<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur de verksamma uppfattar begreppet inflytande för barn och elever. För att uppnå detta syfte har vi läst in oss på för ämnet relevant litteratur samt gjort en mindre kvalitativ forskningsstudie. Vi har genomfört intervjuer med förskollärare, lärare, specialpedagog och rektor som är verksamma inom samma skolområde.</p><p>Begreppet inflytande enligt litteraturen är mångtydligt och komplext men de flesta av informanterna beskrev begreppet inflytande med att lyssna på barn och elever och ta det de säger på allvar. Vi upplevde under vår studie att informanterna hade lättare att beskriva hinder för inflytande än att förklara själva begreppet samt att en diskussion inom ämnet ofta saknades.</p>

I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuade menade att elevinflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har också tittat på varför elever ska ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande. I litteraturen gavs fyra motiv för elevinflytande: demokratifostran, elevinflytande som en mänsklig rättighet, att inlärningen främjas och att elevernas erfarenheter kan tas tillvara och utnyttjas. Hur elever ges inflytande i skolan fick jag flera exempel på både genom intervjuerna och i litteraturen. Elevinflytandet kan vara mer eller mindre formellt. Klassråd och elevråd är exempel på formellt elevinflytande, medan det inflytande eleverna har under lektioner kan ses som mer informellt. Det finns också olika metoder för att ge eleverna inflytande över sin skolsituation.

Uppsatsen beskriver lärares och elevers syn på elevinflytande i skolan samt hur lärarna skulle vilja förbättra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte är så stort och att det minskar med stigande ålder. Samtidigt finns det ett ökat tryck på elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med lärare samt ett tjugotal intervjuer med elever från år fem till år nio. Resultaten från intervjuerna visar på att elever inte har så stort inflytande som de vill. Eleverna vill gärna påverka ämnenas innehåll och hur lärarna undervisar i något större utsträckning. Resultatet visar också på att både lärare och elever uppskattar mentorskap och att de gärna vill utveckla det mer, så att man planerar mer tillsammans. Undersökningen visar dessutom på att många lärare skulle vilja ge elever mer inflytande i undervisningen än vad de gör.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på elevinflytande och anser att elevråd innehar en viktig funktion i skolan. De hinder som rektorerna upplever finns är bland annat långsamma processer, eleverna själva och tiden. Möjligheterna anger de vara motivation för lärande, övning i demokrati samt goda relationer. Lärare är en förutsättning i arbetet med elevinflytande och även om rektorerna bär huvudansvaret, betonas samarbete i skolan för att aktivt elevinflytande ska gynnas och realiseras.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever. Undersökningen visar dock att eleverna var kritiska till sina formella möjligheter till inflytande över skolans verksamhet genom representanter i skolans organ. De hade förväntningar på ökat inflytande och menade att det skulle finnas klassråd i alla klasser, att de borde få mer information från elevråd och att det skapades mötesplatser för skolledning och elever.Deras möjligheter till informellt inflytande i själva undervisningssituationen upplevdes mera positivt. Den demokratiska dialogen mellan elever och lärare varierade dock enligt eleverna beroende på lärarens inställning. Under de praktiska sysslorna med skötsel av djur och liknande var relationen ofta avspänd och ”demokratisk”.

Emelie Dansk &amp; Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Demokrati är en del av det svenska samhället. Då skolan är det ”lilla” samhället som kan anses spegla det ”stora” samhället utanför. Ett av skolans största uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare samt i skollagen poängteras att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning. Metoden i denna studie är kvalitativ intervju med 3 klasslärare för åk 5 och kvantitativ enkätundersökning med dess klasser, totalt 52 elever. Syfte med studie är att undersöka om och i sådana fall hur lärares uppfattningar och arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelser av elevinflytande. För att få syn på detta fenomen var metodvalet en kvalitativ intervju med lärarna och en kvantitativ enkätundersökning med eleverna, där en jämförelse synliggjorde elevernas och lärarnas påverkan och uppfattning av arbetet med elevinflytande. Våra slutsatser av studie visade att lärares arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelse av elevinflytande, däremot lärare som anser sig ha mycket elevinflytande behöver inte ha elever som upplever det samma. Ju mer inflytande eleven har desto mer vill den bestämma.

Blomqvist, Kristina (2007): Används elevers förkunskaper i undervisningen? – En enkätstudie av några avgångsklasser vid två gymnasieskolor. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007. Sammanfattning Att lärare besitter kunskaper inom sitt ämne är självklart men hur mycket av elevernas kunskaper används i undervisningen? I dagens skola förespråkar läroplanen att öka elevernas inflytande i undervisningen, varför inte då uppmärksamma och använda deras kunskaper? Syftet med detta examensarbete var att undersöka om elever i några gymnasieskolor anser att de har kunskaper som skolan skulle kunna använda i undervisningen, om denna kunskap har använts och på vilket sätt eleverna tycker att den ska användas. 180 avgångselever ifrån två olika gymnasieskolor besvarade en enkät med frågor om sina förkunskaper, favoritämnen och allmänna förhållande till skolan. Frågorna utformades för att dels ge ett direkt svar på om eleverna anser att lärarna använder deras kunskap i undervisningen, men även för att uppmärksamma vilka intressen eleverna har och på vilket sätt eleverna anser att dessa kan tas till vara i didaktiska sammanhang. Elevernas förslag på hur deras förkunskap skulle kunna användas i skolan kunde delas in i fyra olika kategorier: 1. Elever som vill ha mer inflytande och bestämma mer om undervisningens utformning. 2. Elever som vill att läraren mer aktivt ska undersöka elevernas förkunskaper. 3. Elever som vill ha mer interaktiv undervisning, exempelvis frågor och diskussioner, eller mer variation. 4. Elever som vill ha en individuell arbetsplan. Eleverna fick möjlighet att ange sitt favoritämne under olika år i skolan, vilket gav svar på vilka ämnen som är mest populära under olika skolstadier. Populariteten av ett ämne kan återspegla en didaktisk karaktär inom ämnet, som laborationer, fysisk aktivitet eller verbal kommunikation. Enkätsvaren visar att de flesta eleverna är nöjda med skolan och att skolarbetet inte verkar vara alltför krävande. Idrott var det ämne som flest elever hade som favoritämne i alla stadier av sin utbildning. Ett flertal elever anser sig ha specialkunskaper och flera av dem är villiga att mera aktivt använda dessa i undervisningssammanhang. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka om elever, som i undervisningssituationer får dela med sig av sin kunskap till andra elever, också har en ökad motivation för skolarbetet. Vidare forskning kan också inriktas mot att besvara på vilka didaktiska grunder idrott är så populärt bland eleverna.

Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande: • Hur uppfattar elever elevdemokrati? • Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ”undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer”? • Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever? • Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av elevdemokrati? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass. Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens. Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad. Lärarna verkade inte låta elevdemokrati genomsyra all undervisning utan de lät eleverna ha inflytande inom vissa ämnen och på lektioner då lärarna ansåg att det passade. Eleverna ansåg att de fick ha ett visst inflytande över undervisningen och att lärarna till en viss grad tog till vara på deras idéer. Det eleverna beskrev att de hade mest inflytande över var arbetssätt och redovisningsformer.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur de verksamma uppfattar begreppet inflytande för barn och elever. För att uppnå detta syfte har vi läst in oss på för ämnet relevant litteratur samt gjort en mindre kvalitativ forskningsstudie. Vi har genomfört intervjuer med förskollärare, lärare, specialpedagog och rektor som är verksamma inom samma skolområde. Begreppet inflytande enligt litteraturen är mångtydligt och komplext men de flesta av informanterna beskrev begreppet inflytande med att lyssna på barn och elever och ta det de säger på allvar. Vi upplevde under vår studie att informanterna hade lättare att beskriva hinder för inflytande än att förklara själva begreppet samt att en diskussion inom ämnet ofta saknades.

Denna uppsats handlar om hur lärare ser på elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas