Between year 1961 and 1975 were about one million homes produced, which today is called the million programme. These homes are now in a great need of renovation as they contain hazardous substances in the materials, unnecessarily high energy use and they are in critical technical condition. Purpose: of the degree project is to identify how we can become increasingly sustainable in ROT-projects within the million programme areas. The degree projects studies among other things how a renovation will be sustainable, materials and waste impact, about the million programme rebuilding needs and rebuilding needs of low-energy houses in the million programme. The method: The degree project is based on a literature study, a questionnaire study and an interview study. The literature study has been carried out to gain an increased knowledge of how a ROT-project works and facts about the million programme. The survey consisted of questions about what the environmental work looks like in various ROT-projects. Entrepreneurs working on ROT-projects, landlords who manage housing in the million programme and tenants who live in the million programmehave participated in the survey. An interview study has been conducted with various ROT-entrepreneurs and landlords to get an overview of how the work of the million programmehas looked environmentally. The result: The million programme leak large amounts of energy and heat. Older have shown that greenhouse gas emissions and energy use have increased, so the need for renovation is becoming more apparent. Sustainable renovation is needed to reduce the negative environmental impact of greenhouse gas emissions and energy gas. In a construction process does material production have a major impact on the environment. When it comes to material selection and waste management is an important aspect for the environment within a ROT-project. In order to be able to work in an environmentally friendly way, it is necessary to plan in detail about various factors when handling the use of materials. The various factors are inventory, waste sorting, ordering materials in the right dimension, choosing materials with regard to the environment and handling the materials well during the construction process. Conclusion: The million programme homes are energyintesive and require among other things trunk replacement, ventilation replacement, replacement of electrical installations, windows, balconies and facades. In order to renovate the million programme homes good knowledge is required about ay hazardous substances in the materials and what measures are required to make the homes more energy efficient.

Restriktionerna och rekommendationerna införda för att bromsa besmittningen av Covid-19,har implicerat en livsstilsförändring hos individen. Restriktionerna har hindrat människanfrån att delta i sociala sammanhang som var normen innan pandemin ochrekommendationerna har uppmuntrat individen att förändra delar av sin livsstil, i syfte attanpassa sig till de nya samhällsförutsättningarna. Uppoffringarna som individen har behövtgöra, intresserade i synnerhet den sociala dimensionen. Till följd av de minskade socialainteraktionen mellan individerna i samhället, har den ekologiska dimensionen upplevtoväntade förmåner. Man kan i stort sett säga att restriktionerna har gjort individens livsstilmer hållbar, ur en ekologisk synpunkt. De ekologiska fördelarna med restriktionernaförväntas dock försvinna när de så småningom lyfts, om inte livsstilen som individen harbedrivit hittills, behålls kvar. För att detta ska ske, behöver den nya, hållbara livsstilen blinormen för standarden för hälsa och välstånd som finns i samhället. Kulturen som driversamhället ska därför präglas av individens hållbara idéer, tankar och handlingar.Den hållbara livsstilsförändringen har varit startpunkten för denna undersökning. Syftet medstudien är att undersöka ifall individen är villig att fortsätta leva efter livsstilen som bedrevsunder pandemin och hur individens inställning till hållbar livsstil i framtiden har förändratsmed införandet av restriktionerna. Under arbetets gång kommer individens beteenden och valatt problematiseras utifrån två teorier som det teoretiska ramverket består av: kulturellresiliens och hållbart medborgarskap. För att uppnå syftet användes en enkätundersökningsom datainsamlingsmetod, där 70 personer svarade och en blandning av en tematiskinnehållsanalys och en deskriptiv statistisk analys som analysmetod. Av resultatet framgår atten stor del av respondenterna är för en fortsatt användning av klimatfrämjanderekommendationer som riktlinje för en mer hållbar livsstil. Samtidigt, har restriktionernapåverkat individen negativt ur en social synpunkt, men medvetenheten att miljön gynnas avdet är något som anses vara positivt av individen. / The social constraints and recommendations that were introduced to mitigate the spread ofCovid-19 virus, has had implications on the individual’s lifestyle, making it more sustainable.The social constraints have prevented the individual from taking part in any social activitieswith numerous people, but the recommendations have motivated the population for a changein some parts of their lifestyle to better accommodate the forced changes many communitieshave experienced due to the pandemic. The sacrifices that the individual had to make werefocused on its social sphere and as a result of that, the environment has experiencednumerous benefits. The pandemic has made the individual’s lifestyle more sustainable for theenvironment. These environmental benefits though, are expected to disappear when thepandemic is over and the social constraints ceases. Although, if this more sustainable lifestylecould continue, this would be a great opportunity to make a step in the right direction. Thiscould only happen if it becomes the new norm for what a good and sustainable lifestyleshould be lived. The culture, with its norms, should therefore be influenced by theindividual’s sustainable ideas, thoughts and actions.The change into a more sustainable lifestyle has been the starting point of this study. Thepurpose of this paper is to examine if the individual is willing to accept a more sustainablelifestyle and if its attitude towards environmentally conscious lifestyle has changed since theintroduction of sustainable recommendations. During the course of the paper, the individual’sattitudes and choices will be problematized through two theories that makes up the theoreticalframework of this study: cultural resilience and sustainable citizenship. To achieve thepaper’s main purpose, a survey was sent digitally, and 70 people answered, and a mixedmethod approach was used to analyse the result. The survey’s outcome was that the strongmajority of individuals would keep the sustainable recommendations as guidelines towards amore sustainable lifestyle. Besides that, the social constraints have influenced the individual’ssocial sphere negatively, but they have also contributed to many advantages for theenvironment.

Food production and food consumption have been shown to have a great impact on our ecosystem. Human beings have been exploiting the planet in order to feed themselves. This will have negative consequences for future life on the planet. Modern food production and consumption are among the main causes of natural resource exploitation and the problem is very likely to increase. Indeed, during the past thirty years, the global population has grown exponentially by almost one billion every decade, and it is still growing at the same pace. This demographic explosion means that dramatic shifts in the production and consumption of food will be required. Working with food is a great chance to achieve or at least lead towards a condition of recovering, understanding the world around us and managing our natural resourcesÅ. Increasing control and efficiency in food production and consumption cannot solve the problem. There is a much broader spectrum of causes contributing to the ecological decline. It is necessary to look beyond the technological and economic aspects. It is, therefore, necessary to focus on cultural and behavioural causes, promoting the involvement of local peopleÇ. With this in mind, this research explores the potential of urban foraging for generating social consciousness about ecological sustainability using design as method of intervention, and involving food consumers in the process of production and consumption of food in a more sustainable way. In order to do that, this research focuses on a small scale urban foraging project. In this case, by food, I refer to spontaneous food that grow in the natural urban environment of Växjö, and that can be used as a resource for citizens. In summary, this research aims to promote the involvement of local people and to support knowledge exchange in order to pursue socio-ecological sustainability. Engaging with more participants, the research gains the capacity of addressing complexity in a more coherent manner, and use its outcome as a usable resource for the local community that aims to promote its self-sustenance.

Utifrån ett folkhälso- och samhällsperspektiv är livsmedelsproduktionen den största orsaken till globala miljöförändringar och även en riskfaktor för ohälsa. Samtidigt är kost en grundläggande bestämningsfaktor för hälsa. Restauranger har ett stort inflytande till att påverka en hållbar konsumtion och produktion, och för att gynna det globala ekosystemet. Samtidigt bär restauranger ett ansvar attservera miljövänlig mat, vilket är fördelaktigt ur ett folkhälsoperspektiv. I denna studien var syftet att studera restaurangchefers attityder och tillämpningar kring att servera mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Metoden var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultaten visade överlag positiva attityder kring att handlar åvaror som är säsongsbaserade, närproducerade och ekologiska i syfte om att värna om miljö-och hälsa. När det kommer till framtida utmaningar och lösningar fanns en oro kring att kunna tillfredsställa framtida generationers behov, kopplat till miljöförändringar. Nedskärningen av köttinstustrin lyftes av restaurangcheferna som den största utmaningen, i relation till att förbättra miljön och således folkhälsan. Det visade sig också att användandet av mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv i vissa fall hämmas av ekonomiska resurser. Avgörande faktorer i relation till att servera mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv var både ekonomiska resurser och kunskaper kring ämnet. Däremot visade resultatet att kunskaper i de flesta fall var mer avgörande än ekonomiska tillgångar. Med detta resultat, kan slutsatsen dras att det finns ett ytterligare kunskapsbehov samt ekonomiskt behov inom ämnet för att restauranger ska agera mer ekologiskt hållbart. / From a public health and society perspective, food production is the biggest cause of global environmental change and also a risk factor for ill health. At the same time, diet is a fundamental determinant of health. Restaurants have a major influence on sustainable consumption and production, on benefiting the global ecosystem. At the same time, restaurants have a responsibility to serve environmentally friendly food, which is beneficial from a public health perspective. In this study, the purpose was to study restaurant managers' attitudes and applications around serving food from an ecological sustainability perspective. The method was a qualitative approach with semi-structured interviews that were analyzed on the basis of a content analysis. The results showed generally positive attitudes towards buying raw products that are seasonal, locally produced and organic in order to protect the environment and health. When it comes to future challenges and solutions, there was a concern about being able to satisfy the needs of future generations, linked to environmental changes. The cut of the meat industry was highlighted by the restaurant managers as the biggest challenge, in relation to improving the environment and thus public health. It also turned out that the use of food froman ecological sustainability perspective is in some cases hampered by financial resources. Crucial factors in relation to serving food from an ecological sustainability perspective were both financial resources and knowledge of the subject. On the other hand, the results showed that knowledge was in most cases more decisive than financial assets. With this result, it can be concluded that there is an additional need for knowledge as well as financial need in the subject for restaurants to act more ecologically sustainable.

Bakgrund och problemdiskussion: Till följd av ökade handelsvolymer har användandet av pallar kommit att öka. Hantering av pallar har därför blivit en viktig del i verksamheter, där digitala pallhanteringssystem lyfts som ett hjälpmedel för effektivitet. Digitaliserade pallhanteringssystem kan även ses som ett hjälpmedel för att främja ekonomisk och ekologisk hållbarhet vad gäller företags pallhantering. Trots många fördelar finns även ett antal utmaningar förknippade med implementering av digitala pallhanteringssystem.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera hur interna digitaliserade pallhanteringssystem kan bidra till ekonomisk eller ekologisk hållbarhet. Studien syftar även till att se vilka utmaningar som kan ligga till grund hos företag vid implementering med ett internt digitaliserat pallhanteringssystem.  Metod: Studien är kvalitativ och utgår från ett deduktivt synsätt. Den teoretiska referensramen har hämtats genom en litteraturgenomgång. En komparativ design ligger till grund för studiens design, där empiridelen består av fem semistrukturerade intervjuer med fem olika företag. Analysen utgår från en tematisk analys där teorin och empirin ställs emot varandra för att hitta centrala teman. Resultat: Utifrån studien dras slutsatsen att ett internt digitaliserat pallhanteringssystem inte bidrar till ekologisk hållbarhet i större utsträckning än vad manuell pallhantering gör. Gällande ekonomisk hållbarhet kan ett internt digitaliserat pallhanteringssystem leda till kostnadsbesparingar genom ökad informationstillgänglighet samt att företag kan utnyttja de fördelar som finns med att äga sina egna pallar Studien kan även identifiera utmaningar med implementering av ett internt digitaliserat pallhanteringssystem i form av krav på kundanpassning, misstro om ökade kostnader, samt lågt intresse i pallbranschen och bland beslutsfattare. / Background and problem discussion: As a result of increased trading volumes, the use of pallets has increased. Pallet management has therefore become an important part of operations, where digital pallet management systems are highlighted as a tool for efficiency. Digital pallet management systems can also be seen as a tool to promote economic and ecological sustainability in terms of companies' pallet management. Despite many advantages, there are also a number of challenges associated with the implementation of a digital pallet management system.  Purpose: The purpose of this study is to identify how internal digital pallet management systems can contribute to ecological or economic sustainability. The study also aims to see what challenges that can be identified when implementing an internal digital pallet management system.  Method: The study is qualitative and it is based on a deductive approach. The theoretical frame of source has been collected through a literature review. A comparative design has been used for the study's design, where the empirical section consists of five semi-structured interviews with five different companies. The analysis is based on a thematic analysis where the theoretical and empirical sections are analyzed to find central themes.      Results: The results of the study are that it is concluded that an internal digital pallet management system does not contribute to ecological sustainability to a greater extent than what a manual pallet management does. In terms of economic sustainability, the results are that a digital pallet management system can lead to cost savings due to increased information availability and that companies can use the benefits of owning their pallets. Also, challenges are identified with the implementation of a digital pallet management system in terms of requirements for customized systems, mistrust of increased costs, and also low interest in the pallet industry and among decision makers.

Molntjänster är ett snabbt växande område och utgör en viktig funktion i samhället och för verksamheter. Det som driver molntjänster är storskaliga datacenter som samlar tusentals servrar med infrastruktur. Dessa datacenter kräver en hög energianvändning för att drivas vilket utgör ett stort koldioxidutsläpp. Leverantörer upplever ökade krav i hållbarhetsfrågor och arbetar aktivt för att möta dessa krav. Verksamheter har därför en betydande roll i hur leverantörer arbetar med hållbarhet genom att ställa hållbarhetskrav. Det finns däremot utmaningar med att ställa hållbarhetskrav vilket är brist på kunskap, strategier och resurser.  Studien avser att identifiera de ekologiska hållbarhetsaspekter som verksamheter kan kravställa mot molntjänstleverantörer. Syftet med studien var att förmedla kunskap om vilka ekologiska hållbarhetsaspekter som kan appliceras i verksamheters kravspecifikation mot molntjänstleverantörer. Tidigare forskning beskriver hållbarhetsaspekter som molntjänstleverantörer kan applicera för att minska sitt koldioxidutsläpp. Dessa aspekter är: miljöcertifiering, nyckeltal, förnybar energi och energieffektiviserade strategier. Studien antog en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes med en tematisk analysmetod och det identifierades tre teman vilket är kunskapslucka, prioritering och resursbehov. Studien diskuterar dessa teman i relation till tidigare forskning kring hållbarhetsaspekterna och utmaningar.  Slutsatsen av studien är fem identifierade hållbarhetsaspekter som är: miljöcertifiering, nyckeltal, förnybar energi, geografisk plats och energieffektiviserade strategier. Dessa hållbarhetsaspekter kan verksamheter kravställa mot molntjänstleverantörer och kan reducera utmaningarna med att identifiera hållbarhetskrav. / Cloud services are a rapidly growing field and play a crucial role in society and businesses. What drives cloud services are large-scale data centers that house thousands of servers with infrastructure. These data centers require high energy consumption to operate, resulting in significant carbon emissions. Providers are facing increased demands for sustainability and actively working to meet these requirements. Businesses, therefore, have a significant role in influencing how providers approach sustainability by setting sustainability criteria. However, there are challenges in setting sustainability requirements due to a lack of knowledge, strategies, and resources. This study aims to identify the ecological sustainability aspects that businesses can demand from cloud service providers. The purpose of the study was to provide knowledge about the ecological sustainability aspects that can be included in businesses' specifications when selecting cloud service providers. Previous research describes sustainability aspects that cloud service providers can implement to reduce their carbon emissions. These aspects include environmental certification, key performance indicators, renewable energy, and energy-efficient strategies. The study adopted a qualitative research approach. Data collection was conducted through semi-structured interviews. The analysis was performed using thematic analysis, and three themes were identified: knowledge gap, prioritization, and resource requirements. The study discusses these themes in relation to previous research on sustainability aspects and challenges. The conclusion of the study highlights five identified sustainability aspects: environmental certification, key performance indicators, renewable energy, geographical location, and energy-efficient strategies. These sustainability aspects can be demanded by businesses from cloud service providers and can help address the challenges of identifying sustainability requirements.

The climate change that has been noted since industrialism and that we see today are widespread, rapid and increasingly clear. In order to keep the earth within its planetary boundaries, research is focusing on different solutions, where technological development is a leading component. One area that has developed dramatically in the last decade is persuasive technology. The technology is extremely popular, and within ecological sustainability countless ICT-applications have been developed with the aim of supporting users' transition to sustainable living. Despite its popularity and potential, the challenges that exist for the technology are not reflected in the research within the field. This study aims to identify challenges for persuasive technology within ecological sustainability, as well as, based on The Fogg Behavior Model, investigate how these challenges affect the efficiency of ICT-applications that apply the technology. To answer the study's research questions, qualitative semi-structured interviews with four researchers within the field were conducted. The results were then analyzed with the help of previous research and Fogg's Behavior Model for Persuasive Design, which is the theory of the thesis. In summary, it can be stated that the study identified seven challenges with persuasive technology in ecological sustainability, and that these affect the efficiency of ICT applications in various ways.

Den ökade digitaliseringen har bidragit till en förändrad konkurrenskraft vilket har gjort det svårare för företag att uppnå unika fördelar och differentiering gentemot konkurrenterna. Den hårdnande konkurrensen har ökat kraven på företags sätt att tillmötesgå konsumenternas efterfrågan, behov samt utvecklandet av långsiktig lojalitet. Därmed har det blivit allt viktigare för företag att leverera ett högt kundvärde och något mer än enbart en produkt. Studien syftar till att skapa en ökad förståelse i hur företag uppnår differentiering samt konkurrensfördelar inom den digitaliserade konkurrensen. En kvalitativ forskningsmetod genomförs för att samla in text- och bildmaterial från Instagram samt hemsidor från fyra företag inom intimhygien-branschen. Det insamlade materialet har analyserats och jämförts som i sin tur lett fram till vilka marknadsstrategier företagen använder sig av för att uppnå digitaliserad konkurrenskraft. Av studiens resultat visade det sig att företagen använder följande dimensioner i sin marknadsföring; Etik och sociala normer, Ekologisk hållbarhet samt Tonalitet för att uppnå konkurrensfördelar inom den digitaliserade marknaden. / The increased digitalisation has contributed to a changed competitiveness, which has made it more difficult for companies to achieve unique advantages and differentiate themselves from competitors. The intensifying competition has simplified companies' ways of meeting consumer demand, needs and achieving long-term loyalty. As a result, it has become increasingly important to deliver a higher value for customers and offer something more than just one product. The study aims to achieve an increased understanding of how companies achieve differentiation and competitive advantages in the digitized competition. A qualitative research method has been carried out by collecting text- and image-material from four companies in the intimate hygiene industry and their Instagram and websites. The collected material has been analyzed and compared, which in turn has led to the market strategies that companies use to achieve digitized competitiveness. The results of the study showed that companies use the following dimensions in their marketing; Ethics and social norms, Ecological sustainability and Tonality to achieve competitive advantages in the digitized market.

Studier visar att mänsklig aktivitet, såsom utnyttjande av naturresurser, är kopplat till den globala temperaturökningen. Samtidigt uppmärksammas hållbarhetsfrågor allt mer på sociala medieplattformar som Instagram, där främst unga vuxna är aktiva dagligen. Denna studie undersöker huruvida Instagram kan användas som verktyg för att påverka användarnas syn på hållbarhetsfrågor. Mer specifikt undersöker studien frågeställningen “Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?”. I studien fick tio deltagare följa 19 hållbarhetsrelaterade konton bestående av följande kategorier: miljöorganisationer och miljöaktivister, förespråkare av grönare matvanor samt konton som uppmärksammar plastanvändning och nedskräpning. Deltagarna reflekterade över innehållet i sina Instagramflöden dagligen under tio dagar, och deltog slutligen i individuella intervjuer. Materialet analyserades tematiskt och delades upp i fyra teman: instagramvanor före och under studien, inläggens (o)synlighet, kontonas påverkan på deltagarna och slutligen känslor kring studien. Resultatet visar att Instagram kan påverka användarna genom att bidra till nya kunskaper samt inspirera till enkla handlingar. Däremot visade studien ingen betydande ökning av miljömedvetenhet eller förändrad syn på hållbarhetsfrågor hos deltagarna. Detta beror troligtvis på Instagrams algoritm, som genom att filtrera innehåll försvårar möjligheten att integrera nya konton i personliga Instagramflöden. I studien diskuteras även coronapandemin (COVID-19) som en möjlig orsak till att deltagarna inte påverkades i större utsträckning. / Studies show that human consumption, such as over-utilization of natural resources, is linked to global warming. Concurrently, sustainability issues are gaining more attention on social media platforms such as Instagram, where many young adults are active daily. This study investigates whether Instagram can be used as a tool to influence opinions on sustainability by trying to integrate content advocating the environment into personal Instagram feeds. More specifically, the research question is "How are young adults impacted from an environmental perspective by following sustainability-related accounts on Instagram?". In this study, ten participants followed 19 sustainability-related accounts, consisting of the following categories: environmental organizations and environmental-activists, advocates of green eating habits, and accounts that deal with the use of plastics and littering. For ten days, the participants reflected on the content of their daily feeds, and finally, partook in individual interviews. The collected material was analyzed thematically and was split into four themes: Instagram habits before and during the study, the (un-)perceptibility of the posts, the accounts’ influence on the participants and finally, emotions experienced during the study. The results show that Instagram can affect the users by educating and inspiring them to take simple actions which are easily integrated into their everyday life. However, the study did not show a significant increase in environmental awareness or a changed view on sustainability issues among the participants. This was likely due to Instagram's algorithm which, by filtering content, makes it difficult to integrate new accounts into personal feeds. The study also addresses the coronavirus pandemic (COVID-19) and discusses it as a possible reason as to why the participants were not influenced to a greater extent.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.