Today, student influence is an important part of the school’s activities and is anchored both in Lgr 11 and the school law. Student influence has gained a larger and more important role thru out the years. Previous research points out that teachers and management at school’s have had difficulties with interpretation and understanding the education plan (curriculum) and to know in which way and how much influence the student should have. The problematic around student influence is that the concept is multifaceted and can be interpreted from different points of view. The purpose of this essay is to find out how teachers and management at two schools for younger children view of the concept of student influence. Through qualitative interviews with four teachers, a principal and one development manager in two schools, I noticed that the view of student influence has changed since earlier research in the matter. The Informants had no longer difficulties to interpret the education plan (curriculum), or understand what student influence is all about. Instead they talked about the benefits of student influence for the pupil’s own learning. However, they argued that in order for pupils to have real influence, pupils in the younger ages must first learn what influence is all about. The question then becomes if the younger pupils can’t have influence and which view the teachers then have on the pupils.

Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans läroplaner och styrdokument är elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker även lärarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svårigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande.   Jag utför kvalitativa intervjuer med lärare och elever på grundskolan om elevinflytande. Därefter analyserar jag svaren med hjälp av tidigare forskning och litteraturstudier. Jag har kommit fram till att elevinflytande kan tolkas olika mellan olika personer. Dessutom är arbetet med elevinflytande inte alltid en självklarhet. Det kräver en hel del arbete och eftertanke av lärarna för att eleverna ska kunna ha inflytande över sin skolsituation. Det krävs bland annat tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Dessutom upplever många lärare att lektionspassen är för korta för att hinna med arbetet med elevinflytande. En annan orsak enligt lärarna är att många elever inte klarar det ökade ansvar som inflytandet kräver. Trots dessa aspekter vill lärarna i min underökning arbeta för ett ökat elevinflytande. Vid de tillfällen som möjligheten att arbeta med elevinflytande funnits har det gett positiva resultat anser de tillfrågade lärarna.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både formellt och informellt inflytande, med störst fokus på det informella inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom formella beslutsprocesser i form av klassråd. Pedagogerna beskriver en tolkning som inte helt stämmer överrens med hur de beskriver att de arbetar då det informella inflytandet inte genomsyrar hela skolans arbete utan enbart praktiseras i perioder då eleverna arbetar i teman eller grupparabeten. I vår analys kom vi fram till att pedagogerna är medvetna om läroplanens mål angående elevinflytande i fråga om vad elevinflytande är och varför det är viktigt. De beskrivningar av praktiskt arbete med elevinflytande som pedagogerna uttrycker visar på att man inte arbetar med elevinflytande på ett sådant sätt att målen uppfylls. Pedagogernas tolkningar av elevinflytande informellt sett kommer inte till sin rätt i undervisningen. Analysen visar att den faktorn som bidrar till detta är att pedagogerna inte vet hur man kan arbeta med elevinflytande i praktiken på ett sätt som läroplanen ger uttryck för.

Elevers inställning och attityder till det som undervisas påverkar i stor utsträckning hur mycket de lär sig. Det i sin tur gör att det är viktigt att ta reda på elevers intressen och att de får ha inflytande över undervisningen. I lagstiftning, dvs. skolans och kursers mål, uttrycks tydligt att detta ses som viktigt på samhällsnivå. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om detta syns i lärarnas tankar kring biologiundervisningen, samt vad deras elever har för uppfattning om sitt eget inflytande. Jag vill även undersöka vad de båda parterna ser för svårigheter och möjligheter med elevinflytande och om det kan göras förbättringar. Undersökningen utfördes på en gymnasieskola i Mellansverige där 2 lärare i biologi och totalt 4 elever intervjuades (2 från vardera lärares klass i biologi A). För en bra övergripande bild så deltog dessutom hela lärarnas klasser i en enkätundersökning. Resultaten visar att lärarnas intention om att ha en kontinuerlig dialog med eleverna går eleverna förbi, eleverna uppfattar inte heller att de uppmanas att komma med synpunkter. Eleverna vill att läraren oftare och på ett tydligare sätt undersöker vad de är intresserade av inom ett nytt område. Om de får komma till tals på detta sätt får de större förståelse för att den enskilda elevens önskemål inte alltid kan uppmärksammas. Elever och lärare är dock överens om att läraren måste vara styrande och att inflytande inte får bli självändamål utan måste användas så att det leder till bättre inlärning. Jag kommer att ta med mig mina resultat i fortsatt utbildning och framtida yrke som lärare. Alltså att elever ska ges möjlighet att influera och de har själva många bra tips på hur det ska gå till, därför ska man fråga om deras åsikt istället för att anta. / Students’ opinions and attitudes of the teaching greatly affect how much they learn. With this in mind it is important to know their interests and also significant that they are given the opportunity to influence. By law, the goals of Swedish schools and their courses clearly intend that students do so as much as possible. The purpose of my study is to see if this is shown in the biology teachers’ thoughts considering their own teaching. As well as finding out what their students think of their own influence. I also want to inquire into both parties’ views on difficulties and possibilities when it comes to students’ influence, and if improvements can be done. My research took place at an upper secondary school in central Sweden where two biology teachers and a total of four students took part in interviews (two from each teacher’s class in biology A). Other than that, both the entire classes of biology A participated in a questionnaire for a better overall view of the students’ opinions. My results show that the teachers’ intentions are to keep a continuous dialogue with the students throughout the course. However, the teachers’ ways of encouraging students to take part and give their opinions are not registered by the students. The results show, on the contrary, that they want the teacher to investigate students’ interests in a new subject or issue more often, and in a more distinct way. If pupils get to influence; they are more likely to understand and accept that the one student’s wishes cannot always be attended to. However, students and teachers agree on the subject that the teacher has to be in control and that students’ influence must not be a purpose of its own but it has to improve learning. I will include the findings I have acquired continuously in my education as well as in my future profession as a teacher. That is, students should be given the opportunity to influence and they have many useful ideas on how to do so as well, which is why it is important to ask their opinion instead of assuming.

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas. Två aktioner, ett träd som konkretiserar kursplanens innehåll och en planeringsmall som skapar tillfälle för eleverna att involveras, planerades och genomfördes tillsammans med en medforskande idrottslärare. Aktionerna dokumenterades genom observationer, loggböcker, två reflektionssamtal samt en intervju med idrottsläraren och två reflektionsskriv av eleverna. Resultatet presenteras i kategorierna delaktighet, planering, tid och lärarens förhållningssätt. Slutsatserna är att eleverna förvaltar möjligheter till involvering genom att lyssna på instruktioner, svara på frågor och därefter presentera egna förslag och idrottsläraren beskriver denna involvering som positiv då den ökar elevernas medvetenhet. Studiens didaktiska implikationer är att grovplaneringar bör lämna utrymme för elevinflytande samt att införandet av nya rutiner måste få ta tid.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande. Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns. Alla respondenterna upplevde att de arbetar med elevinflytande i för låg grad, ofta på grund av stora barngrupper och lite personal. Däremot är ambitionen och viljan att främja elevers inflytande hög.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet på en skola i Mellansverige, där vi har fokuserat på elevens perspektiv och lärarens roll. Vi har undersökt progressionen i årskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. Vårt syfte är att undersöka om eleverna har det inflytandet som de är berättigade till utifrån styrdokumenten. Vi har använt oss av både intervjuer med elever och lärare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken årskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrån intressen och idéer. Om eleverna får ett ökat inflytande beror på den enskilda läraren. Resultatet visar att lärarna i studien är mer inriktade på att mål och kriterier i styrdokumenten ska uppnås än att elever ska få ett ökat inflytande.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation.

Denna studie bygger på fyra musiklärares resonemang och erfarenheter beträffande begreppet elevinflytande och huruvida det är implementerat i undervisningen inom ämnet musik. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva och ge en inblick i hur lärare aktiva i yrket, reflekterar kring begreppet elevinflytande. Dels utifrån de lagliga kraven och dels utifrån deras subjektiva åsikter och uppfattningar i undervisningen de bedriver. Genom på förhand redan formulerade frågeställningar så har dessa lärare intervjuats individuellt och därefter har materialet bearbetats utifrån en fenomenologisk ansats. I resultatkapitlet framkommer vad som kan ses som både positiva och negativa aspekter, när det gäller elevinflytande i undervisningen. Bland annat visar respondenternas intervjuer på hur det upplevs problematiskt, att som lärare hinna ge elevinflytandet det utrymme som läroplanen kräver. Därför visar sig tidsbrist vara en betydande faktor och växer fram som gemensam nämnare för samtliga lärare, då sett som en negativ aspekt kring begreppet. Men resultatet lyfter även fram flertalet fördelar kopplat till elevers inflytande i undervisningssammanhang och då utrymme ges skapar det märkbart resultat, med ökad motivation och delaktighet som biprodukt.

The purpose of this study has been to research which music is being played during ensemble lessons, how teachers relate to the syllabus, and lastly how teachers work to integrate music from different cultures and genres into their lessons. This study is of a qualitative nature and the method that has been used are interviews. Three interviews have been conducted with three music teachers from different schools. The results of this study show that music from other cultures than the Afro-American music tradition is barely being played in school, a large contributing factor is that the teachers do not have knowledge to teach music from other music traditions than the Afro-American tradition. The result state that students have influence regarding what music is being played at the ensemble lessons, which leads to the loss of many genres due to a democratic voting system regarding which songs to play. The students usually pick music from modern pop and rock music genre.