The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control. In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics. After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business. Therefore, we cannot see any reason for smaller companies not to have an internal control, as we understand that control is of paramount importance to protect their businesses against economic crimes of all kinds. We also believe that economic crime will increase and that it will find new ways, which means that this type of control system will become even more important in the future. Another support system for companies to detect inaccuracies has been the investigative accountant, but when the duty now will vanish for smaller businesses, we believe that internal control will become even more important to prevent economic crime. / Syftet med den uppsatsen var att undersöka om mindre företag kan undvika bokföringsbrott med en bra intern kontroll. Frågorna vi ställde oss är med andra ord om, och i så fall hur, företag kan undvika att en anställd begår ekonomisk brottslighet genom att ha en in-tern kontroll. Vi använde oss av en kvalitativ metod i den här uppsatsen och har därmed samlat in väsentlig information från olika intervjupersoner. Vi har även arbetat utifrån en induktiv ansats som innebär att vi har intervjuat personer utan att ha någon egentlig forskning att utgå från. Metoden utgörs även av ett hermeneutiskt tolkande perspektiv vilket innebär att vi gör olika tolkningar utifrån referensramen och empirin. Efter genomförd studie kom vi fram till att allt tyder på att även mindre företag behöver en intern kontroll för att kunna skydda sin verksamhet. Vi kan inte se att det finns någon anledning för mindre företag att inte ha en intern kontroll då vi förstått att kontrollen är av oerhörd stor vikt för att skydda sitt företag mot ekobrott av alla dess slag. Då vi även tror att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka och att den kommer finna nya vägar så blir kontrollerna ännu viktigare i framtiden. En annan hjälp för företagen att upptäcka felaktigheter har varit revisorns granskande men då revisorplikten nu kommer att försvinna för mindre företag så tror vi att den interna kontrollen kommer få ännu större betydelse för att gardera sig mot felaktigheter.

Problemformulering Hela 80 % av nystartade småbolag utan revisionsplikt väljer bort revision sedan år 2010. Detta har medfört att kvaliteten på årsredovisningarna sjunkit markant. Kontrollen har tagits från revisorerna utan att ersättas av någon annan. Antalet anmälningar av ekobrott har under de senaste åren ökat, men samtidigt har antalet aktiebolag ökat. Det är en pågående debatt kring hur Ekobrottsmyndighetens rapport från år 2016, om revisionspliktens avskaffande och ekobrott, ska tolkas och många är oense. Syfte Syftet med studien är att beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, revisorer och redovisningskonsulter ser på ett eventuellt samband mellan avskaffandet av revisionsplikten och ekobrott. Metod Detta är en kvalitativ studie utifrån ett deduktivt synsätt. Den empiriska datan grundar sig på primärdata som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studien resulterar i att Ekobrottsmyndigheten ser ett samband mellan oavsiktliga ekobrott och revisionspliktens avskaffande, men inte gällande avsiktliga ekobrott. Skatteverket och revisorer ser ett klart samband mellan avskaffandet av revisionsplikten och ekobrott. Redovisningskonsulterna ser däremot inget samband. / Thesis problem It is 80 % of newly established small companies without auditing obligation who discontinue audits since year 2010. As a result, the quality of annual reports has fallen significant. The control has been taken from the auditors without being replaced by another. The number of notifications of economic crime has increased in the recent years, but at the same time the companies have increased. There is an ongoing debate about how the Swedish National Economic Crimes Bureaus report from year 2016, about the abolition of the audit obligation and economic crime, should be interpreted and many disagree. Purpose The purpose is to describe how the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Swedish Tax Agency, auditor and accounting consultants look at a possible link between abolition of the audit obligation and economic crime. Method This is a qualitative study based on a deductive approach. The empirical data is based on primary data collected through semi-structured interviews. Conclusion The study concludes that The Swedish National Economic Crimes Bureau see a link between accidental economic crime and the abolition of the auditing obligation, but not intentional economic crime. The Swedish Tax Agency and the auditors is seeing a clear link between the abolition of the audit obligation and economic crime. On the other hand the accounting consultants does not see a link.

Allmän revisionsplikt avskaffades 1 november 2010 för att förenkla administrationen och kostnaderna för småbolag. Förhoppningen med regelförenklingen var att stärka bolagens konkurrenskraft och skapa tillväxt i ekonomin. Revisionsplikt har debatterats sedan den avskaffades. Förespråkarna inom näringslivet vill höja gränsvärden för revisionsplikt, det vill säga att fler företag skulle få valfrihet om de vill ha revision. Medan myndigheterna upplever nackdelar som ökad ekonomisk brottslighet och vill därför återinföra allmän revisionsplikt. Studiens syfte var att undersöka myndigheternas nuvarande inställning gällande hur revisionsplikten har påverkat den ekonomiska brottsligheten i Sverige. En kvalitativ studie genomfördes som bygger på sekundär- och primärdata. Studiens huvudsakliga fokus är sekundärdata som erhölls genom myndighetsrapporter, medan primärdata erhölls genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. För att besvara forskningsfrågan har ett abduktivt angreppssätt använts för att undersöka hur lämplig teorin är för att belysa samband i det empiriska datamaterialet. Studien tar stöd av Fraud Triangle Theory som förklarar orsakerna till ekonomiska brott och Fraud Diamond Theory som lägger till en fjärde dimension och beskriver individens förmåga att utföra brottet. I studien framkom att myndighetens farhågor om ökad ekobrottslighet hade slagit in, men att det inte går att fastställa hur mycket ekobrotten hade ökat sedan revisionsplikten avskaffandes. Vilket beror på att ekonomiska brott är komplexa och beror på ett flertal faktorer. Studien visar även på att det krävs mer än en möjlighet, såsom slopande av allmän revisionsplikt, till brott för att ett brott ska realiseras, vilket ställer överens med Diamond Fraud Theory. Många myndigheter har fortfarande en åsikt om att revisionsplikt bör återinföras, då näringslivet behöver någon form av stöd och kontroll. Allmän revisionsplikt kan troligen inte återinföras med tanke på den internationella konkurrensen. Myndigheterna föreslår därför alternativa åtgärder för att begränsa den ekonomiska brottsligheten. / The general audit obligation was abolished on 1 November 2010 to simplify the administration and costs for small companies. The hope with the simplification of the rules was to strengthen the companies’ competitiveness and create growth in the economy. The audit obligation has been debated since it was abolished. Advocates in the business community want to raise the limit values for auditing obligations, that is more companies would have freedom of choice if they want an audit. While the authorities experience disadvantages such as increased financial crime and therefore want to reintroduce a general audit obligation. The purpose of the study was to examine the authorities’ attitude on how the audit obligation has affected economic crime in Sweden.  A qualitative study was constructed based on secondary and primary data. The main focus of the study is secondary data obtained through government reports, while primary data were obtained through interviews with Ekobrottsmyndigheten and Skattemyndigheten. To answer the research question, an abductive approach has been used to investigate how appropriate the theory is för elucidating connections in the empirical data material. The study is supported by the Fraud Triangle Theory which explains the causes of economic crime and the Fraud Diamond Theory which adds a fourth dimension and describes the individual’s ability to commit crime. The study revealed that the authority’s fears of increased eco-crime had taken hold, but that it was not possible to determine how much the eco-crime had increased since the audit obligation was abolished. Which is because economic crimes are complex and depend on a number of factors. The study also shows that more than one possibility of crime, such as general audit obligation, is required for a crime to be realized, which is in line with Diamond Fraud Theory. Many authorities still have an opinion that the audit obligation should be reintroduced, as the business community needs some form of support and control. The general audit obligation can probably not be reintroduced in view of international competition. The authorities are therefore proposing alternative measures to limit economic crime.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam? En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet? Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr. Håkan Lans och M.D. Johan Ullman, vilka båda fått sina fall uppmärksammade i massmedia. Resultatet av analysen visar att* Uppfinnare är en minoritet som saknar rättsskydd i Sverige* Likhet inför lagen gäller inte för innovatörer och upphovsmän* Det är nästintill undantagslöst den ekonomiskt starkaste som vinner patentstrider Ett par av slutsatserna är att risken för upptäckt styr omfattningen av subtil ekobrottslighet. När det är riskfritt att bedriva sådan verksamhet ökar antalet brott. Det finns metoder att begränsa organiserad ekonomisk brottslighet, bedrägerier och kränkningar. Slutdiskussionen ger förslag till hur man kan skydda den svagare parten och skapa förutsättningar för uppfinnare att verka, för en större industriell tillväxt och därmed fler nya arbetstillfällen i Europa.

När forskningsöversikten utfördes hittades få artiklar som berörde både ideella föreningar och förebyggandet av ekonomiska oegentligheter. Syftet med studien blev därmed att finna kontrollmekanismer för styrelsen att använda sig av i ideella föreningar. Studien visar att; kunskapen i en styrelse och strukturen i en styrelse är nyckelfunktioner för att motverka förskingring. Studien beskriver lösningar för ideella föreningar hur att minska möjligheten till ekobrott. Faktorerna har tagits fram genom intervjuer från ideella föreningar som blivit utsatta för någon form av förskingring. Faktorerna är också summan av tidigare studier inom samma område. Rapporten är en tvärsnittsstudie där författarna har samlat in data och information från flera olika håll för att kunna finna olika mönster. Rapporten beskriver begreppen intern kontroll, firmatecknare, kompetens, extern revision, visselblåsning och berättande redovisning. Nämnda begrepp benämns i rapporten som kontrollmekanismer, vilka hjälper till att förebygga förskingring och kontrollera finanser i ideella föreningar. Även om styrelsen i en ideell förening idag är fungerande, kan kontrollmekanismerna hjälpa medlemmarna/styrelsemedlemmarna att få en större förståelse för styrelsens uppgift. I analysen och diskussionen resoneras fördelar och nackdelar kring förbättringsfaktorerna. Upptäckterna kommer från intervjuer gjorda på de olika ideella föreningar och de brister som visades från styrelserna. I analysen och diskussionen tas även fram nya synvinklar som inte fått utrymme tidigare i rapporten för att ytterligare belysa vikten av fortsatt forskning inom vårt specifika område. / When the research review was conducted, no studies for non-profit organizations were found to prevent financial irregularities. The purpose of this study was to try to create a document that help the board in a non-profit organization by finding factors to prevent financial misappropriation. It is found in this survey that; knowledge in the board and structure of the board is key functions in order to avoid financial irregularities. These factors have been pointed out through interviews; where non-profit associations have been subjected to different types of misappropriations. The factors are also a result from analysis of previous research within the field. This study is based on a qualitative cross-sectional study where the writers collected data and information from more than one case in order to find different types of patterns. The study was helped by several semi- structured interviews in order to achieve its purpose. This paper describes the concepts; internal control, authorized signatory, competence, external audit, whistleblowing and narrative accounting. These concepts were analysed and developed later as improvement factors, factors that the board of a non-profit organisation can use. Even if the non-profit association has a fully functioning board today, the improvement factors can help the members to receive even greater understanding of the board’s mission. In the conclusion, the various improvement factors are presented as a result from analysis of the theoretical framework as well as from the empirical study. The factors are the findings of what was missing or not utilized well by the representatives in the case study. The authors find that if non-profit associations use these tools, preferably in combination of with each other, one can avoid being subjected to misappropriations in the non-profit association. New arguments for future studies arises in the analysis and discussion to show the importance of this field. This study is written in Swedish.

Ekonomisk brottslighet är mer lukrativt jämfört med annan brottslighet som narkotika, häleri och människohandel. Tidiga åtgärder som försvårar att kriminella kan använda företag för brottsliga syften gör att stora kostnader för samhället kan undvikas. En genomgång av litteraturen visade också att det finns stora brister i samarbetet mellan svenska myndigheter för att upptäcka grov ekonomisk brottslighet. Idag uppdagas brotten först ofta efter att en konkurs inletts. I studier har maskininlärningsmodeller prövats för att kunna upptäcka ekonomisk brottslighet och några svenska myndigheter använder maskininlärningsmodeller för att upptäcka brott men mer avancerade metoder används idag av danska myndigheter. Bolagsverket har idag ett omfattande register för bolag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka om maskininlärning kan användas för att identifiera misstänkta bolag, genom att använda digitalt inlämnade årsredovisningar och information ur bolagsverkets register för att kunna träna klassificeringsmodeller att identifiera misstänkta bolag. För att träna modellen så har stämningsansökningar inhämtats från Ekobrottsmyndigheten som kunnat kopplas till specifika bolag av de inlämnade årsredovisningar. Principalkomponentanalys används för att visuellt visa på skillnader mellan grupperna misstänkta och icke misstänkta bolag och analyserna visade på ett överlapp mellan grupperna och ingen tydlig klustring av grupperna. Data var obalanserat med 38 misstänkta bolag av totalt 1009 bolag och därför användes översamplingstekniken SMOTE för att skapa mer syntetiskt data och för att öka antalet i gruppen misstänkta. Två maskininlärningsmodeller Random Forest och Stödvektormaskin (SVM) jämfördes i en 10 fold korsvalidering. Där båda uppvisade en recall på runt 0.91 men där Random Forest hade en mycket högre precision och med högre accuracy. Random Forest valdes och tränades på nytt och uppvisades en recall på 0.75 när den testades på osett data bestående av 8 misstänkta av 202 bolag. Ett sänkt tröskelvärde resulterade i en högre recall men med en större antal felklassificerade bolag. Studien visar tydligt problemet med obalans i data och de utmaningar man ställs inför med mindre data. Ett större data hade möjligjort ett strängare urval på brottstyper som hade kunnat ge en mer robust modell som skulle kunna användas av bolagsverket för att lättare kunna identifiera misstänkta bolag i deras register. / Economic crimes are more lucrative compared to other crimes as drugs, selling of stolen gods, trafficing. Early preventions that make it more difficult for criminals to use companies for criminal purposes can reduce large costs for sociaty. A litterature study showed that there are large weaknesses in the collaboration between Swedish authorities to detect serious economic crimes.Today most crimes among companies that commit fraud are found after a company has declared bancruptcy. In studies, machine learning models have been tested to detect economic crimes and some swedish authorites are now using machine learning methods to detect different crimes and more advanced methods are used by the danish authorites. Bolagsverket has a large register of companies in Sweden and the aim of this study is to investigate if machinelearning can be used to detect on annual reports that have been digitaly submited and information in Bolagsverket’s register to be able to train classificationsmodels and identify companies that are suspicious. To be able to train the model lawsuits have been collected from the Swedish Economic Crime Authority that can be connected to specific companies through their digitally submited annual report. Principal component analysis is used to visually show differences between the groups suspect companies and not suspected companies and the analysis show that there is an overlap between the groups and no clear clustering between the groups. Because the dataset was unbalanced with 38 suspicious companies out of 1009 companies the oversampling tecnique SMOTE was used to create more synthethic data and more suspects in the dataset. The two machinelearnings models Random Forest and support vector machine (SVM) was compared in a 10 fold crossvalidation. Both models showed a recall on around 0.91 but Random Forest had a much higher precision with a higher accuracy. Random Forest was chosen and was trained again and showed a recall on 0.75 when it was tested on unseen data with 8 suspects out of 202 companies. Lowering the treshold resulted in a higher recall but with a larger portion of wrongly classfied companies. The study shows clearly the problem with an unbalanced dataset and the challanges with a small dataset. A larger dataset could have made it possible to make a more selective selection of certain crimes that could have resulted in a more robust model that could be used by Bolagsverket to easier identify suspicous companies in their register.