Problem: On the basis of the franchisees role and how he look up on his role in his business, should one like the Swedish Law applies characterize the franchisees role as the role of a contractor? Purpose: The purpose with this research is too survey the franchisee in his business and how he looks upon his role as a franchisee and see if this like the Swedish Law states be characterized as the role of a contractor. Methodology: By doing a proportional stratified selection within the the Swedish Franchising community, nine semi structured interviews has been made. The empirical foundation of these interviews has been concentrated and analysed with the support of the chosen theories. The result of the analysis has created the conclusion. Theoretical perspectives: The research is built up of three angels of approach; the role, the business and the economy within the franchisee and the contractor. The three approaches aim too illustrate the role of the franchisee, the franchisees role in the business and the economical effects in franchising. The approaches that are being used is not theories but models of standards. Empirical foundation: The empirical foundation of the study is consisting of the answers of the nine franchisees. They have been contracted to Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven. Analysis / Result: The study lead to an extension of the chosen theories. Similarities and differences has been identified and analysed. These are the base and the ground for the conclusion. Conclusion: The franchisee should not be named contractor like the Swedish Law applies with the focus on the role, business and economy. / Problem: Utifrån franchisetagares roll och hur denne ser på sin roll i sin affärsverksamhet, bör man som i juridisk aspekt karaktärisera franchisetagarens roll som den av en egenföretagares eller är denna roll av annan karaktär? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga franchisetagaren i sin affärsverksamhet samt hur de själva ser på sin roll och om denna roll kan likt juridiska aspekter karaktäriseras som egenföretagare. Metod: Genom ett proportionellt stratifierat urval via Svenska Franchiseföreningen har det genomförts nio stycken semistrukturerade intervjuer. Den framkomna empirin har sedan sammanställts och analyserats med stöd av den valda teorin. Resultatet av analysen har slutligen mynnat ut i slutsatsen för studien. Teori: Undersökningen är uppbyggd kring tre infallsvinklar som ser till rollen, verksamheten och ekonomin hos franchisetagaren och egenföretagaren. De tre infallsvinklarna belyser rollen franchisetagare, franchisetagarens roll i verksamheten och den ekonomiska effekten kring franchise. De infallsvinklar som används är inga teorier utan modeller för vardera område. Empiri: Studiens empiri är en sammanställning från de nio intervjuer som genomförts, de intervjuade har varit franchisetagare till Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven. Analys/Resultat: Studien har lett fram till en utvidgning av de valda teorierna. Likheter och skillnader har identifierats och behandlats. Dessa har sedan lagt grund för slutsatsen. Slutsats: Franchisetagare bör inte benämnas egenföretagare likt juridisk mening med avseende på rollen, verksamheten och ekonomin.

No description available.

Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta. Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform? Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform. I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.

No description available.

Studiens utgångspunkt var ett intresse för work-life balance (WLB) och vilka förutsättningar behövs för att nå en balans mellan privat- och arbetsliv. Enligt forskning har antal arbetstimmar en direkt inverkan på individens WLB. Egenföretagare arbetar i genomsnitt fler timmar per vecka än anställda men studier visar att de paradoxalt har högre arbetstillfredsställelse än anställda. Denna studie utgår ifrån tidigare forskning gällande WLB hos egenföretagare. Tidigare forskning beskriver att några av de viktigaste faktorerna för att kunna uppnå WLB är att kontrollera upplägget av sin tid, att vara flexibel i sitt arbete, att själv ha kontrollen samt att nå en jämn fördelning av tiden mellan privat- och arbetsliv. Krav som studien ställde på respondenterna var att de aktivt har valt eget företag som organisationsform efter att tidigare varit heltidsanställda i minst tre år, ha detta som primära inkomstkälla samt inga anställda i företaget. Intresset för studien lades på vilka WLB-faktorer som motiverar till att starta eget samt vilka WLB-faktorer egenföretagare når. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att WLB-faktorerna som motiverar individer till att starta eget företag är att få kontroll över sin framtid, beslutsfattande, sina arbetsvillkor och sin tid samt flexibilitet, personlig och karriärmässig utveckling, potential till att tjäna mer pengar och att ett tillfälle gavs. Resultatet visar vidare att den enda WLB-faktorn egenföretagare når är kontroll.

Immigration har länge varit ett fenomen som förekommer runt om i världen. Trots att det är vanligt förekommande, betyder det inte att alla lyckas anpassa sig i sitt nya värdland. Värdländerna vidtar åtgärder för att dessa ska lyckas integrera sig både i värdlandets samhälle men även integrera sig på arbetsmarknaden. Trots detta förekommer det att migranterna istället väljer andra strategier för att lyckas integrera sig. Dessa är bland annat formella och informella metoder. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och beskriva de olika strategier som migranterna nyttjar för att lyckas integrera sig på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen har två frågeställningar vilket följer; hur har migranterna gått tillväga för att integrera sig på den svenska arbetsmarknaden? och vilka skillnader finns det mellan migranternas tillvägagångssätt beroende på om de är anställda eller egenföretagande? Till undersökningens hjälp har två väsentliga teoretiker varit nyttiga för fenomenets problematik. Gordon (1964) och Diaz (1993) har bägge två utvecklat integrationsmodeller för vad en migrant behöver uppnå för att lyckas integrera sig både i värdlandets samhälle men även på arbetsmarknaden. Studien har varit en komparativ studie där två urvalsgrupper har undersökts och jämförts, anställda gentemot egenföretagare. Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod med en fenomenologisk inriktning och därmed har respondenternas perspektiv varit viktigt att beakta. Undersökningens resultat visar på att det inte fanns några markanta skillnader mellan de två urvalsgrupperna, utan deras strategier på arbetsmarknaden har varit relativt lika. En trend bland respondenterna har varit att använda sig av den informella metoden, vilket syftar på använda sig av kontakter från sitt sociala nätverk. Det sociala nätverket har varit ett väsentligt verktyg både för de anställda men även egenföretagarna. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att det är svårt att lyckas integrera sig till värdlandets samhälle men att lyckas integrera sig på arbetsmarknaden är lättare med hjälp av rätt verktyg. Den informella metoden som har varit mer förekommande bland migranterna, valdes av dessa eftersom den var mer lättillgänglig till skillnad från den formella metoden. Tidigare forskning ger vid handen att den informella metoden ofta väljs beroende på diskriminering på arbetsmarknaden. Till skillnad från tidigare forskning visar dock inte denna studie på någon tydlig koppling mellan diskriminering och migranternas val av metoder.

Redovisningskonsulternas roll på marknaden för redovisning och revision har förändrats sedan revisionsplikten avskaffades i november 2010. Från att ha varit ett komplement till revisorn, med största fokus på att sköta ett företags ekonomiska handhavanden, till att bli ensam extern ekonomisk handläggare och rådgivare har gjort att även förväntningarna på redovisningskonsulternas prestation har förändrats.  Den tidigare genomförda forskningen på fenomenet förväntningsgap inom redovisning och revision har haft störst fokus på revisionen och revisorerna och hur allmänheten förväntar sig att den ska vara. Denna studie vill bidra till en ökad förståelse över det förväntningsgap som förekommer mellan redovisningskonsulter och egenföretagare som idag är väldigt lite forskat om.  Syftet med studien är att utforska relationen och förväntningsgapet mellan redovisningskonsulter och redovisningskonsulters kunder. Genom att utgå från både redovisningskonsulters och kunders perspektiv avser studien identifiera faktorer som påverkar relationen och därmed bidra till en ökad förståelse av fenomenet förväntningsgap. Den teoretiska referensram som studien bygger på utgår ifrån att ge läsaren en förförståelse om fenomenet förväntningsgap, följt av de teorier som uppsatsen bygger på, nämligen professions-, agent-, intressent- och legitimitetsteorierna. Vidare i kapitlet förs diskussioner om förväntningsgapet, hur samhället ser på redovisningskonsulter och avslutas med uppsatsens analysmodell.   För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes intervjuer med redovisningskonsulter och egenföretagare och genom analys och tolkning av intervjuerna framträdde ett mönster. Dessa mönster kategoriserades i olika attribut som sedan utmynnade i faktorerna legitimitet, kunskap, erfarenhet, ointresse och personkemi.  Slutsatsen av föreliggande studie är att faktorerna erfarenhet och ointresse är de faktorer där förväntningsgapet blir tydligast, samtidigt är det personkemin och legitimiteten som får kunderna att stanna kvar hos sin redovisningskonsult. / The accountants and auditors market situation has changed since the audit requirement was abolished in November 2010. From being a complement to the auditor, with main focus on managing a company's financial dealings, to become the exclusive external financial officers and advisers, the expectations on the accountant’s performance has changed as well. Earlier conducted research on the phenomena audit expectation gap have had its main focus on the auditor and the auditing and how the public expect it to be. With this study, we want to contribute to a better understanding of the expectation gap that appears in the relation between the accountants and entrepreneurs that we have found very little research about. The purpose of the study is to explore the relation and the expectation gap between accountants and accountants customers. By study both sides of the relation the study will identify factors that’s effect the relation and contribute to an increased understanding of the phenomena of the expectation gap. The theoretical framework of this study will give the reader a pre-understanding on the definition of the expectation gap, followed by theories such as profession-, agency-, stakeholder- and legitimacy theory. Furthermore discussions of the expectation gap and a description of the accountants preconditions will follow.  To answer the study's purpose and research question, interviews was conducted with accountants and entrepreneurs, and through analysis and interpretation of the interviews a pattern was emerged. These patterns were categorized into different attributes which then resulted in the factors of legitimacy, knowledge, experience, disinterest and personal chemistry. The conclusion of this study is that factors of experience and lack of interest are the factors where the expectation gap becomes evident, while it is the personal chemistry and the legitimacy that makes the entrepreneur to stay with its accountant.

Denna studies syfte är att få en ökad förståelse kring hur egenföretagare drar gränser mellan arbete och privatliv i det moderna samhället. Vidare är att få en ökad förståelse kring gränsdragning och hantering av den samt vilken roll det moderna fenomenet Hoffice har som både arbetsplats och arbetssätt. Dessutom belyses hur den ökade friheten och individualismen i samhället påverkar individ och gränsdragning. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med egenföretagare som är medlemmar i Hoffice, ett av de nya arbetssätten i Sverige idag. Studien visar att gränsdragningen kan delas in i tre delar, vilka är genom tid och rum samt genom mental gränsdragning. Faktorer som styr gränsdragning är exempelvis kunder, barn och ekonomi, något respondenterna behöver förhålla sig till och inte kan styra över. Gemensamt är att de upplever sig ha en frihet kring att forma sitt liv och sin identitet. Studien visar att det inte finns någon klar gränsdragning mellan arbete och privatliv utan de sammanflätas. Som egenföretagare har de många val de behöver göra både kring sitt företagande och privatliv, det har även framkommit att Hoffice har en betydande roll för respondenternas gränsdragning. / This study aims to get an understanding about how the self-employed draws boundaries between work and private life in modern society and how the boundaries is managed. The purpose of the study is to get an understanding of which role the modern phenomenon Hoffice have as both as a workplace and a workmethod. Furthermore the study illustrate how the increasing freedom and individualism in modern society affects the individual and the boundaries. The study is based on five semi-structured interviews with self-employed workers who are members of Hoffice. The study shows that boundaries can be divided into three parts, by time and space as well as mentally. External factors controlling the boundaries are for example children, finances and customers, something the respondents have to relate to and at the same time have no control over. Common is that the respondents feel they have freedom to shape their own life and identity. The study shows that there is no clear limits between work and private life, they blend together. A self-employed have many choices they have to do both for the business and the personal life, it has emerged that they are helped by Hoffice when it comes to boundaries between work and private life.

Titel: Den välutbildade och erfarna företagaren – Myt eller sanning? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Johan Lindberg & Andreas Toresson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2014 – maj Syfte: Många företag föds årligen, men endast en del av dessa blir framgångsrika och cirka en tredjedel av företagen har lagts ner inom en treårsperiod. Därför var intresset att undersöka varför vissa företag blir framgångsrika. Detta med hjälp av tre faktorer som kan anses påverka hur framgångsrikt ett företag blir. Dessa faktorer var utbildningsnivå, tidigare erfarenhet och uppstartsmotiv hos företagsgrundaren. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan dessa faktorer och ställa dem mot nystartade företags framgång. Metod: En enkätundersökning av kvantitativ karaktär har genomförts för att analysera vikten av de faktorer studien tar fasta på. Urvalet var egenföretagare från vars verksamhet startades upp under år 2012. Studien bygger på 95 respondenters svar på enkätundersökningen. Svaren har sedan sammanställts i diagram för att göra en jämförelse mellan de tre faktorerna och två indikatorer som tyder på framgång: omsättning och antal anställda. Dessa har sedan analyserats med hjälp kontingenstabeller. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att tidigare erfarenhet av den bransch man verkar inom har positiv påverkan på både företagets omsättning och antal anställda. Dessutom visar studien att de företagsgrundare vars uppstartsmotiv är baserade på självförverkligande, att få vara sin egen och att få förverkliga sina idéer tydligt tenderar att bli mer framgångsrika än de vars uppstartsmotiv är rent ekonomiska. Studiens resultat visar också att 9 % av respondenterna anser att utbildning kan medföra nackdelar för företagsgrundaren. Dessutom anser 75,8% att utbildning inte är av större vikt vid start av eget företag. Förslag till fortsatt forskning: Studien har genomförts på ett begränsat antal företagare i specifika delar av Sverige. Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att genomföra en större empirisk undersökning för att kunna generella resultatet över ett större geografiskt område. Denna studie har ej riktat sig mot företagare vars företag gått i konkurs och därför vore en vidare forskning, med denna grupp medräknat i urvalet, intressant för att få en större inblick i vad som gör ett företag framgångsrikt eller inte. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen resulterar i en ökad förståelse för hur variablerna utbildning, erfarenhet och uppstartsmotiv påverkar sannolikheten att uppnå framgång. Resultatet kan användas av och vara till nytta för blivande nyföretagare. Studiens resultat lyfter en intressant syn Examensarbete, C-uppsats, 15 hp Företagsekonomi Examensarbete i företagsekonomi Ekonomprogrammet   3  på huruvida utbildning främjar företagande eller inte samt ger en inblick i vikten av uppstartsmotiv och tidigare erfarenhet för framgångsrikt företagande. Nyckelord: Egenföretagare, framgångsrikt företagande, framgångsfaktorer, företagsstart, utbildning, erfarenhet, uppstartsmotiv. / Title: The Educated and Experienced Entrepreneurs – Myth or Truth? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business and Economics Author: Johan Lindberg & Andreas Toresson Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2014 – May Aim: Many companies are born annually, but only a few becomes successful and just about a third of the companies have closed down within three years. Therefore, the interest was to explore why some companies becomes successful. This, with the help of three factors that can be considered to affect how successful a company becomes. These factors were level of education, previous experience and start-up motives of the company founder. The purpose of this study was to examine the relationship between these factors and set them against start-up business success. Method: A survey of quantitative nature has been conducted to analyze the importance of the factors the study focuses on. The sample was self-employed whose business was started up in the year 2012. The study is based on 95 respondents' answers to the survey. The answers are then compiled into diagrams to make a comparison between the three factors and two indicators of success: turnover and employees. These were then analyzed using contingency tables. Result & Conclusions: Our results demonstrate that prior experience in the industry in which it operates has positive impact on both the company's turnover and employees. In addition, the study shows that the company's founder whose start-up motives are based on self-realization, to be his own and realize their ideas clearly tend to be more successful than those whose start-up motives are purely financial. The study also shows that 9 % of the respondents believe that education can have negative consequences for the company founder. Moreover, the 75.8% of the respondents believe that education is not of major importance when starting your own business. Suggestions for future research: This study was conducted on a limited number of entrepreneurs in specific parts of Sweden. A proposal for further research would be to conduct a larger empirical study to overall outcome over a larger geographic area. This study was not directed at entrepreneurs whose companies have gone bankrupt and therefore would a further research with this group, including the selection of this study, be interesting to get a greater insight into what makes a business successful or not. Contribution of the thesis: The paper results in a greater understanding of how the variables education, experience and start-up motives affect the likelihood of achieving success. The result can be used and be useful for aspiring entrepreneurs. The results of the study raise an interesting view on whether education promotes entrepreneurship or not, and provides insight into the importance of start-up motives and previous experience to create a successful entrepreneurship.   5  Key words: Self-employed, business success, success factors, business start-up, training, experience, start-up motive.