Syftet med studien äratt synliggöra förskollärares tankar kring arbetet med barns litteracitet i rutinsituationer. Vi användeross av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fokuspåbarns litteracitetsutvecklingi förskolan. I vår studie utgårvi från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgårdet att förskollärarna ser litteracitet som ett brett begrepp som kan vara svårt att definiera. Det framgåratt förskollärarna lägger stort fokus på barns utveckling i det verbala språket. De använder sig av olika strategier som bildstöd, tecken och språkbadningför att hjälpa barnsutveckling av litteracitet. En slutsats vi kanredogöraför äratt förskollärarna harolika förståelse för vad litteracitet är ochatt förskollärarna tycker att litteracitet är en stor del i arbetet i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver hur de arbetar med högläsning för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att undersöka detta, eftersom vi efter våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder, hade delade tankar om hur förskollärare arbetar med högläsning i förskolan. Därför valde vi att undersöka detta för att skapa oss en förståelse för hur det ser ut i verksamheten, det vill säga hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt med högläsning, och inte bara hur vi ser det som utomstående. De teoretiska utgångspunkterna vi använder oss av i studien är litteracitetsperspektivet, begreppet framväxande litteracitet och begreppet multimodalitet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt via en digital app som heter Zoom och vi använde oss av 10 intervjufrågor. Resultatet i studien visar utifrån förskollärarnas beskrivningar att de arbetar med en regelbunden högläsning. Förskollärarna beskriver att de använder sig av olika strategier för att strukturera upp en högläsningsstund som skapar förutsättningar för barnens litteracitetsutveckling. De olika strategier som förskollärarna beskriver att de använde sig av var att dela in barngrupperna i mindre grupper. Resultatet visar utifrån förskollärarnas beskrivningar att deras arbete med högläsning stärker barnens språk. Förskollärarna beskriver att deras arbete med högläsning kan stärka barnens ordförråd, läsförståelse och förståelse för nya ord och begrepp. Vidare visar studiens resultat utifrån förskollärarnas beskrivningar att de hela tiden använder sig av en multimodal kommunikation när de läser för barnen, men att barnen också använder sig av en multimodal kommunikation tillbaka.Nyckelord: Emergent literacy, förskollärare, högläsning, literacy, multimodalitet

Vi har valt att göra en studie kring olika förskollärares arbete med barns språkutveckling. Anledningen till att vi valde att göra den här studien är för att vi lagt märke till att förskolorna vi arbetat/praktiserat på har haft varierande arbetssätt kring barns språkutveckling. Fokus ligger framförallt på högläsning. Hur förskollärares uppfattning av högläsning är men studien undersöker även andra språkliga metoder och förskollärares uppfattning om effekter av dessa. Följande frågeställningar tas upp i studien: Vad är förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan? Vilka funktioner anser förskollärarna att högläsningen fyller för barns språkutveckling? Vad innebär en lyckad högläsning, enligt förskollärarna? Vilka metoder använder förskollärare sig av i förskolan för att stimulera barnens språkutveckling? Undersökningarna har genomförts på 6 olika förskolor. Samtliga deltagare i studien är förskollärare som jobbat minst 3 år. De flesta värdesätter läsning och vikten av det betonas även i förskolans läroplan. Vi ville dock ta reda på om förskollärare märkt att det påverkat barns språk på något sätt. Med hjälp av förbestämda frågor intervjuades förskollärare för att få deras perspektiv på saken. Resultatet av studien visar att högläsning är en vanlig metod på förskolorna för att utveckla barns språkutveckling. Högläsning sker både som en spontan och planerad aktivitet i förskoleverksamheten. Oftast kombineras läsning med andra slags språkmetoder för att stärka barns språk. Samtliga förskolor planerar aktiviteter av olika slag som på något sätt enligt förskollärarna ska verka positivt på barns språkutveckling.

Att behärska literacy är en nödvändighet för att fullt ut kunna ta del av vårt samhälle. Att lära sig att behärska skriftspråket är en lång resa som börjar redan i förskolan. Det här arbetet har som syfte att belysa i vilka situationer under dagen som barn är delaktiga i literacyhändelser. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som behandlar när literacyhändelser sker, hur de ser ut, vad de innehåller och vem som initierar dem. I studien anläggs ett sociokulturellt perspektiv på literacy. Empirin har samlats in genom observation med skuggningsteknik på en förskola. Observationerna utfördes med hjälp av videokamera och fältanteckningar. Empirin har sedan tematiserats för att analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar på att literacyhändelser kan involvera både barn och vuxna, ske både inom- som utomhus i spontana och planerade aktiviteter under alla olika tillfällen under dagen. Hur de ser ut är beroende av flera olika komponenter. I slutsatsen redovisas dessa komponenter och sätts i förhållande till den tidigare forskning vi redogjort för. Avslutningsvis diskuteras de slutsatser som frambringats i förhållande till förskollärarens yrkesroll. Resultatet pekar på att literacyhändelser kan te sig på många olika sätt i en förskolekontext och att de kan inträffa i olika sammanhang. Vidare visar resultatet på att en lärande literacyhändelse inte sker isolerad utan är beroende av meningsskapande och samspel.

Using a single subject Multiple Baseline design, this study examined the efficacy of the Text Talk vocabulary acquisition strategy with regard to the use of new vocabulary by pre-kindergarten students in an inclusive classroom within a public charter school. Five pre-school students participated in the study. Students with varying exceptionalities as well as students with typical development were included in the study. Three classroom teachers implemented the Text Talk strategy utilizing eight books and vocabulary scenario models during an interactive story time that included the direct instruction of vocabulary in the study. During the baseline and intervention phases data collection occurred during story time and during a word chart activity. Data were collected as to whether the participants used the new vocabulary when prompted and demonstrated the meaning of new vocabulary during activities embedded in the direct instruction of vocabulary within the context of story time. A pre and post assessment was utilized during baseline and following the intervention. The data suggest that all participants exhibited an increase in the use of new vocabulary and demonstration of meaning of new words during story time. The increase in scores from the pre assessment to the post assessment may indicate that immersion in activities with new vocabulary and opportunities to represent the new words phonologically may have led to the acquisition of new vocabulary by all student participants. The teachers perceived the implementation to be effective and manageable within the classroom setting.

I denna kvalitativa studie undersöktes hur förskollärare anser sig använda högläsning i verksamheten, samt att undersöka hur pedagogerna uppfattar att högläsningen bidrar till barnens språkliga utveckling. Fem förskollärare observerades och intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk analys för att hitta likheter och olikheter i förskollärarnas svar. Vår studie visade att förskollärare anser att högläsningen är viktig för barn, dock visade intervjuerna på att det perfekta högläsningstillfället för förskollärarna såg olika ut. Faktorer som spelade in var den socioekonomiska status upptagningsområdet hade, tid för planering, gruppstorlek, samarbete med bibliotek samt verksamhetens rutiner. Skillnaderna som gestaltade sig var dels hur ofta högläsningen skedde, hur förskollärarna valde att involvera barnen i läsningen, vilka böcker som användes, samt vilka förväntningar förskollärarna hade på högläsning vid olika tidpunkter på dagen. Trots skillnader och likheter visar denna studie på att förskollärare nedprioriterar högläsningen till fördel för annat, trots att förskollärarna var väl medvetna om att högläsningen gynnade barnens språkliga utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Inference generation is a process that is key to successful reading (e.g., Bowyer- Crane and Snowling, 2005; Oakhill and Cain, 2012) and that begins to develop early in the reading acquisition process, through listening comprehension (e.g., Kendeou et al., 2009). Despite being able to generate inferences, such as cause and effect, as early as four years old (Lynch and van den Broek, 2007) inference generation is a skill not explicitly taught to many emergent readers. This study looked at wordless picturebooks and how they could be used with linguistic prompting to develop inferential thinking in young readers, building on the work of Grolig et al. (2020). The study involved a a quasi-experimental, 2-between subjects (wordless/worded picturebooks) and 2-within subjects (pre/post-assessment) design examining the impact of a reading intervention on emergent readers' inferential narrative comprehension. One group's intervention utilized wordless picturebooks, while the second group used a worded picturebook. The gains from pre- to post-assessment suggested that wordless picturebooks, alongside the planned prompts, did have an impact on the inferential narrative comprehension of the students (t (35) = 4.99, d = 1.63, p<.001) and that the intervention as a whole positively impacts members of both groups. / Doctor of Philosophy / As teachers, we want the children in our care to become strong readers. A part of this challenging task involves helping our students understand what they read. Wordless picturebooks, in combination with prompts for reading them, may be just the tool to help build comprehension through building inference making skills. This study looked at the impact of a wordless picturebook intervention on the inference generation abilities of young readers and found that wordless picturebooks, along with intentionally planned prompts to support readers, positively impacts a child's ability to make inferences.

The purpose of this position paper is to propose a comprehensive theoretical model of what can and does occur in the Zone of Proximal Development (ZPD) to extend thinking, learning and construction of meaning within a shared reading activity setting, including the development and emergence of language, literacy and social skills. By incorporating Lev Vygotsky's sociocultural perspective, Jean Piaget's dialectical learning, and the concepts of metacognition, mindfulness, and mind-mindedness, a model depicting the dynamics of a shared reading activity is proposed. Implications for research and practice are discussed, including suggestions for future research and ways to foster effective teaching practices. / Master of Science

This thesis is based on a qualitative study on four different preschools in Sweden of which two are monolingual and two are multilingual. The purpose has been to study and compare literacy practices initiated by preschool teachers in mono- and multilingual preschools to examine how the preschool teachers themselves discuss on this topic. The theoretical framework of the study draws upon a socio-cultural theory based on literacy with an emergent literacy perspective in focus. The empirical material has been collected through observations and interviews. We are two authors on this study and the result is distributed in two case studies which are divided on the mono – and multilingual preschools. We have handled the responsibility for one case study each, including the collection of the empirical material. Results show that children in preschools are introduced and schooled in different literacy- practices where the preschool teachers work actively with the development of childrens literacity. Preschool teachers want to develop childrens literacy with the purpose to give children an interest and curiosity to develop the written language. Literacy practices that preschool teachers initiate to children are reading and narrative literacy practices and literacy- practices based on text and writing. Results have shown that there generally are no larger differencies in which literacy practices preschool teachers initiate in monolingual and multilingual preschools. However the results show that multilingual preschools have more aspects to consider, among them the native languages importance for the development of literacy. The importance to concretize in order to give support in the context and the relationship between spoken language and future reading comprehension.

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare kan arbeta med att stimulera barns nyfikenhet för skriftspråket. Tidigare studier har visat att intresset är avgörande för barns skriftspråkliga utveckling, eftersom det påverkar hur mycket barnen kommer i kontakt med detta. Intresset varierar barn emellan och därmed även förutsättningarna, vilket visat sig vara problematiskt. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare för att belysa hur läsning förekommer i förskolan, hur läsning bidrar till barns lärande samt hur barns intresse för skriftspråket stimuleras. Resultatet visade att läsning i förskolan ofta förekommer som högläsning i samband med vila. Läsning sker även på barns egna initiativ, vilket studien gav perspektiv på hur förskollärare kan tillvarata. I studien framkom dessutom att barn tidigt möter skriftspråket genom att skriva och att detta är viktigt att ta på allvar. Förskollärare behöver vidare vara medvetna om att barn både har och ges olika förutsättningar för skriftspråklig utveckling. Verksamheten måste därför anpassas efter barns intressen och behov. I studien framgick betydelsen av barns hemförhållanden, där barn som är ovana vid läsning hemifrån ofta visar begränsat intresse för läsning även i förskolan. En god relation mellan hem och förskola kan däremot bidra till att intresset stimuleras och utvecklas. / The aim of this study was to investigate how Swedish preschool teachers work with children’s curiosity for the written language. Previous studies have shown that interest is of crucial importance in children’s development of written language, since this affects the level of exposure. Interest varies among children and consequently also the conditions, which has been shown to be problematical. The study was based on qualitative interviews with working preschool teachers to illustrate the presence of reading in preschool, how reading contributes to children’s learning and also how children’s interest for written language is stimulated. The result displayed that reading in preschool mostly occur in connection to rest with a preschool teacher reading aloud. Reading can also occur on children’s own initiative, which this study gave perspectives to how preschool teachers can utilize. The study showed that children’s early writing is yet another path to the written language and is therefore important to acknowledge. Furthermore, preschool teachers need to be aware of that children neither have the same background nor are given the same opportunities for development of written language. It is therefore important to adjust the pedagogical activities to children’s interests and needs. The study clarified the significance of children’s home conditions, where children that lack experience of reading at home also show less interest for reading in preschool. A good collaboration between home and preschool can however contribute to stimulation and development of children’s interest.