<p>Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar. Var och en av dessa får finansieras, ur ett ur samhällsekonomiskt perspektiv, bättre sätt än det som råder i dagsläget.</p>

<p>The work aims to clarify what nautical officers onboard in today's merchant can do to help reduce bunker consumption during the voyage? The question we have asked ourselves during the autumn term in 2008 much was said about the premium bunker prices, and how the future could affect our daily lives as nautical officer. We felt here that the school had relatively little knowledge of the subject and therefore felt that it would be interesting to identify how it really looks like onboard the ships today. To collect information we contacted 7 Swedish companies that operate with different types of vessels, in order to get a broad picture of the whole industry. For shipping companies we asked questions about how actively they were working on the issue and what methods they used. We found that the owners worked with the issue but that it so far was a little on the go. All but one company in the survey provided the vessels are instructed to run bunker efficiently.</p> / <p>Arbetet syftar till att klarlägga vad nautikerna ombord i dagens handelsfartyg kan göra för att reducera bunkerförbrukningen under pågående sjöresa? Frågan ställde vi oss eftersom det under höstterminen 2008 talades mycket om de ”skyhöga” bunkerpriserna och hur de i framtiden skulle påverka vår vardag som nautiker. Vi kände att det på skolan fanns förhållandevis lite kunskap i ämnet och tyckte därför att det vore intressant att kartlägga hur det verkligen ser ut ombord i fartygen idag. Främst gällande direktiv till befälen rörande bunkerreducerande metoder.</p><p>För att få underlag för arbetet kontaktade vi 7 stycken svenska rederier som är verksamma med olika typer av fartyg, detta för att få en bred bild av hela sjöfartsbranschen. Till rederierna ställde vi frågor om de aktivt arbetade med frågan och i så fall vad de använde sig av för metoder. Vi kunde konstatera att redarna arbetade med frågan men att det än så länge låg lite i startgroparna. Alla utom ett rederi i undersökning gav fartygen instruktioner om att köra bunkereffektivt.</p>

<p>Sammandrag</p><p>C-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ”Regionkommunernas storlek – en balansakt mellan demokrati och effektivitet”. Handledare: Erik Amnå.</p><p>Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ”Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?” För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ”Hur anses regionstorleken påverka demokratin?”, ”Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?” samt ”Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén?”.</p><p>Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande. Uppsatsen är disponerad så att den inleds med en historisk bakgrund där materialet kommer ifrån sekundärkällor för att få en allmän orientering i storleksfrågan. Därefter presenteras teoretiska perspektiv och empiriska erfarenheter i fråga om regionstorleken där materialet är hämtat från primärkällor av frågans mest inflytelserika och auktoritativa forskare. Till sist analyseras Ansvarskommitténs slutbetänkande i en fallstudieanalys med hjälp av de teoretiska perspektiven och empiriska erfarenheterna. Avgränsningen till demokrati och effektivitet grundas i att balansakten mellan dessa två värden är den svåraste och viktigaste frågan vid nya indelningar av en stats län.</p><p>Den övergripande slutsatsen som dras är att förhållandet mellan demokrati och effektivitet är ojämnt med en tung övervikt åt effektivitet. Slutbetänkandet fokuserar på välfärdsproduktion och demokratifrågorna kommer i skymundan.</p>

No description available.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur effektiva privata vårdcentraler är, som har avtal med Stockholms läns landsting. Effektiviteten, som i denna studie definieras som vinst, har mätts förhållande till antal patienter, antal läkare och antal läkarbesök.</p><p>Metod: Undersökningen har en deduktiv utgångspunkt och en kvantitativ undersökning har genomförts där empiri har samlats in med hjälp av enkäter samt med en kompletterande telefonintervju. Resultaten jämförs med motsvarande nyckeltal för friskolor.</p><p>Teoretiska perspektiv: De teorier som presenteras i denna uppsats är privatisering, PPP, effektivitet och konkurrens.</p><p>Empiri: Det empiriska avsnittet består dels av sekundärdata; SLL’s ersättningssystem, information från tre vårdbolags och en friskolas årsredovisningar, dels av primärdata; enkätsvaren och resultatet från intervjun.</p><p>Slutsats: Författaren kommer fram till att privata vårdcentraler är effektivare än friskolor gällande vinst i förhållande till läkare/lärare, men att de är mindre effektiva än friskolor gällande vinst i förhållande till patient/elev.</p> / <p>Purpose: The purpose of this thesis is to survey how efficient privately run health centers are, which have an agreement with Stockholm’s county council. The efficiency, which in this thesis is defined as revenues, has been measured in relation to number of patients, number of physicians and number of physician appointments.</p><p>Methodology: The survey has a deductive approach and a quantitative survey has been implemented where empirical information has been collected with questionnaires, and through a supplementary phone interview. The results have been compared to corresponding ratios for privately run schools.</p><p>Theoretical perspectives: The theories that are presented in this thesis are privatization, PPP, efficiency and competition.</p><p>Empirical foundation: The empirical part consists of SLL’s compensation system, information from annual reports of care giving companies and a private school, the result from the questionnaires and the interview.</p><p>Conclusion: The author reaches the conclusion that private health centers are more efficient than private schools concerning revenues in relation to physicians/teachers, but that they are less efficient than private schools concerning revenues in relation to patient/student.</p>

<p>Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat – i strid med tidigare empirisk forskning – tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen.</p>

<p>Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala. Fokus ligger i förekomsten av demokrati och effektivitet i debatten. I vilka termer förespråkar staten kommunsammanslagningar? Hur förhåller sig den nationella lagstiftningen till demokratin och effektiviteten och vilka aspekter gynnas respektive missgynnas av kommunsammanslagningen i praktiken?</p><p>Den nationella politiken påverkar den lokala förvaltningsnivåns, kommunernas, verksamhet. Delar av den nationella politiken och lagstiftningen sätter fallstudien i en större kontext och kännedom om förordningar underlättar användandet av fallstudiens resultat i andra fall. Tanken med att ha de olika delarna är dels att ge kunskap till dem som är intresserade av att veta mer om det här aktuella ämnet som berör alla kommuner. Ytterligare en tanke med att behandla både den nationella och lokala nivån är att undersöka om staten och kommunerna agerar enligt samma linjer. Lagstiftningen gällande ändringen i kommunindelningen styr själva kommunindelningsutredningsprocessen och planeringen av organisationen av verksamheten i den nya kommunen. Därmed är det viktigt att känna till varifrån kommunindelningsutredningar och verksamhetsplaner utgår.</p><p>Fallstudien undersöker kommunsammanslagningen av Joensuu, Kiihtelysvaara och Tuupovaara som skedde innan reformen började men representerar den typen av kommunsammanslagning som reformen förespråkar. Kommun- och servicestrukturreformen påverkar kommunerna i Norra Karelen och det kan eventuellt ske flera sammanslagningar i området. Uppsatsen ger kunskap om kommunsammanslagningar till dem som är intresserade av att veta mer om vad kommunsammanslagningen medför i praktiken och vad det finns för argument och motiv för att genomföra kommunsammanslagningar.</p><p>Studien kommer fram till att argument och motiv utifrån en syn med effektiviteten i fokus får starkare betoning i fråga om kommunsammanslagningar. Det förekommer fler argument som påstås gynna effektiv användning av resurser än det förekommer argument för att förbättra den kommunala demokratin.</p>

Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn än industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit något större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förändrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmågan att ta till vara på personalens kompetens blir allt viktigare får rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanställdas introduktion göras på ett bra sätt minskar risken för dåligt resursutnyttjande. Syfte: Att utveckla en modell över introduktionsprocessen för nyanställd personal i syfte att visa hur en organisation skall uppnå inre effektivitet. Genomförande: Vi har använt oss av ett fallföretag, ActionBase, som är verksamma inom CRM-konsultbranschen. Där har vi gjort en intervjuundersökning. Resultat: Att implementera en form av processtänkande i ett företag kan vara komplicerat. Det krävs ett nytt tänkande och ett nytt sätt att se på det som sker inom företaget. Vi tror dock det är viktigt att initiativet till ett sådant tänkande måste komma från ledningen för att på så sätt även förankras hos de anställda. Personalen på ActionBase är i behov av struktur och fasta riktlinjer för hur de skall handha ny personal och de upplever det ansträngande att det inte fanns några klara riktlinjer för hur introduktionen skall gå till. Ur ledningens perspektiv innebär också detta att företagets viktigaste resurs, personalen inte används effektivt vilket i sin tur skapar onödiga extra kostnader.

Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar. Var och en av dessa får finansieras, ur ett ur samhällsekonomiskt perspektiv, bättre sätt än det som råder i dagsläget.

Rules for damages that are effective are important to create legal security and a public procurement that fulfil economic effectivity. Those rules are effectivly created for example when the demand of evidence is possible for the damaged supplier to fulfil. Yet the rules cannot be too low without leading to an uncertain procurement for the public purchaser. Thus one have to balance the interests of a public purchaser against the interests of a damaged supplier. This balance leads to a public procurement involving rules of damages where the public purchaser cannot escape duty of damages just because the demand of evidence is too hard to fulfil. / Effektiva skadeståndsregler är ett viktigt verktyg för att skapa en rättssäker och ekonomsikt effektiv upphandling. Effektiva skadeståndsregler skapas bland annat genom att de beviskrav som uppställs på den skadelidande leverantören är möjliga att uppfylla. Detta utan att beviskraven för den skull är allt för lågt ställda eftersom något sådant skulle innebära att en osäker upphandlingsprocess för den upphandlande enheten. En avvägning måste således ske mellan den upphandlande enhetens intresse och den skadelidande leverantörens intresse, då en skadeståndssituation inom upphandlingsrätten uppkommer. En avvägning måste vidare ske ifråga om den kategoriseringen av inom- och utomobligatoriskt skadestånd vilken förkommer inom juridiken. Resultatet av detta är att den juridiska kategoriseringen till viss del måste frångås för att täcka de situationer som kan aktualiseras inom upphandlingsrätten. Vidare når uppsatsens författare resultatet att ett användande av överviktsprincipen är en lämplig metod för att undvika att upphandlande enheter som inte efterlevt upphandlingsreglerna undgår skadestånd på grund av de skadelidande leverantörernas bevissvårigheter.