Syfte med studien är att undersöka hur representanter från elevhälsan, skolledningen samt förvaltningen tolkar elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Utifrån syftet ställs frågorna, hur ser representanterna på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete samt vilka tankar representanterna har kring hur det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kan utformas i syfte att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mål.   Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre representanter från elevhälsan samt en representant vardera från skolledning och förvaltning. Resultatet av studien visar att elevens fysiska och psykiska mående, helhetssyn och samverkan är viktiga aspekter då begreppet hälsofrämjande arbetet definieras. Viktiga begrepp som framkom i resultatet kring begreppet förebyggande arbete är tidiga insatser utifrån riskfaktorer för individen och gruppen, samt stärka individen och gruppen utifrån att dessa. Det lyfts även tankar om att förebyggande arbete även innefattar att stärka individen utifrån dess styrkor, men detta framkommer inte i lika stor utsträckning.   Det finns många likheter kring hur det hälsofrämjande arbetet och det förebyggande arbetet kan utformas. Centrala teman som lyfts fram i anknytning till detta är samverkan, organisatoriska förändringar och förändring av synsätt.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas förväntningar på Elevhälsan samt att belysa lärarnas upplevelse av stödet från Elevhälsan ur deras perspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fokusgruppsintervjuer där vinjetter var ett stöd till våra ämnesområden. Vi har en hermeneutisk ansats i vårt arbete då vi är intresserade av att tolka och se mönster och innebörder i pedagogernas förväntningar gällande Elevhälsan och stödet därifrån. Vår teori är Antonovskys teori, KASAM vilket innebär att människan har behov av att tillhöra ett sammanhang och känna meningsfullhet i det hon gör. Vi har i fyra fokusgrupper intervjuat 22 lärare på tre olika skolor.   Resultatet visar att lärarna har svårt att uttrycka klara förväntningar på Elevhälsans arbete då de olika rollerna inom teamet är otydliga för dem. Därmed blir det också svårt att tydligt precisera behovet av vilket stöd de behöver. Lärarna på skolorna i vår studie påvisar att organisationen behöver utvecklas och engagera alla på skolan. Elevhälsans arbete ska bygga på hälsofrämjande och förebyggande insatser och inte akuta utryckningar, vilket vi har sett i vår studie och som fortfarande sker.

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola. Resultatet visar att varken socialt arbete i skolan eller skolsocialt arbete i dagsläget är vedertagna begrepp inom svensk skola och lagstiftning. Vad som definieras som socialt arbete i skolan varierar beroende på vilken kontext fenomenet diskuteras i. Skolpersonalen upplevde socialt arbete i skolan som ett brett arbete som går hand i hand med skolans kunskapsförmedlande uppdrag.  I studiens slutsatser diskuteras vikten av relationer i skolan och det sociala arbetets betydelse för elevers mående och studieresultat.

Enligt flertalet rapporter så har den psykiska ohälsan hos unga ökat i samhället sedan 1990-talet. De psykosociala problem som ungdomar idag upplever följer av samhällets förändrade livsvillkor så som livsstil, familjerelationer, utbildningssystem och arbetsmarknad. Psykisk ohälsa i yngre år ger ofta långvariga konsekvenser. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors upplevelse av att arbeta med psykisk ohälsa bland gymnasieelever. För att besvara syftet genomfördes sju stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Västsverige. Intervjuerna analyseras enligt Graneheim och Lundman med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Skolsköterskorna som intervjuades beskriver sin roll som skolsköterska, sin arbetssituation, svårigheter med att remittera vidare elever med psykisk ohälsa men även sitt hälsofrämjande arbete. I analysen identifierades 12 underkategorier och 3 kategorier: Skolsköterskans uppfattning av anledningar till psykisk ohälsa, Kontaktvägar och sökorsaker samt Skolsköterskans upplevelser av sitt arbete. Resultatet visar att skolsköterskornas uppfattning om orsaker till psykisk ohälsa hos ungdomar beror på tidsbrist i familjerelationerna, skolans nya läroplan Gy11 som har försämrat förutsättningarna för eleverna i skolan samt sociala medier och att ständigt påverkas och att vara konstant tillgängliga. Skolsköterskorna beskriver även de olika kontaktvägar som ungdomarna har till skolsköterskan, där skolsköterskan då kan upptäcka psykisk ohälsa. Den vanligaste kontakten med skolsköterskan är hälsosamtalet som sker i början av gymnasiet. Andra kontaktvägar är en person i elevens närhet t.ex. mentorer som reagerat på en förändring hos eleven som då i samråd med eleven kontaktar skolsköterskan. Eleverna söker även själva upp skolsköterskan men kan då vara diffusa i orsak till besöket men söker även för uppenbara symtom på psykisk ohälsa.

I denna studie undersökte jag om och hur verksamma svensklärare arbetade kring ämnen som rör psykisk ohälsa genom skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens syfte var att utreda om det fanns någon märkbar skillnad i tjejer och killars val av skönlitteratur med ämnen som behandlar psykisk ohälsa eller gestaltar psykisk ohälsa i någon form. Resultatet delas in i två delar. Genom en kvalitativ metod har tre svensklärare intervjuats till arbetet. Resultatet grundar sig också i en enkätundersökning som har genomförts med 65 deltagande elever från tre olika yrkesprogram på en gymnasieskola i mellersta Sverige. I enkätundersökningen var syftet att undersöka om tjejer och killar läser skönlitteratur som rör psykisk ohälsa. Resultatet visade att alla tre svensklärare anser att det var viktigt att arbeta kring ämnen som rör psykisk ohälsa. Dock arbetade ingen av de tre lärarna med detta genom skönlitteraturen. Vi kan också se ett resultat i studien att tjejer läste fler böcker som berör psykisk ohälsa än killarna.

The purpose of the present study is to deepen the knowledge about how the work of school counsellors is constructed in practice based on their discretion in relativity to the existing guidelines for school counsellors. The study aim to analyze the functions of school counsellors and their discretion regarding their work in chosen organization. To find answers to our questions, we interviewed six school counsellors from different high schools using qualitative interviewing based on a semi-structured interview guide and analyzed the results of the study using different theories, such as Human Service Organizations, New Institutionalism and discretion. Our main conclusion is that school counsellors have a wide discretion which has been formed by and based on the current legislation. Some other factors that affect the discretion of school counsellors and the construction of their work are the wideness of their employment, being given clarity of the role as school counsellor by the school's principal and the cooperation between the school counsellor and school staff. Beside that, are economic resources, education and the counsellor as an individual are also main factors that affect the discretion of school counsellors. Our final conclusion of the study is that school counsellors have a freedom within responsibility in their work.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar upplever sin självbild och hur skolan arbetar med den. Med en kvalitativ ansats genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och gymnasieungdomar. Genom att intervjua både kuratorer och elever, fokuserade vi på två perspektiv. Det första perspektivet beskriver hur kuratorerna arbetar med dessa frågor och hur arbetet kan utvecklas. Det andra perspektivet ger en bild av hur ungdomar uppfattar sin självbild. Ur empirin identifierades tre teman; Identitet och självbild, krav och förväntningar samt elevhälsans arbete. Dessa tre teman tolkades utifrån begrepp sprungna ur symbolisk interaktionism. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur ungdomar uppfattar sin självbild och hur skolkuratorerna uppfattar ungdomars självbild, där skolkuratorerna upplevde elevernas självbild som mer negativ än vad ungdomarna uttryckte. Av studien framkom även att skolkuratorerna uttrycker ett behov av ett mer aktivt arbete på skolan kring fenomenet.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet.   Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever. Det som elever framhåller som mest betydelsefullt är att ingå i gemenskapen på ett självskrivet sätt. Vi konstaterade att elever som inte ingår i gemenskapen lägger skulden på sig själva och det är något de bär med sig resten av livet. Det är viktigt med en tillgänglig och välfungerande elevhälsa med kompetent personal. Samtidigt visade det sig att det fanns stora skillnader mellan skolors tillgång till elevhälsa. Flera stärkande faktorer lyftes fram som poängterade vikten av att skolan skapar mötesplatser för gemenskap för att öka den sociala delaktigheten. Vuxna ska finnas tillgängliga på ett naturligt sätt under hela skoldagen. Den viktigaste framgångsfaktorn är betydelsen av en god relation med föräldrar och elever.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att det både finns enighet och variationer i uppfattningarna av elevhälsans uppdrag och hur arbetet når ut. Avgörande och viktiga faktorer för att elevhälsans arbete ska fungera och nå ut är kollegialt samarbete, god kommunikation och en öppen dialog. Samtidigt visar studien att det finns olika faktorer enligt ramfaktorteorin som verkar begränsande och utgör hinder för att arbetet ska nå ut.

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket ställde krav på att alla skolor skulle ha en elevhälsa med tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och läkare. Elevhälsans uppgift är att tillsammans främja hälsa samt att hjälpa eleven uppnå skolans mål. Skolsköterskans arbete upplevs många gånger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan är viktig för att elevhälsan ska vara tillgänglig och på så vis upptäcka ohälsa tidigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhälsan för att främja hälsa. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med åtta skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; väletablerat teamwork, tillgång till medarbetare, avsaknad av långsiktig planering med sju underkategorier. Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inom elevhälsan ska uppnå ett framgångsrikt samarbete där de kan främja hälsa krävs det ett väletablerat team-work, god tillgång på medarbetare och att gruppen får den tid som krävs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbättras i samarbetet inom elevhälsan är tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer långsiktigt för att främja hälsa.