Examensarbetets förväntade kunskapsbidrag är att belysa vikten av att lyssna på elevers röster angående hur de upplever sina matematikerfarenheter, hur de ser på sig själva och matematik, samt vad de anser vara positivt för den egna matematikutvecklingen. Syftet var att öka kunskaperna kring hur matematikundervisning kan utformas utifrån elevers olika behov. Följande frågeställningarna ställdes: - Vad framstår som betydelsefullt i elevernas berättelser om matematik?- Vilka undervisningssätt lyfter eleverna fram som väl fungerande? Vi valde att inspireras av en fenomenologisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där framför allt Vygotskijs teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var i fokus. Metodvalet blev berättelser utifrån ett narrativt perspektiv då de öppnar upp för fritt berättande utifrån ett bestämt ämnesområde. Sex elever i årskurs 6 till 9 intervjuades. Resultatet visade på att eleverna hade hög självkänsla kopplat till matematikämnet. De hade god insikt i vad de behövde för att utvecklas inom matematiken, bland annat lyfte de fram den språkliga kommunikationen som viktig samt att arbeta med problemlösning. Inblicken i elevernas berättelser tillsammans med vad forskningen framhåller fungerar i matematikundervisning bidrar till mer kunskap i vår blivande speciallärarroll, vilken vi kan använda för att hjälpa lärare vidareutveckla sin undervisning till att möta alla elever på deras nivå. Det är tydligt att elever har betydelsefull kunskap vilken bör tas tillvara. Ett av våra uppdrag blir att föra fram vikten av att lyssna på deras röster.

No description available.

Att vara lärare idag är ett svårt och mångfacetterat uppdrag. Det finns ett ökat krav på ett inkluderande förhållningssätt och att anpassa undervisningen efter alla elevers behov och förutsättningar. När skollagen (SFS 2010:800) ändrades 2014 hamnade många åtgärder som funnits under särskilt stöd på klassläraren inom begreppet extra anpassningar. För elever med läs- och skrivsvårigheter räcker oftast inte extra anpassningar utan de behöver särskilt stöd som är individuellt anpassat efter varje elev. Malmqvist (2017) menar att det gäller att hitta rätt form för varje enskild elev. Syftet med studien var att få kunskap och ta del av elevers och pedagogers tankar, upplevelser och utmaningar av särskilt stöd på individ och gruppnivå för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs fyra till sex.Till den här studien användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta elever som har läs- och skrivsvårigheter. Intervjuer genomfördes även med pedagoger som undervisar i årskurs fyra till sex som har eller har haft elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats med sociokulturellt perspektiv i bearbetning och analys. Resultatet visade att eleverna var positivt inställda och nöjda med det särskilda stödet de får eller har fått enskilt eller i liten grupp. Eleverna upplevde att de lärde sig bättre och fick lugn och ro när de fick undervisning av speciallärare. Resultatet visade även elevernas tankar om att lära av varandra för att sedan bli självgående som är en av Vygotskijs teorier och det gör att eleverna utvecklas (Bråten 1998). Att bli undervisad i liten grupp visade sig ha en bidragande effekt till att eleverna inte kände att de är ensamma att få specialpedagogisk undervisning. Resultatet visade att det är naturligt för eleverna i studien att få undervisning utanför klassrummet och de har ingen känsla av att vara utanför gemenskapen i klassen. Resultatet påvisade att pedagogerna strävar efter en så god lärmiljö som möjligt för alla elever. Det synliggjorde även pedagogernas frustration över situationen de har i klassrummet. Pedagogerna menar att det är svårt få tiden att räcka till för att hitta anpassat undervisningsmaterial och ge eleverna undervisning enskilt eller i en liten grupp. De poängterar att det specialpedagogiska stödet behövs för att eleverna ska kunna klara sig mer på egen hand.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor. Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder. Deltagarna i studien var tre unga personer med rörelsehinder som gått inkluderade i skolan. Studien har en livshistorisk ansats där deltagarna berättade om sina skolminnen, som sedan analyserades utifrån Tangens modell om fyra dimensioner: tid, mening, relationer, samt självbestämmande och kontroll. Deltagarna bedömer att de i den inkluderade skolverksamheten utvecklats, men att de många gånger fått kämpa för sin rätt och ibland fått lösa uppkomna situationer själva. De har alla haft elevassistent. De unga vuxna som deltagit i studien är positiva till inkludering och menar att detta har gett dem bättre möjligheter i deras vuxna liv. Vidare forskning kan vara longitudinella studier om elever med funktionsnedsättningar och fortsatta studier, hur den marknadsanpassade skolan påverkar elever med funktionsnedsättningars möjligheter att gå inkluderade, studier om elevassistentens funktion samt hur inkluderande idrottsundervisningen ska bedrivas för elever med rörelsehinder. / Based on the Normalization Principle and democratic movements in the second half of the 1900s an integration process considering school began. The concept of inclusion was introduced later to mark the school's responsibility in the matter. Despite the inclusion mission separation solutions for school has again become common. Studies on disabled children's school day shows that there are many exclusive situations in school, often unconscious, and in the belief that these are the best for the student. These situations are a result of schools not working at the organizational level with inclusion issues. The purpose of this study was to illuminate the inclusion aspects of the school for students with disabilities. Participants in the study were three young people with disabilities who have included the school. The study has a life-historical approach in which participants talked about their school memories, which were then analyzed based on Tangen´s model in four dimensions: time, meaning, relationships, and self-determination and control. The participants believe that they included in the school system evolved but they often had to fight for their rights and sometimes had to resolve arisen situations  themselves. They have all had a student assistant. The young adults who participated in the study are positive towards inclusion and believe that this has given them better opportunities in their adult lives. Further research may be longitudinal studies of students with disabilities and further studies, how the market-school affects students with disabilities and their ability to be included at  school, studies on student assistant's function and how inclusive physical education should be conducted for students with disabilities.