Syftet med studien var att analysera hur fyra lärare arbetar med skolans demokratiska uppdrag i grundskolans tidigare år. För att uppnå syftet har studien utgått från fyra frågeställningar: Hur definierar lärarna skolans demokratiska uppdrag? Vad anser lärarna att det finns för möjligheter med att arbeta med demokratiuppdraget i klassrummet? Vad anser lärarna att det finns för begränsningar med att arbeta med demokratiuppdraget i klassrummet? Hur tillämpar lärarna demokrati i undervisningen? Studiens empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer och tematiserades utifrån studiens frågeställningar.   Resultatet visade att samtliga lärare förmedlar demokrati till eleverna i någon form men att det skiljde sig i utsträckning samt hur lärarna tillämpar det i undervisningen. Det visade sig att demokratiuppdraget är ett svårdefinierat begrepp och två av lärarna menade att de har stora elevgrupper och säger sig därför behöva en resurs för att lyckas bättre vid förmedlandet av skolans demokratiuppdrag. Det visade sig även att två lärare menade att det är positivt för undervisningen med demokratiska arbetsformer där eleverna görs delaktiga och blir därmed engagerade.

Bakgrund Denna uppsats bygger på en undersökning kring hur elever i årskurs två och tre ser på sinmöjlighet att påverka skolarbetet. Studien handlar också om elevernas kunskaper ombegreppet demokrati och elevinflytande. Tholander (2005, s.7) redogör för att demokrati harvarit en central del i undervisningen sedan en lång tid tillbaka. Eleverna ska få möjlighet attlära sig om demokrati via praktiska övningar där eleverna övar på att samtala med varandra.Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter utifrån den verksamhetsförlagda utbildningen harelevinflytandet enligt mig inte tydliggjorts tillräckligt noggrant för eleverna i de yngreåldrarna. Därför vill jag nu ta reda på hur eleverna ser på sin möjlighet att påverka i ämnetsvenska. Syfte Syftet är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på sin delaktighet och sitt inflytandei ämnet svenska. Metod Metoden som har använts i undersökningen är kvantitativ via en enkät med 31 enkätfrågor.Valet av enkät som metod gjordes för att jag ville få in en större mängd insamlad data frånelever i årskurs två och tre. Resultat Resultatet i min undersökning visade att majoriteten (72,3%) av eleverna inte visste vadbegreppet elevinflytande betyder. Flertal elever redogör för att de vill vara delaktiga iskolarbetet men att de inte får möjligheten speciellt ofta. Majoriteten menar att de har elevrådoch klassråd på sin skola. Ett fåtal elever valde att skriva när de får vara med och varadelaktiga i ämnet svenska. Eleverna redogör för att de får vara delaktiga vid tillfällen somröstning om vilken bok klassen ska läsa, om de ska skriva på dator eller för hand samt vad deska skriva för slags text.

Den här studien syftar till att undersöka hur elever upplever elevledda utvecklingssamtal, utifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver elever elevledda utvecklingssamtal? - Vad är syftet med elevledda utvecklingssamtal enligt elever? - Hur upplevs elevledda utvecklingssamtal av elever? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med 20 elever i årskurs 4-9, på fyra olika skolor, som arbetar med elevledda utvecklingssamtal. Eleverna är i huvudsak positiva i sin uppfattning om elevledda utvecklingssamtal. Det är en god möjlighet för eleven att ha inflytande, känna delaktighet, äga sitt eget lärande och att förbereda sig för framtiden. Att avsätta tid för förberedelser och låta eleverna vara delaktiga i planering och innehåll är viktiga utgångspunkter för ett gott resultat. Begreppet elevlett utvecklingssamtal rymmer många olika typer av elevdeltagande, från att man leder vissa punkter eller delar av samtalet till att man håller i det helt själv.

Studiens ambition är att ge en bild av elevers och deras lärares uppfattning om vad elevinflytande och delaktighet innebär, men också undersöka vilken roll relationen mellan elever och lärare spelar. Syftet är också att se hur lärare och elever uppfattar meningen med delaktighet och hur delaktigheten ger inflytande i realiteten utifrån de krav som ställs i skolans styrdokument. Teorin som guidat arbetet och analysen kommer från ett relationellt perspektiv. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur uppfattar ett antal elever och deras lärare vad de kan vara delaktiga i och ha inflytande på i skolan? Hur påverkas delaktighet och inflytande av relationen mellan ett antal elever och deras lärare? Metoden som valdes för insamlandet av vår empiri var kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuerna genomfördes enskilt med läraren och i fyra grupper med eleverna. Intervjuerna spelades in och de delar som intresserade oss transkriberades. Materialet har sedan bearbetats ur ett fenomenografiskt perspektiv, detta för att förstå vad delaktighet är ur de olika informanternas perspektiv.  Studien visar att både lärare och elever nämner vikten av relationer. I materialet framläggs det på olika sätt såsom att eleverna nämner att de måste involvera varandra och samarbeta för att få igenom förslag som leder till inflytande i undervisningen. Samtidigt uttalar läraren vikten av att alla elever måste kunna delta utifrån sina förutsättningar, förändringar måste få ta tid och eftertanke för att det ska passa alla. I utfallsrummen ser vi relationer eleverna emellan och relationen mellan lärare och elever samt att kommunikationen mellan relationerna kopplas till förståelsen av vad delaktighet och inflytande är. Utifrån ett relationellt perspektiv kan specialpedagoger spela en viktig roll när det gäller grundförutsättningar för elevers delaktighet i en skola för alla. Här kan specialpedagogen hjälpa till att bygga broar mellan elever och lärare. Specialpedagogen kan använda sig av observationer, intervjuer och handledning som metoder för att underlätta i kommunikationen mellan lärare och elever.

Hur mycket ska eleverna få bestämma över undervisningsmaterialet? Vilket sätt ska musiken läras ut för att vara mest givande för eleverna? Är genrebredd viktigt för eleverna? Hur viktigt är det att eleverna har roligt i klassrummet? I denna uppsats fokuseras detta inom musikundervisning på högstadiet. Formellt och informellt lärande enligt Göran Folkestads teorier kommer att ligga till grund för studien med skolans läroplan som bakgrund. Hur mycket inflytande eleverna får ha i musikklassrummet är ett stort fokus i denna studie, och vad en hög nivå elevinflytande har för för- och nackdelar. Analysen för denna uppsats är av kvalitativ metod enligt Alan Brymans förklaringar. Hur ska undervisningen struktureras så att elever väcker ett intresse och får kunskaperna att kunna vidare utvecklas på egen hand? Fyra musiklärare på högstadiet har blivit intervjuade för att svara på bland annat ovanstående frågor. Min empiri kopplas sedan till de ovannämnda teorierna tillsammans med tidigare forskning baserad på elevernas inflytande och lärarens handlingsutrymme.Resultatet visar en stor variation i hur olika lärare strukturerar undervisningen utifrån läroplan och andra mer informella aspekter. Samtidigt som vi ser stor variation i lärarnas val så ser vi även många likheter i hur de strukturerar sin undervisning.

Det är inte helt ovanligt att elever tenderar att göra motstånd mot bildundervisningen, ofta motiveras det med att ämnet är tråkigt eller känns meningslöst. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka metoder som kan tillämpas av lärare för att elever ska utveckla ett engagemang i bildundervisningen. Litteraturstudien är utförd genom en systematisk sökning efter relevanta källor. Detta resulterade i åtta texter som består av ämnesrapporter, vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultaten av källorna tyder på att elever engageras i undervisningen när de får vara med och påverka lektionens innehåll och när undervisningen behandlar något som ligger nära deras personliga intresse. Goda relationer mellan lärare och elever och att låta elever lära ut till varandra är också något som skapar engagemang. Resultaten från källorna ställs mot John Deweys (1859–1952) teorier om vad som bidrar till elevers engagemang i undervisningen. Dewey pekar också ut goda relationer i klassrummet som en engagerande faktor. Att lära genom upprepning, undervisning som tar hänsyn till elevers personliga intresse och att låta elever påverka lektionsinnehållet är också viktiga komponenter för att ett engagemang ska utvecklas. Litteraturöversikten mynnar ut i en gestaltning som speglar resultatet av det använda materialet.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar begreppet elevinflytande, vilket arbetssätt fritidspedagogerna har för att ge eleverna möjlighet till inflytande samt hur eleverna upplever deras inflytande i fritidsverksamheten.Vi har besökt tre olika skolor i tre olika kommuner. Vi har intervjuat pedagoger på varje skola, men vi har endast intervjuat elever på en av skolorna. Genom att använda oss av kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. I analysdelen har vi utgått ifrån begreppet makt samt socialkonstruktivistiska perspektivet. Resultaten av intervjuerna visade att samtliga pedagoger hade en tydlig uppfattning om vad begreppet elevinflytande innebar. Samtliga fritidsverksamheter arbetade med elevinflytande på ett liknande sätt, möten med eleverna samt förslagslåda var populärt. Eleverna är medvetna om att de har inflytande i verksamheten och får möjligheter till att påverka inom det mesta som sker på fritids.Nyckelord: elevinflytande, elevperspektiv, fritidshem, inflytande

Uppsatsens 3 huvudbegrepp är demokrati, elevinflytande och förintelsen. De hör ihop på det sättet att skolan har ett demokratiskt uppdrag som ska fostra demokratiska medborgare både praktiskt och teoretiskt. Elevinflytande gynnar elevers lärande och demokratiska lärande i praktiken. Förintelsen är en del av historieundervisningen som ska lära elever att inse värdet av demokratin och vad som kan hända när odemokratiska makter styr. Uppsatsen är byggd på en empirisk undersökning gällande vad 4 stycken 9:or har för relation till demokrati och elevinflytande, men främst hur de med elevinflytande vill bli undervisade om förintelsen för att verkligen förstå händelsen och dess sammankoppling och verkan på dagens samhälle och demokrati. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>

Denna studie handlar om elevinflytande. Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de skapar möjligheter för elever att utöva inflytande. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika lärare på tre olika skolor. Under analysprocessen framkom det att de flesta lärarna ansåg elevinflytande som en viktig del i deras uppdrag som lärare i fritidshem. Lärarna ansåg att arbetet med elevers inflytande främjar elevers utveckling, självkänsla, trivsel, glädje, meningsfulla kunskaper inför framtiden och ger dem självförtroende. Resultatet visar att lärarnas lyhördhet och kommunikation tillsammans med eleverna är viktigt för att kunna ta del av deras tankar och intressen. Hinder och begränsningar som lärarna för fram handlar om tidsbrist, stora elevgrupper och personalbrist. Den bristande tiden och de stora elevgrupperna gjorde att lärarna ofta kände sig otillräckliga hos eleverna.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de uppmuntrar och skapar möjligheter för elever att utöva inflytande.  Studiens frågeställningar är följande: Vilka uppfattningar har lärare i fritidshem gällande betydelsen av elevinflytande? Hur arbetar lärare i fritidshem för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamma lärare i fritidshem. Resultat och diskussion knyter an till relationell teori. Resultatet visar att lärarna finner elevers inflytande betydelsefullt då det bidrar positivt till elevernas tid på fritidshemmet, deras identitetsskapande och kunskapsutveckling. Betydelsen försummas dock i praktiken på grund av begränsad planeringstid och stora elevgrupper kombinerat med för få antal personal. Lärarna arbetar på flera olika sätt för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande, det sker genom önskning- och förslagslådor, möten, samlingar och samtal. Olika arbetssätt är nödvändigt då eleverna har olika behov och förutsättningar. Lärarna uttrycker en medvetenhet i bemötandet av elevers orimliga önskningar och förslag, vilket är viktigt för att fortsatt uppmuntra eleverna att utöva inflytande på fritidshemmet.