samhället. Däremot kan man se exempel på stöd för yttrandefriheten i form av att debattörerna önskar se ett utökat och öppnare samtal om homosexuellas rättigheter och i förlängningen att homosexuellas rättigheter ska vara jämställda heterosexuellas. I debatten om Muhammedbilden å andra sidan, behandlar samtalet nästintill uteslutande yttrandefriheten. Yttrandefriheten konstrueras som en nödvändig, grundläggande rättighet som inte får inskränkas till följd av hot från odemokratiska krafter. Fyra av fem artikelförfattare tar klart ställning för yttrandefriheten medan den femte diskuterar ämnet och begreppet yttrandefrihet i sig, utan att i klartext ta ställning för eller emot Lars Vilks konstverk. Slutsatsen blir därmed att debatterna blir komplicerade att jämföra med varandra på grund av mängden olika diskurser som debatterna rör sig inom, samt att samtalet om Muhammedbilden rönte en betydligt häftigare, explicit debatt om yttrandefrihet än vad Ecce Homo (dock implicit) gjorde.Nyckelord: Lars Vilks, Elisabeth Ohlson, Ecce Homo, diskursanalys, yttrandefrihet
|
3 |
En oanständig frälsare : Marcella Althaus-Reids kristologi och Elisabeth Ohlson Wallins Ecce HomoSvedberg, Hannes January 2014 (has links)
Denna uppsats undersöker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning Ecce Homo kan förstås i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Undersökningen sker i två steg där Althaus-Reids kristologi först rekonstrueras utifrån de texter i hennes författarskap som tydligt behandlar ämnet, varefter en serie bildanalyser görs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att både Althaus-Reids texter och Ecce Homo innehåller inte en utan flera olika kristologier. De kristologier som uttrycks i Ecce Homo visar sig på många sätt överensstämma med Althaus- Reids kristologiska strävanden, samtidigt som Ohlson Wallins och Althaus-Reids projekt skiljer sig åt på väsentliga punkter, framförallt vad gäller bredd och metodologiska/tematiska ingångar. Medan Althaus-Reids kristologi förstås som intersektionell och alltså som berörande flera olika maktordningar visar sig Ecce Homo framförallt tematisera icke- heterosexuell erfarenhet i relation till Kristus.
|
4 |
Känslornas konst : En retorisk analys av känslomässiga appeller i debatter kring Elisabeth Ohlson Wallins Ecce Homo-utställning och Lars Vilks teckning Rondellhunden.Rydell, Jasmine January 2020 (has links)
I denna uppsats görs ansatsen att finna vilka slags diskursiva handlingar det är som skapar och frammanar känslor i debatterna Ecce Homo och Rondellhunden. Undersökningen har koncentrerats vid tre olika känslor – vrede, blidhet och fiendskap. Känslobeskrivningarna som används i denna uppsats kommer från Aristoteles beskrivningar av pathos i Retoriken. Dessa tolkas med hjälp av W.W. Fortenbaughs undersökningar av Aristoteles pathos-beskrivningar, så som de tolkas och operationaliseras av Janne Lindqvist. Enligt Lindqvist kan Aristoteles topiker för pathos bland annat delas upp i tre typer av schematiska topiker, vilka i sin tur består i att känslor väcks endast hos vissa typer av individer (subjekt) om en viss typ av person (agent) har utfört en viss typ av handling (stimuli). Dessa tre fungerar som undersökningens grundläggande begrepp, och syftar till att klargöra hur skribenterna i de tre debatterna tecknar subjekt, agent och stimuli just som sådana att de väcker vrede, blidhet eller fiendskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur texterna utmärks av retoriska grepp för att frammana vrede, blidhet eller fiendskap mot debatternas olika agenter. Detta för att bidra till fördjupade kunskaper om två av det senaste halvseklets mest uppmärksammade konstdebatter och vidare insikter om förhållandet mellan retorik och känslor mer generellt.
|
5 |
L'urbanisme du nord de Jérusalem : du 2è s. av. au 2è s. ap. J.-C. / Urban planning in northern Jerusalem : (2 BC - 2 AD)Cabaret, Dominique-Marie 09 February 2019 (has links)
La «loi de persistance du plan», appliquée autrefois par J. Sauvaget à Damas, se montre féconde pour Jérusalem. Selon ce principe, l’analyse des quartiers septentrionaux de la ville délimités par le «deuxième mur», respectivement intra-muros et extra-muros à l’ouest et à l’est, en manifeste le réseau viaire originel et son évolution. Les récents progrès réalisés à propos de l’arpentage antique, confrontés à la reconsidération de l’arc de l’Ecce Homo, fonction et chronologie – une porte urbaine hérodienne plutôt qu’un arc de triomphe d’Hadrien –, mettent en évidence un urbanisme soigné conçu par Jean Hyrcan autour d’une patte d’oie centrée sur la porte septentrionale de la ville (l’actuelle porte de Damas). Hérode le Grand, dont les grands travaux ont tendance à occulter ce qui précède, dut composer avec l’urbanisme bien-pensé de Hyrcan, développant un nouveau quartier orthonormé au nord du temple, auquel l’arc de l’Ecce Homo donnait accès. Hadrien ne fit qu’embellir selon la mode de son époque, y ajoutant les organes vitaux d’une colonie romaine. Le grand forum d’Ælia fut dominé par le temple capitolin ad orientem. L’ancienne esplanade du temple juif fut transformée en aedes dédié au culte impérial : une statue équestre de l’empereur y trônait près du lieu le plus sacré du temple juif. L’histoire mouvementée de la ville ne parvint jamais à occulter le réseau viaire hasmonéen, encore utilisé de nos jours par les hiérosolymitains aux abords de la porte de Damas. / The "law of persistence of the plan", formerly applied by J. Sauvaget in Damascus, is proving fruitful for Jerusalem. The analysis, according to this principle, of the northern districts of the city delimited by the "Second Wall", respectively intramural and extramural to the west and east, shows the original urban network and its evolution. Advances in the science of ancient surveying, coupled with the reconsideration of the function and dating of the Ecce Homo arch – a Herodian urban gate rather than a triumphal arch of Ælia Capitolina – highlight a careful urbanism designed by John Hyrcanos around a three ways junction centred on the northern gate of the city (the current Damascus gate). Herod the Great himself, whose major works tend to obscure the above, had to deal with the well-thought-out urban planning of the high priest, developing a new orthonormal district north of the Temple. Hadrian only embellished the whole according to the fashion of his time, adding the vital organs of a Roman colony. The great forum of Ælia was dominated by the Capitolin Temple ad orientem and the former esplanade of the Jewish Temple was transformed into an aedes dedicated to imperial cult: an equestrian statue of the emperor was enthroned near the most sacred place of the Jewish Temple. The city's eventful history never succeeded in obscuring the Hasmonaean road network, which is still used today by hierosolymitans around the Damascus Gate.
|
6 |
Sebetvorba v Nietzscheho Ecce homo / Self-creation in Nietzsche's Ecce HomoMára, Vítězslav January 2022 (has links)
(EN) In the last of his finished works, Nietzsche presents a special sort of retrospect of his past and, at the same time, prospect of his future. The aim of the thesis is to examine the possibility that Nietzsche attempts to present some of the results of his preceeding inquires in practice and provides readers with a guideline for creation of practical philosophy in accord with their own constitution, being aware of external and internal dangers of the project. By means of an exemplary self-interpretation, Nietzsche demonstrates the process of human self-becoming.
|
7 |
Synd och styggelse eller Gud är kärlek? : Svenska Kyrkans syn på homosexualitetHellerstedt, Kristina January 2000 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem.</p>
|
8 |
Synd och styggelse eller Gud är kärlek? : Svenska Kyrkans syn på homosexualitetHellerstedt, Kristina January 2000 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem.
|
9 |
Kyrkans syn på homosexualitet : en tolkningsfrågaOlausson, Isabel January 2003 (has links)
<p>Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt.</p><p>Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet?</p><p>Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.</p>
|
10 |
Kyrkans syn på homosexualitet : en tolkningsfrågaOlausson, Isabel January 2003 (has links)
Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt. Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet? Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.
|
Page generated in 0.0479 seconds