No description available.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Ekonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen.</p><p>Syfte och avgränsning</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv. Vi har valt att begränsa studien till de myndigheter som först och främst berörs när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och vi har också valt att studera två revisionsbyråer.</p><p>Metod</p><p>Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och undersökningsmetoden har varit kvalitativ eftersom avsikten med undersökningen var att söka värderingar, åsikter och attityder. Den empiriska informationsinsamlingen bestod av 13 personliga intervjuer med respondenter från Skatteverket, Skattebrottsenheten, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, KPMG Forensic och Ernst & Young. Insamlingen av sekundärdata innebar huvudsakligen studerande av teoretisk orienterad kunskap i framförallt facklitteratur, rapporter, böcker och artiklar i olika tidskrifter, samt vissa sökningar Online på Internet.</p><p>Analys och slutsats</p><p>För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten behövs kunskap om vad som utmärker brotten och vilka som begår dessa och aktörerna behöver förändra sina metoder för att kunna arbeta proaktivt. Bekämpa är ingen bra vedertagen benämning på arbetet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, utan termen begränsning är bättre lämpad. Det handlar om att effektivisera det förebyggande arbetet och skapa en fungerande samverkan. Begreppet samverkan har en alltför stor bredd och det finns heller ingen enhetlig samverkan. Aktörernas egna delmål och prioriteringar är idag en kugge i hjulet. Grunden för samverkan ligger i att ha gemensamma mål, först när denna grund är byggd kan aktörerna gå vidare och organisera en effektiv samverkan. Den stora akilleshälen är att det finns alltför många konstellationer i denna samverkan, vissa borde avvecklas och andra utvecklas. Informationsteknikens utveckling har inte heller underlättat samverkan och sekretessen utgör ett hinder. Organisationsformer mellan aktörerna faller ofta på grund av den begränsade tidsaspekten, det finns ingen långsiktighet i samarbetet.</p>

<p>Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter.</p><p>Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten. Skatteverket kan även genom kund- respektive kontanträkning hitta felaktigheter i företagens redovisning. Skatteverket kan genom en skatterevision avgöra om felaktigheterna har skett genom misstag och okunskap, eller om det har skett på ett avsiktligt sätt, för att företaget skall kunna stoppa undan kontanter som egentligen skall beskattas. Beror felen på avsiktlighet från företagets sida har de begått ett brott och skatterevisorn skall genast göra en anmälan till EBM.</p><p>Genom att intervjua tre skatterevisorer samt två skatteinformatörer, har slutsatser kunnat dras att Skatteverkets arbete för att försöka bekämpa skatteundandraganden är mycket omfattande. Skatteverket har olika metoder de kan använda sig av för att försöka upptäcka skatteundandraganden. Det senaste är att det kommer en ny lag år 2010 som kräver att alla företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister och då kommer Skatteverket ytterliggare ett steg närmare fusket inom framförallt restaurangbranschen som är den bransch där det förekommer mest skattefusk.</p>

Aktiebolaget är den andra vanligaste bolagsformen i Sverige, där avsaknaden av det personliga ansvaret karaktäriserar associationsformen. Med anledning av att aktieägarna inte ekonomiskt behöver ansvara för bolagets åtaganden, har det länge funnits en tradition om att bolaget bör revideras av en tredje part. I samband med att EU lanserade revisorspaketet som medgav undantag från revisionsplikten, började allt fler länder i Europa att avskaffa kravet på revision för vissa aktiebolag. När lagstiftaren i Sverige, år 2010, valde att också utnyttja undantaget om kravet på revision, var det enbart Malta, förutom Sverige, som inte hade infört lättnader beträffande revisionsplikten inom EU. På senare år har diskussionen om revisionspliktens vara eller icke vara åter blivit aktuell, då det har visats att aktiebolaget som associationsform är attraktiv för att användas som verktyg vid ekonomisk brottslighet. Det är skattebrott och bokföringsbrott som är de vanligaste ekobrotten, men även bidragsbrott och bolagskapningar med efterföljande bolagsplundring förekommer. Det är också vanligt att så kallade målvakter eller bulvaner används som ställföreträdare inom ett bolag där ekonomisk brottslighet begås, vilket är olagligt.  På grund av den ekonomiska brottslighetens omfattning i aktiebolag syftar uppsatsen till att utreda om den lagstadgade revisionsplikten återigen bör införas för att minska kriminaliteten i aktiebolagen. Uppsatsen avser också att klargöra vilka motstående intressen som finns för en lagstadgad revisionsplikt. För att uppnå uppsatsens syfte används den rättsdogmatiska metoden samt den rättspolitiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden används i uppsatsens deskriptiva kapitel medan den rättspolitiska metoden används i det normativa avsnittet. Materialet som har nyttjats i uppsatsen är främst förarbeten, litteratur och övriga källor som publicerats av myndigheter eller branschorganisationer.  Utifrån det material som har studerats har det i uppsatsen framkommit att det råder en viss osäkerhet kring revisionens betydelse för att upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet, varvid slutsatsen i uppsatsen är att den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag inte bör återinföras. De intressen som talar emot en lagstadgad revisionsplikt har sålunda vägt tyngre, där bland annat kostnadsskäl och förenklingsskäl har vägt tungt. Istället för att återinföra den lagstadgade revisionsplikten för samtliga företag bör emellertid vissa andra åtgärder vidtas, exempelvis bör skatteverket och ekobrottsmyndigheten erhålla en rätt att förordna om revision trots att bolaget är undantaget revisionsplikt. Även införa bättre kontroller vid byte av ställföreträdare för ett aktiebolag, samt införa en straffrättslig bestämmelse mot bolagskapningar är önskvärt. Slutligen bör också revisionsplikten inträda tidigare, förslagsvis redan när gränsvärdena har överskridits för ett räkenskapsår.

Studien syftade till att synliggöra eventuella samarbeten mellan företag i assistansbranschen, och mellan företag i assistansbranschen och andra företag, samt hur dessa eventuella samarbeten såg ut på branschnivå. Avsikten med arbetet var att få en djupare förståelse för hur organiserad brottslighet kan se ut när brottsligheten möjliggörs med företag som brottsverktyg. Arbetet baserades på registerdata från Inspektionen för vård och omsorg, gällande företag som fått sina tillstånd att bedriva personlig assistans återkallade, samt på information gällande dessa företags styrelser och verkliga huvudmän. Metoden social nätverksanalys användes för att studera dessa samarbeten. Vidare gjordes en deskriptiv analys av assistansföretagens samarbeten på branschnivå. Resultaten visade en låg grad av samarbeten mellan de assistansföretag som fått sina tillstånd återkallande. Däremot var styrelseengagemang i andra företag vanligt förekommande bland företrädare för dessa, framförallt i andra assistansföretag, men också i företag som ägnar sig åt juridisk- och ekonomisk rådgivning. Baserat på teori och tidigare forskning fanns goda skäl att anta förekomst av branschöverskridande brottsliga samarbeten. / The aim of the study was to highlight potential collaborations between companies in the assistance industry, and between companies in the assistance industry and other companies, as well as what these possible collaborations were like at the industry level. The purpose of the exercise was to gain a deeper understanding of what organised crime can look like when crime is facilitated by using companies as criminal tools. The research was based on register data from the Swedish Health and Social Care Inspectorate, concerning companies that have had their licences to provide personal assistance withdrawn, and on information concerning the management boards and actual directors of these companies. The social network analysis method was used to study these collaborations. Furthermore, a descriptive analysis of the assistance companies' cooperation at the industry level was made. The results indicated a low degree of cooperation between the assistance companies that had their licences withdrawn. However, board involvement in other companies was common among representatives of these companies, especially in other assistance companies, but also in companies that provide legal and financial advice. Based on theory and previous research, there were good reasons to assume the existence of cross-industry criminal co-operation.

Ekonomisk brottslighet är ett samhällsproblem som påverkar alla. Det är ett stort problem för företag världen över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sägs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven näringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott påverkar inte bara företag utan även stat och den enskilda människan.Syftet med denna uppsats är att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmärksammas mer. Vi vill söka problematisera hur den ekonomiska brottsligheten ser ut i samband med obestånd och ytterligare undersöka vilka ekobrott som förekommer i dessa situationer. Forskningsfrågorna i vår uppsats är:♦ Visar utvecklingen en tendens till ett ökat antal ekobrott eller har brotten endast uppmärksammats mer av samhället?♦ Vilken typ av ekonomisk brottslighet förekommer vid obeståndssituationer?Utvecklingen visar att antalet anmälda ekobrott har ökat under de senaste åren. Några av våra respondenter menar att ekobrotten ökar, några är osäkra och en menar att det inte går att veta. Statistiken speglar endast myndigheters insatser. De mest förekommande ekobrotten är bokföringsbrott och skattebrott som även har stått för den största delen av ökningen. Anledningen till att bokföringsbrotten och skattebrotten ökat mest är att skattetjänstemännen gjort fler anmälningar och att lågkonjunkturer lett till att fler företag gått i konkurs. Bokföringsbrottet är även det brott som är vanligast vid obestånds- och konkurssituationer. Ekonomisk brottslighet och obestånd har ingen direkt koppling, men det är ofta vid konkurser som ekobrott upptäcks. Några av de centrala ekobrotten vid obestånd och konkurs är borgenärsbrotten som endast kan begås då ett företag är på obestånd.Vi är hermeneutiker som i denna uppsats valt att tillämpa en kvalitativ metod. Detta eftersom vi vill gå på djupet angående fenomenet ekonomisk brottslighet. Vi har ett abduktivt angreppssätt då vi utgår från befintlig teori för att sedan göra empiriska undersökningar, men målet är att komma fram till egna slutsatser snarare än att testa teorin. Vi har en växelverkan mellan induktion och deduktion. Vår empiriska information består av intervjuer med personer insatta i ekonomisk brottslighet och obestånd. För att uppsatsen ska vara giltig och pålitlig har vi strävat efter att uppnå hög validitet och reliabilitet.Våra slutsatser är att det finns en tendens till att ekobrotten ökar men att de inte ökar i samma omfattning som antalet anmälningar. Ekobrottens ökning kan inte enbart hänföras till en ökad uppmärksamhet. När det gäller den ekonomiska brottsligheten vid obeståndssituationer förekommer alla typer av ekonomisk brottslighet, men det är bokföringsbrottet som är det vanligaste. / Uppsatsnivå: D

Kontantbranschen utgörs av näringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning säljer varor och tjänster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen ärdrabbad av en mängd allvarliga problem såsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen påverkar samhället negativt på flerasätt, till exempel i form av minskade skatteintäkter men också genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan beräknas till omkring 93 miljarder kronor år 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (återfinns i Skatteförfarandelagen). Lageninnebär att företagare som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning ellerkortbetalning är tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet. De måste dessutom ge kunden kvitto vid varje försäljningstillfälle.Skatteverket är kontrollorgan och utför kontroller för att säkerställa att lagen följs.Om skatteverket finner brister kan näringsidkaren bli skyldig att betala enkontrollavgift på 10 000 kronor.Vår frågeställning är, Vilka effekter har Kassaregisterlagen medfört?Syftet var att identifiera och analysera de effekter som lagen medfört påkontantbranschen. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer medrepresentanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, näringslivsorganisationer,revisionsbyråer samt kassaregistersäljare. Dessa har på olika sätt en relation till lagenoch kontantbranschen och på det sättet ger det oss en samlad bild.Skatteverket har genom lagen fått ökade kontrollmöjligheter. Vår empiri pekar tydligtpå att restaurangbranschen är den mest drabbade och att den ekonomiskabrottsligheten i kontantbranschen har minskat sedan lagen infördes. Gamlakassaregister har i stor utsträckning sanerats och ersatts av nya, vilket medfört en ökadförsäljning av kassaregister. Detta har bidragit till en ökad kostnad för de flestaföretagen. Fler konsumenter erbjuds kvitto efter lagens införande. / Program: Civilekonomprogrammet

Inom den Europeiska unionen har vi idag principen om den fria och gemensamma marknaden där moms ska tas ut i det land där varan konsumeras. Detta innebär att företag inom unionen kan handla varor momsfritt. Det var år 1993 som man inom unionen avskaffade momstullen, vilket i sin tur ledde till att det blev svårare att kontrollera momssystemet. Brottsligheten och bedrägerierna ökade i samband med avskaffandet av tullarna och skattekontrollen blev betydligt sämre då man inte längre betalade momsen vid tillförandet. Detta öppnade för bedrägerier såsom ökad karusellhandel, fiktiv handel- och penningtvätt. Det medför stora kostnader för staterna som utsätts för bedrägeri i form av moms. Med hjälp av den rättsdogmatiska metoden har det i uppsatsen redogjorts för gällanderätt avseende den ekonomiska brottsligheten för att avslutningsvis komma fram till ett förslag till lösning på det aktuella problemet. Ett förslag när det gäller momskarusell är att det inte ska förekomma moms vid handel av två företag inom landet, utan att de företag som säljer till slutkonsument istället ska påföra moms.

<p>Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation.</p><p>För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.</p><p>Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen. Studiens problem angreps med ett abduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska modell som jag har konstruerat, Offshore Financial Center Pricing Model (OFCPM), behandlar främst tidigare forskning om skatteparadis och ekonomisk brottslighet. Det empiriska materialet består av tidigare forskningsresultat, intervjuer, fallstudie och olika länders skattesatser.</p><p>Det som framkommit genom studien är att OFCPM:s olika komponenter; (1) skillnaden i nettoavkastning, (2) en individspecifik nyttonivå för att upptäckt och bestraffad, samt (3) en individspecifik nyttonivå för förlust av anseende kan i teorin visa hur olika sorters politik kan påverka användningen av skatteparadis. Modellen visar även starka band till verkligheten och kan tillämpas för att se hur olika faktorer kan inverka på individers nyttjande av skatteparadis.</p>

<p>Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.</p><p>Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.</p><p>Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.</p><p>Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta.</p> / <p>Problem discussion: 25 years ago the Swedish government decided to introduce an audit duty for all limited companies in Sweden. Today the discussion are about however this law should be abolished or not and what companies who are able to use this possibility to choose audit.</p><p>Purpose: The authors purpose are to investigate however the abolishing of the audit duty could lead to an increase of the economic crime and if it’s going to influence the national tax board (skatteverket) in there work to control the economic crime.</p><p>Method: The authors have made a qualitative study. They got there empirical information collected from three personal interviews at the national tax board (skatteverket). The remaining information was collected from Internet, literature and computer database at the University of Örebro.</p><p>Conclusion: The economical crime should not be increased by the abolishing of the audit duty unless the companies consider that the benefit from getting away from the audit duty will give them more profits than what the auditor can give theme in form of knowledge and practical advice.</p>