Digitaliseringen är något som ständigt påverkar samhället och medför att arbetsuppgifterförändras. Det leder till att vissa arbetsuppgifter utförs automatiskt och byts ut mot exempelvismer analytiska arbetsuppgifter. Förändringar som sker i samhället medför att bådeekonomiarbetsmarknaden och ekonomiutbildningar behöver anpassa sig efter dessaförändringar vilket inte alltid är helt enkelt. Tidigare forskning visar på att förändringar inomuniversitet ofta tar längre tid att genomföra än på arbetsmarknaden då universitet kan ansesvara trögrörliga. Därav kan det upplevas att det existerar ett gap mellan ekonomiyrken ochekonomiutbildning. Det ledde till studiens syfte som var att skapa en förståelse för hurinnehållet i ekonomiutbildningar återspeglas av de förändringar som sker inom ekonomiyrkeni samband med digitaliseringen samt att undersöka huruvida det existerar ett gap mellanarbetsmarknaden och ekonomiutbildningen. För att kunna undersöka detta gjordes en fallstudieav Handelshögskolan i Göteborg som är en av de största handelshögskolorna i Sverige. Denteoretiska referensram som skapades ämnade att ligga till grund för att kunna analysera ämnet. Studien utgick från en kvalitativ metod då empiriinsamlingen som genomfördes främstfokuserade på tolkning och granskning av data. Empirin som samlades in hade som syfte skapaen förståelse för hur ekonomiutbildningarna ser ut idag och samlades in genom att studeraprogrambeskrivning och kursplaner på Handelshögskolan i Göteborg samt genom en intervjumed en programansvarig på samma universitet. Resultatet av analysen visade på attdigitalisering framträder i programbeskrivningen och kursplaner genom digitala verktyg ochkompetenser samt att studenterna får förståelse för digitaliseringens effekter i samhället. Vidarevisade resultatet att universitets förändringar i undervisningen inte alltid är synliga iutbildningens kursplaner vilket kan vara en anledning till att det upplevs att digitaliseringeninte tar sig anspråk i utbildningen i den omfattning som den faktiskt gör. / Digitization is something that constantly affects society and causes tasks to change. This leadsto certain tasks being performed automatically and being replaced by more analytical tasks.Changes that take place in society result in that both the economics labor market and economicseducation need to adapt to these changes, which is not always simple. Previous research showsthat changes within universities often take longer to implement than in the labor market becauseuniversities can be sluggish. Therefore, it can be experienced that there is a gap betweeneconomics professions and economics education. This led to the purpose of the study, whichwas to create an understanding of how the content of economics education is reflected in thechanges that are taking place in the economics professions in connection with digitalization,and to investigate whether there is a gap between the labor market and economics education.In order to investigate this, a case study was conducted by the Gothenburg School ofEconomics, which is one of the largest business schools in Sweden. The theoretical frameintended to form the basis for analyzing the subject. The study was based on a qualitativemethod since the empirical collection that was carried out mainly focused on interpretation andreview of data. The purpose of the empirical data collection was to create an understanding ofwhat economics education looks like today and was collected by studying program descriptionsand syllabi at the Gothenburg School of Economics and an interview with a program managerat the same university. The results of the analysis showed that digitization appears in theprogram description and syllabi by digital tools and competencies together with that studentsgain an understanding of the effects of digitization in society. Furthermore, the results showedthat the university's changes in teaching are not always visible in the education's syllabi, whichmay be a reason why it is felt that digitalization does not take hold in the education to the extentthat it actually does.

The study was conducted in Norrbottens County. The purpose with the study was to examine which way social studie teachers interpret and convert economy education. How do social studie teachers teach economy in social science? How for content do teacher choose to focus in economy section in social sciene subject and the choice or emphasis about the content in education: national economy or personal fiance or something else? Which factors lies as basis for teachers to convert economy education in different ways, one choice that could lead to students getting varied education? The theory that is used in the study is factor theoretical perspective and the research approach is deductive. The method that is used in the essay is a qualitative individual interview with a mix of open questions and half standardise questions and the study is a case study. Six teachers was interviewed in upper secondary school. The result of the study the teachers believes that in the economy part of social studies that regulatory documents controls the shape, what they evaluting after and pervade the teaching profession as a entirety. Which made the formulation arena to have a increased influence then transformation arena. That means that the teachers autonomy to interpret have decreased when teachers follows the regulatory documents stricter. / Studien genomfördes i Norrbottens län. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt samhällskunskapslärare tolkar och omvandlar ekonomiundervisningen. Vad undervisar samhällskunskapslärare om i samhällskunskap när det gäller ekonomi? Vilket innehåll väljer lärarna att fokusera på inom ekonomidelen av samhällskunskapsämnet, det vill säga valet av eller betoningen på själva innehållet i undervisningen: samhällsekonomi eller privatekonomi eller någonting annat? Vilka faktorer ligger till grund för att lärarna omsätter ekonomiundervisningen på olika sätt, val som i sin tur kan leda till att eleverna får varierande undervisning? Den teori som används i studien är ramfaktorperspektiv och forskningsansatsen är deduktiv. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativa enskilda intervjuer med en blandning av öppna frågor och halvstandardiserade frågor och studien är en fallstudie. Sex lärare från gymnasiet intervjuades. I resultatet av studien anser lärarna att inom den ekonomiska delen av samhällskunskap så styr styrdokumenten utformningen gällande inriktningen för deras bedömning samt genomsyrar läraryrket i sin helhet. Vilket innebär att formuleringsarenan har fått en större påverkan än transformeringsarenan. Det innebär i sin tur att lärarnas friutrymme för tolkning har minskat när lärarna följer styrdokumenten till punkt och pricka.

Hållbar utveckling är ett område som skall ingå i grundskolans samtliga ämnen. De globalamålen i Agenda 2030 visar dock en komplexitet som kan vara svår att integrera i alla ämnen.Denna studie fokuserar på hem- och konsumentkunskapsundervisning i grundskolan. Syftet äratt belysa lärares erfarenheter av att arbeta med detta i sin undervisning. Studien omfattar sexsemistrukturerade intervjuer med lärare i hem- och konsumentkunskap. Centrala tankegångar istudien är baserade på Deweys resonemang om undervisning där meningsskapande, inquiry,demokratiska arbetssätt samt praktik och teori knyts samman till en helhet.Resultatet visar på en bredd i arbetssätt och de sätt ämnet integreras i undervisningen.Sammanfattningsvis visar studien att lärare tenderar undervisa om hållbar utveckling än attskapa ett lärande för hållbar utveckling. Lärarna arbetar främst med aspekterna hälsa, ekonomioch miljö där praktik och teori skapar en helhet. / Sustainable development is an area that must be included in all secondary school subjects.However, the global goals in Agenda 2030 show a complexity that can be difficult to integrateinto all subjects. This study focuses on Home Economics in secondary school. The purpose isto highlight teachers' experiences of working with this in their teaching. The study comprisessix semi-structured interviews with teachers of Home Economics. Central lines of thought inthe study are based on Dewey's reflection about teaching where meaning-making, inquiry,democratic methods as well as practice and theory are linked to form a holistic approach.The result shows a breadth of methods and the way the subject is integrated into teaching. Insummary, the study shows that teachers tend to teach sustainable development rather than createlearning for sustainable development. The teachers mainly work with the aspects of health,economic, and environmental issues where practice and theory form a holistic approach.

No description available.

This thesis shows how the Process Analysis Method (PAM) can be applied to assess technologies used to mitigate arsenic from drinking water in rural India, using a set of sustainability indicators. Stakeholder perspectives, gathered from a fieldwork survey of 933 households in West Bengal in 2012, played a significant role in this assessment. This research found that the ‘Most Important’ issues as specified by the technology users are cost, trust, distance from their home to the clean water source (an indicator of convenience), and understanding the health effects of arsenic. It was also found that none of the ten technologies evaluated are economically viable, as many do not charge user-fees, which creates reliance upon donations to meet recurring costs. Utilisation of a technology is strongly related to sociocultural capital, but in many cases, features that contribute to sociocultural value, like regular testing of the treated water, are not included in the financial budget. It is suggested that increased awareness might change attitudes to arsenic-rich waste and its disposal protocols. This waste is often currently discarded in an uncontrolled manner in the local environment, giving rise to the possibility of point-source recontamination. All technologies proved to have difficulties in dealing with waste, except the Tipot and Dug wells which produce no waste. Of the methods considered, the BESU technology scored highest, but still only with 47-62% of the maximum scores achievable within each domain. This explains the widespread failure of mitigation projects across the region. The indicators and metrics show where improvements can be made. A model scheme based on these findings is outlined which could be applied with the objective of increasing utilisation and improving sustainability. It can be concluded that a product stewardship approach should be taken in regard to design, implementation and operation of the technologies, including the creation of a regulated toxic waste collection and disposal industry.

Es ist noch nicht lange her, da Wirtschaftslehre alles andere als ein Beitrag zur Bildung verstanden worden ist. Nachdem aber die Wirtschaft als eines der gesellschaftlichen Subsysteme zunehmend in den Vordergrund der Diskurse in der Gesellschaft getreten ist, hat auch die Ökonomische Bildung Konjunktur. Allerdings wird diese Bezeichnung nicht selten von interessierter Seite für eine rein qualifikationsorientierte Erziehung benutzt, was ihren Status erneut angreifbar macht. Ökonomische Bildung ist aber als Bildung gleichermaßen auf die gesellschaftlichen wie die individuellen Bezüge ausgerichtet. Hier wird ein weiterer Versuch unter-nommen, die unter dieser Maßgabe zu behandelnden Themenbereiche zu umreißen und in einem konzeptionell systematisch konsistenten Zusammenhang darzulegen.:1 Wirtschaftslehre im Spannungsfeld von Missverständnissen 2 2 Ein bildungsorientiertes Konzept ökonomischer Erziehung 4 2.1 Theoretisches Fundament wirtschaftlichen Handelns 5 2.2 Handlungsoptionen und Entscheidungsimperative des Wirtschaftssubjekts 6 2.2.1 Das riskante Handeln des Konsumenten und Vorsorgers in der Zeit 7 2.2.2 Begrenzung des Wirtschaftens durch die zuhanden stehenden Ressourcen 9 2.2.3 Erwerbsarbeit als Grundlage oder Erweiterung der Ressourcen 10 2.2.4 Wirken als Wirtschaftsbürger 11 2.3 Mitgliedschaft in ökonomischen Soziosystemen als Bedingungsrahmen 12 2.3.1 Oikonomia: Der Haushalt als die Keimzelle der Volkswirtschaft 12 2.3.2 Betriebswirtschaftslehre: Das Unternehmen als produktives Subsystem 13 2.3.3 Volkswirtschaftslehre: Die Volkswirtschaft als umfassendes soziales System des Wirtschaftens 14 2.4 Regulativer Überbau wirtschaftlichen Handelns 16 2.4.1 Wirtschaftssteuerung, Wirtschaftsordnung und verfasstes Recht 17 2.4.2 Beiträge der Glücksethiken zur ökonomischen Bildung 18 2.4.3 Beiträge der Normethiken zur ökonomischen Bildung 20 3 Erziehung zur ökonomischen Bildung – Ökonomie ganz oder gar nicht? 25 Literaturverzeichnis 27

No description available.

No description available.