Denna studie syftar till att skapa förståelse för vad employer branding och work-life balance innebär för arbetsgivare, samt förstå hur arbetsgivare ser på kopplingen mellan dessa två begrepp. Ett starkt employer branding är viktigt för organisationer då de vill attrahera kompetent arbetskraft. Samtidigt söker arbetstagare balans mellan arbete och övrigt liv. På grund av det bör det finnas ett intresse på arbetsmarknaden att se på hur denna koppling kan göras samt hur arbetsgivare ser på de båda begreppen var för sig. Studien är utförd med utgångspunkt i ett arbetsgivarperspektiv för att förstå hur de ser på dessa begrepp och kopplingen mellan dem. Den teoretiska referensramen i studien ligger till grund för hur det empiriska materialet har tolkats och materialet kommer från fem kvalitativa intervjuer med arbetsgivare från olika organisationer. Resultatet indikerar flera samband och slutsats kunde dras att employer branding och work-life balance är två viktiga begrepp som ofta går hand i hand och att work-life balance utgör en del av organisationers employer branding-arbete. Att satsa på arbetstagarna genom work-life balance är att investera i employer branding.

Companies within the high-technology industry are largely dependent on a specialised knowledge base to make advances in technological innovations and maintain a competitive advantage. Technology start-ups (TSUs) have limited resources and face various organisational challenges which place them at a disadvantage in the recruitment of skilled knowledge workers. This research investigates the factors which attract highly skilled knowledge workers to technology start-ups (TSUs) in South Africa, despite their numerous challenges. This study used a mixed method design involving 129 knowledge workers. Exploratory interviews were conducted in the first phase to investigate which factors attracted knowledge workers to TSUs. An Adaptive Choice-Based Conjoint (ACBC) experiment in the second phase tested the relative importance of the attributes that were identified during the interviews and in the literature. The findings revealed that intellectual challenge and financial package were the most important individual attributes while non-financial job attributes were most important overall. Different preferences existed between genders although not between job types. The entrepreneurial aspirations of the knowledge worker were also found to be a significant factor in their attraction to a TSU. Recommendations are made to TSUs for recruiting talent based on the findings.Copyright / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2011. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Abstract Employer branding is an approach to recruit potential employees, it can be significant for organizations to have the most appropriate human capital in order to increase the effectiveness and build competitive advantage. It is important for all types of organizations, equally for the private and public sector, to understand what effect advertising has on potential employees. Recruitment advertising has been ranked second in terms of its reliability when finding jobs, and nowadays happens mainly through online media, as it is cost effective and it is possible for organizations to reach a wider audience. The public sector in Sweden is responsible for about 30% of the labour market. Despite this, young professionals have negative perceptions about working in the public sector and young professionals also have a lack of presence in the public sector. However, young professionals are essential in organizations as they bring knowledge, new ideas and have a diversity of perspective and experience. Therefore, this paper aims to discover employer branding advertising strategies in attracting young professionals to the public sector. This study is done through an online media content analysis of the 10 biggest regions and municipalities in Sweden, the study also consists of three in depth interviews with employees working with recruitment in three municipalities in Sweden. The research has concluded that public organizations are aware of what young professionals value and that the advertisements are eligible for young professional. However, some shortcomings in the advertisements have been found with room of improvements, with the main focus on creating a positive image in the mindset of young professionals and therefore loose the negative perceptions.

Sverige har en kompetensbrist inom vården där behovet av vårdpersonal beräknas fortsätta växa inom det närmsta decenniet. En lösning är att omplacera de administrativa arbetsuppgifterna till vårdadministratörer och på så sätt nå en mer högkvalitativ vård i Sverige. Region Jönköpings län beskriver en problematik med kompetensförsörjningen av vårdadministratörer. Forskning menar att värdefaktorer kan användas i en process för att attrahera och behålla arbetstagare. Genom Herzbergs teori adderas dimensionen viktigt eller avgörande. Syftet med studien är att förklara vilka värdefaktorer som nuvarande och blivande vårdadministratörer anser viktigteller avgörande i valet av arbetsplats. Studien antar en abduktiv roll av teori och kommer basera datainsamlingen på en mindre referensram för att sedan återkoppla empirin till teori senare i studien. Metoden för att besvara syftet är en kvantitativ enkät med kvalitativa inslag som stöd till både deduktiva och induktiva aspekter av studien. Kvantitativ empiri analyserades genom SPSS medan kvalitativ empiri analyserades genom att koda svarsdata enligt värdefaktorerna och välja ut citat. Vidare förklaras empiri genom en teoretiskt driven diskussion. Maslows behovshierarki visar att värdefaktorerna kan förklaras och kopplas till olika behovsnivåer medan Ryan och Decis självbestämmandeteori förklarar värdefaktorerna genom faktorerna handlingskraft, kompetens och tillhörighet. Slutsatsen för studien är att samtliga värdefaktorer värderas som viktiga. Däremot värderas värdefaktorerna socialtvärde, managementvärde, arbetsmiljö samt ekonomiskt värde som avgörande. Därmed kunde de värdefaktorer som värderats som avgörande förklaras genom tre olika perspektiv: det teoretiskt grundade, empiriskt beskrivande, samt den teoretiskt förankrade sammanställningen av de båda.

I dagens samhälle är det de mest attraktiva företagen som det går bäst för i bemärkelsen att de har flest personer som söker sig till organisationen samt att de lättare behåller sin personal. Denna studie vill ta reda på hur företag kan stärka sitt varumärke för att skapa en attraktiv arbetsplats för medarbetare.  De dimensioner av Employer Branding som har undersökts är den funktionella, psykologiska och den ekonomiska. För att svara på mitt syfte har en digital enkät använts. Resultatet visar att flexibel arbetstid, utmanande arbetsuppgifter, internutbildning och karriärutveckling är något som skattas högt av respondenterna, även delaktighet, tillitsfullt ledarskap och goda interna relationer. Det finns skillnader i skattningarna mellan kvinnor och män även om de flesta är av marginell karaktär. Män attraheras mer av hög lön, karriärmöjligheter och att företaget har ett marknadserbjudande som de gillar, kvinnor uppskattar i högre utsträckning att företaget är socialt ansvarstagande.

Bakgrund: Tidigare undersökningar visar att det råder brist på sjuksköterskor inom 20 av totalt 21 regioner i Sverige. Det är en problematik som regioner behöver hantera och möta. Bristen på sjuksköterskor bör därför betraktas som ett fortsatt problem och är därför relevant att studera. Föreliggande studie utgår från sjuksköterskestudenter och sjuksköterskors uppfattningar om vad som skapar ett attraktivt sjuksköterskeyrke.  Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera uppfattningar om ett attraktivt sjuksköterskeyrke. Syftet är att utgå från vad som är ett attraktivt arbete utifrån ett employee value proposition perspektiv för att på så vis förstå uppfattningar som kan leda till arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, fem sjuksköterskestudenter och fem yrkesverksamma sjuksköterskor. Resultatet har sedan kodats som handlar om att bryta ner och sedan gruppera datan. Datan omformulerades sedan till sju värden.  Resultat: I föreliggande studie används sju EVP värden för att beskriva och analysera uppfattningar på ett attraktivt sjuksköterskeyrke. Resultatet visar att studenter uppfattar tre värden betydande och sjuksköterskor uppfattar fyra värden som betydande. Det som visar sig vara betydande för såväl blivande som nuvarande sjuksköterskor är: lön och förmåner (economic value), gemenskap, kollegor, social bekvämlighet (social value) samt balans mellan arbete och privatliv (work life-balance value). För sjuksköterskor är det också viktigt med en tydlig och meningsfull arbetsroll där de får utnyttja sin kunskap, färdighet och kompetens (application value).  Bidrag och praktiska implikationer: Studiens bidrag tillhandahåller en djupare förståelse samt skapar möjlighet att bemöta dagens och framtidens sjuksköterskor, med vetskapen om vad de attraheras av i nuvarande och i framtida anställning. Genom att regioner och kommuner arbetar med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke (employer brand) och i detta satsar på utmaningen att rekrytera och behålla personer som anställda krävs en utvärdering utifrån medarbetarnas perspektiv. / Background: Previous surveys show that there is a shortage of nurses in 20 of a total 21 regions in Sweden. This is an issue that regions need to deal with and address. The lack of nurses should therefore be considered a continuing problem and is therefore relevant to study. The present study is based on nursing students' and nurses' perceptions of what creates an attractive nursing profession. Aim: The aim of this study is to describe and analyze perceptions of an attractive nursing profession. The purpose is to start from what is an attractive job from an employee value proposition perspective in order to understand perceptions that can lead to job satisfaction for nurses. Method: The study was conducted with semistructured interviews with ten respondents, five nursing students and five professional nurses. The result has been coded which is about breaking down and then grouping the data into seven values. Results: In this study, seven EVP values are used to describe and analyze perceptions of an attractive nursing profession. The results show that students perceive three values as significant while nurses perceive four values as significant. What turns out to be significant for both prospective and current nurses are: salary and benefits (economic value), community, colleagues, social convenience (social value) and a balance between work and outside work (work-life balance). For nurses, it is also important to have a clear and meaningful work role where they can use their knowledge, skills, and competence correctly (application value). Contributions and practical implications: The study's contribution provides a deeper understanding and creates the opportunity to meet current and future nurses, with the knowledge of what they are attracted to in current and future employment. In Sweden, espacially regions and municipalities work to strengthen their employer brand. It is a challenge to recruit and retain employees. To succeed, the employer must listen to their employees and to those who have knowledge of the profession.

Companies compete for employees based on their perceived employer brand value. This study investigates what influences a strong or weak employer brand has on the preference for total rewards. The results should assist remuneration agents in appropriately leveraging the company’s employer brand value, as a factor, when compiling a total rewards package for potential employees. A questionnaire was developed, asking participants to indicate their preferences relating to total rewards in the context of their current employer, with regard to stronger and weaker employer brands. Results of the study indicate that potential employees would require financial reward increases in the range of 15% - 30% in order to change employment, irrespective of whether it is perceived as a strong or weak employer brand. It was observed that a stronger employer brand could offer increases closer to the bottom of the range compared to weaker employer brands which would have to pay a premium to the top end of the range Employer brand value appears to increase the total reward costs for companies, irrespective of how the brand is perceived. It is however beneficial to be viewed as a strong employer brand, as the value of this perception translates to a smaller premium compared to weaker employer brands. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Conducting proper and thorough investigations is one of the most important and most difficult responsibilities for today's health care manager in terms of avoiding or successfully defending lawsuits. This article provides guidance for managers on how to use proper interview and investigative techniques while avoiding a violation of employees' rights to privacy. Suggestions are provided on how to protect confidential information obtained by the investigation. Interview questions that may be asked during the investigation are provided. By asking appropriate questions and documenting all aspects of the investigative process, employers can provide useful information to their legal counsel and be on the winning side if the situation results in litigation.

Syftet med studien är att undersöka hur organisationer arbetar med strategisk kompetensförsörjning. Vidare syftar studien till att finna likheter och skillnader mellan offentliga respektive privata organisationers arbete med kompetensförsörjningsprocessen. Studien genomfördes med sex intervjuer, tre inom vardera sektor. Intervjuguiden byggdes upp med halvstandardiserade frågor och med hög grad av strukturering. Resultatet kategoriserades och delades upp i sex teman utifrån kompetensförsörjningsprocessen: attrahera, rekrytera, utveckla, behålla, avveckla och strategisk kompetensförsörjning. Resultatet analyserades även kopplat till Employer brandingprocessen. Studiens slutsats var att samtliga organisationer arbetade med strategisk kompetensförsörjning antingen uttalat eller outtalat. Andra slutsatser som studien kom fram till var att offentliga organisationer arbetade strukturerat med upprättade planer medan privata organisationer arbetade mer omedvetet och kopplat till den föränderliga omvärlden. Respondenterna lade mest fokus vid två delar i kompetensförsörjningen, attrahera samt behålla medarbetare.

The research project was aimed at exploring and describing the factors that influence job turnover of social workers in the Directorate of Developmental Social Welfare Services (DDSWS) in Namibia. The researcher was motivated to carry out this study due to the challenges experienced as a manager, working for DDSWS. In addition, the lack of literature on factors that influence job turnover of social workers motivated the researcher to conduct the study. This led to the research question of what are the factors that influence job turnover of social workers in the DDSWS in Namibia. A qualitative approach was adopted in this study and interviews were used to gather data about the factors that influence job turnover of social workers in the directorate of developmental social welfare services (DDSWS) in Namibia. A structured interview schedule and a dictaphone was used to collect data from 10 respondents who previously worked for DDSWS for the last five years, who were either male or female and based in the Khomas region. Suitable respondents for the study were selected by means of a purposive sampling method. An applied research was utilized as a means to determine and identify factors that influence job turnover of social workers because it focused on solving problems that are experienced in practice. The phenomenological research strategy was used because it understands and interprets the meaning that subjects give to their everyday lives. The researcher intended to identify and understand the factors that influence job turnover of social workers in the DDSWS from the respondents’ perspective. An overview of the structure and functions of DDSWS were discussed in Chapter 2 presenting the type of services the organization offers. A literature review on factors that influence job turnover was presented, which focused on the description of job turnover; the advantages and the disadvantages of job turnover; the type of job turnover; reasons for measuring job turnover; and job turnover costs. The factors that influence job turnover were divided into three sub-sections namely the personal, internal and external factors. The empirical findings indicated that all the respondents were influenced by a variety of factors to leave DDSWS. They identified the factors that influenced their decisions to leave as being low salaries, bad working conditions, lack of supervision, managerial support, promotional opportunities, training opportunities, job, selection and recruitment procedures, motivation, satisfaction, dissatisfaction, economic conditions, worthwhile and many others. The above factors that influence job turnover of social workers in the DDSWS in Namibia should be addressed to ensure that job turnover is maintained to a minimum. In addition, the study indicated that management has not realized the full implications of job turnover. In order to comprehend this, management should be aware of the factors that influence job turnover of social workers and devise a mechanism on how to keep job turnover to a minimum. Conclusions were formulated and recommendations made to management on how to reduce the rate of job turnover. / Dissertation (MSD (Social Work))--University of Pretoria, 2003. / Social Work and Criminology / unrestricted