Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av arbetstidsförkortningens påverkan på attraktionsfaktorerna, genom att studera högutbildade personer inom Generation Z samt arbetsgivare som har implementerat arbetstidsförkortning. Metod: Studien har avsett att undersöka arbetstidsförkortningens påverkan på attraktionsfaktorerna gentemot högutbildade personer inom Generation Z. Empirisk data har varit grunden för undersökningen som sedan har jämförts med befintlig teori, vilket innebär att en induktiv forskningsansats har antagits. Studien har tillämpat en tvärsnittsundersökning där kvalitativa intervjuer varit grunden för den empiriska datainsamlingen. Slutsats: Arbetstidsförkortning har visat sig ha en positiv effekt på attraktionsfaktorerna gentemot arbetstagare. Det kan däremot vara av vikt för företag som planerar att implementera arbetstidsförkortning i syfte att attrahera personal att se över dess påverkan på den sociala arbetsmiljön. Företag som har implementerat arbetstidsförkortning har visat sig ha ny kompetent personal mer lättillgängligt än andra företag. / Purpose: The aim of the paper is to provide a description of the impact of working time reduction on the attractiveness factors, by studying highly educated people within Generation Z and employers who have implemented work time reduction. Method: The study aimed to investigate the impact of work time reduction on the attraction factors towards highly educated people within Generation Z. Empirical data has been the basis for the study, which has then been compared with existing theory, which means that an inductive research approach has been adopted. The study has applied a cross-sectional survey where qualitative interviews have been the basis for the empirical data collection.  Conclusion: Work time reduction has been shown to have a positive effect on employee attraction factors. However, it may be important for companies planning to implement work time reduction in order to attract staff to consider its impact on the social working environment. Firms that have implemented work time reduction have been found to have skilled labour more readily available than other firms.

Könssegregerade arbetsplatser och yrkesområden är något som kan vara till företagets nackdel, då det har visat sig att könssegregering kan bidra till sämre resultat och arbetsklimat. Segregeringen gör det också svårare för arbetsgivare att hitta rätt kompetens, vilket är ett stort problem i Värmland och anledningen till att projektet “Attraktionskraft Värmland” har startats av regionen. Projektet vill, tillsammans med företagen, göra arbetsmarknaden mer jämställd och minska segregeringen för att eliminera den kompetensbrist som råder i länet. En av de könssegregerade branscherna i Värmland är tillverkningsindustrin, som överrepresenteras av män.  Med inspiration av detta är syftet med studien att undersöka hur man kan locka fler kvinnliga medarbetare till branschen genom att ändra de fördomar och stereotyper som finns kring den. Detta med hjälp av att använda den grafiska profilen för att uttrycka jämställdhet och signalera att arbetsplatsen är inbjudande för alla kön. Studiens frågeställningar blev då:  På vilket sätt uttrycks jämställdhet genom semiotiska tecken i den grafiska profilen för företag inom tillverkningsindustrin i Värmland? Vad finns det för visuella element som kan vara problematiskt kopplat till jämställdhet i en grafisk profil? För att uppnå detta användes Luptons (2011) designprocess och en semiotisk multimodal analys av hemsidor från företag inom tillverkningsindustrin i Värmland. Tillsammans med den tidigare forskningen, teorier och resultatet av analysen visade analysen att sådant som färg, form, samt representation av kön och könsroller är påverkande i huruvida uttrycket på en hemsida upplevs som maskulint eller feminint. Efter analysen togs det fram en grafisk profil och mockup på hemsida som exempel på hur det går att använda dessa grafiska element för att skapa ett uttryck som inte diskriminerar något kön samt kan upplevas som inbjudande för alla könsidentiteter. Exemplet ska också visa hur det går att ändra den grafiska profilen med dessa aspekter i åtanke utan att tappa företagets grundvärderingar och identitet. Nyckelord: Grafisk design, grafiska profiler, jämställdhet, visuell kommunikation, employer branding / Gender-segregated workplaces and industries are something that can be to the company's disadvantage, as it has been shown that gender segregation can contribute to poorer results and work climate. Segregation also makes it more difficult for employers to find the right skills, which is a major problem in Värmland and the reason why the project "Attraction Värmland" has been launched by the region. Together with businesses, the project aims to make the labor market more equal and reduce segregation to eliminate the skills shortage in the county. One of the most gender-segregated sectors in Värmland is the manufacturing industry, which is overrepresented by men. Inspired by this, the purpose of the study is to explore how to attract more female employees to that industry by changing the prejudices and stereotypes surrounding it. This is done by using the graphic profile to express gender equality and signal that the workplace is inviting to all genders. The study's questions then became: How is gender equality expressed through semiotic signs in the graphic profile of companies in the manufacturing industry in Värmland? What visual elements can be problematic in relation to gender equality in a graphic profile? To achieve this, Lupton's (2011) design process and a semiotic multimodal analysis of websites from companies in the manufacturing industry in Värmland were used. Together with the previous research, theories, and the results of the analysis, the study showed that things like color, shape, and representation of gender and gender roles are influential in whether the expression on a website is perceived as masculine or feminine. After the analysis, a graphic profile and mockup of the website were developed as an example of how it is possible to use these graphic elements to create an expression that does not discriminate against any gender and can be perceived as inviting to all gender identities. The example also wants to show how it is possible to change the graphic profile with these aspects in mind without losing the company's core values and identity. Keywords: Graphic design, graphic profiles, gender equality, visual communication, employer branding

Title: "You get what you ask for” - A comparative study of two organizations and how they, with the help of communicative strategies, work with their employer brands. The purpose of this study was to compare how two organizations use communication strategies as a part of their employer brand strategy. The study is based on the fact that today it has become increasingly important for organizations to work with their employer brands. Globalisation has led to new competitive situations for organizations and therefore the need for communication has increased. The two organizations in this study have different preconditions regarding recruitment. One organization is a part of the public sector and has large recruitment needs. The other organization is smaller and privately owned and do not have the same recruitment needs. The study also aims to identify if the communication strategies differ depending on the differences between the organizations and how much competition there is for jobs. To succeed with this, theories related to marketing, organizational theory, organizational culture and organizational communication was used. Semi-structured interviews were conducted and six employees were interviewed. The analysis showed that both organizations thought it was important to work with their employer brands but they worked in different ways to strengthen them. One organization had a stated strategy and the other had not. One thing both organizations had in common was that they considered their employees to be important assets, but they worked a little different to strengthen their organizational cultures. In the external communication one organization were more cautious while the other organization argued that they needed to be more daring to be able to strenghten their employer brand. The result indicates that the strategies differ between the organizations. The difference is mostly due to the different preconditions the organizations had right from the start. The fact that one is part of the public sector and the other one is a private organization is a thing that matters. Their sizes and their different working areas also influence their work with the employer brand. Keywords: Employer branding, organizational theory, organizational communication, marketing, word of mouth, Backhaus and Tikoo

The purpose of this study was to examine in what way a strong employer branding of health promotion can have an effect on the ways individuals can experience isolation and stress. In this survey we have used the theories of health promotion, organizational culture, isolation and stress in an analysis of the possible situation caused by strong employer branding of health promotion. We have used these theories in analysis with the purpose to answer the following questions: How does a strong employer branding of health promotion influence those employees who, for some reasons, don’t take advantage of organizations’ health promotion programs and activities? Could those, who don’t take advantage of health activities, become isolated in a company? The method of research that was used in this study is a qualitative analysis; we used semi structured interviews and open e-mail correspondences. The material was collected from nine different organizations as the response from ten interviews. The result of the analysis show that is possible for an individual to experience isolation and stress as a result of an organization’s employer branding on health promotion. At the same time these individuals can experience that they are indirectly obligated to consider their everyday actions from the health promotion perspective, which we have assumed to be a result of the possible punishments and rewards from their leaders. The conclusion is consequently that a strong employer branding can affect an individual’s social situation within an organization, but it is problematic to see in which scale. The result has revealed that employer branding of health promotion is a possible cause for isolation and stress.

Det blir allt mer värdefullt för företag att kommunicera ut sitt arbetsgivarvarumärke till sina medarbetare och till framtida potentiella medarbetare. Fenomenet benämns employer branding och diskuteras i de flesta branscher. Modeindustrin är, i detta sammanhang, definitivt inget undantag. Employer branding handlar om att göra ett företag till en attraktiv arbetsplats och erbjuda ett unikt värde till befintliga och framtida medarbetare. Utmaningen inom employer branding framhävs genom den omstridda konkurrensen över att finna de mest lämpade medarbetarna och behålla de rätta medarbetarna i kombination med att kommunicera sina unika förmåner för att tilltala den allt mer specialiserade kompetensen hos arbetssökande. Employer branding kan i många fall stå i relation till sociala medier, som på många och olika sätt kan tilltala den interna sfären och externa intressenter hos ett företag. Med detta som grund utvecklades studiens syfte att undersöka hur employer branding skapar en attraktiv arbetsplats genom att öka motivationen hos anställda och förmedla ett externt informationsvärde. Studien har utgått från en kvalitativ metod där fyra fallföretag har involverats för att få fram relevant information där semistrukturerade intervjuer genomförts med samtliga fallföretag. Fallföretagens intervjuer presenteras under resultat för att tillsammans kunna mynna ut i en analys. Det har visats att fallföretagen arbetar främst internt med sin employer branding med en levande dialog kring företagets vision och värderingar tillsammans med att erbjuda sina medarbetare utveckling, karriärmöjligheter, trivselaktiviteter och se till den enskilde individen. Detta samtidigt som de har blicken mot de externa intressenterna genom att använda sig av sina befintliga medarbetare och sociala medier för att kommunicera sina unika värden. Dock framförde samtliga fallföretag att de måste utveckla sin externa kommunikation så inte en lämpad medarbetare går vidare till ett annat företag. Sammantaget visar studien hur fyra olika svenska modeföretag resonerar kring och använder sig av det allt mer aktuella fenomenet employer branding.

Arbetslivet ställer idag större krav på arbetsgivare och arbetstagare, och en dålig hälsa hos anställda inom organisationer är ett stort samt dyrt samhällsproblem. Samtidigt har företag svårt att attrahera ny arbetskraft och behålla sina anställda. Rapporten har därför som syfte att öka förståelsen för hur företag kan stärka sitt Employer Brand genom att fokusera på de anställdas hälsa. I denna rapport har två kvalitativa intervjuer med två olika företag genomförts, för att undersöka deras syn på Employer Brand och de anställdas hälsa. Utöver detta gjordes även två fokusgrupper med studenter på Linnéuniversitetet, för att representera nästa generations arbetstagare. Den empiri som samlades in tolkades och sammanställdes, och tre teman togs fram för att studeras teoretiskt och analyseras; Employer Branding, Organisation (struktur & kultur) samt Ledarskap. Vår slutsats landar i att ett starkt Employer Brand och en god hälsa hos de anställda grundar sig i företagets ledarskap och kultur, och att det finns ett starkt samband mellan en engagerad personal, varumärket och en attraktiv arbetsplats. En ledares uppgift är att agera inspiratör, förebild och varumärkesambassadör för att aktivt jobba med kulturen, och på så sätt skapa en engagerad personal. För att skapa detta krävs det uthållighet, och insikten i att det är en långsiktig förändring. Likt ett långsamt gående svänghjul, som knappt kan rubbas till en början, men som efter varje ansträngning får mer och mer fart, och efter varje varv och försök att genomföra en handling resulterar i en starkare arbetskraft och bättre resultat.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare.</p><p>Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats.</p><p>Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet.</p><p>Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in.</p>

<p>Inom kunskapsbaserade yrken är det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjälp av employer branding ökar möjligheten för företag att stärka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt att jämföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger på hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, påverkar företagens attraktionskraft. Utifrån employer branding-teorier och med hjälp av intervjuer med studentkoordinatorerna på de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer påverkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, är hos ekonomistudenter på Uppsala universitet. Undersökningen visar att en stark studentkoordinator kan hjälpa företaget att klättra på rankingen, men också skada det långsiktiga employer branding-arbetet. Evenemangen i sig visar sig vara av mindre betydelse än de frontpersoner som representerar företagen i mötet med studenterna.</p>

The internal marketing concept speciefies that an organization's employees is its first market. The demands on companies to meet employee needs increases with the skills and knowledge employees possess, which acts as a competitive advantage. The internal marketing terms "Employer Branding" and "Employer Attractiveness" are still considered to be underdeveloped. Employer Branding refers to the process of marketing that companies use to target desired employees and retain current employees. To find and attract the right work force effectively, companies are required to have a strong Employer Brand. The IT consulting industry shows that job seekers have more power than employers, which creates a intense competition for labor. The aim of this study is to examine how employees at an IT consulting firm perceive the organization's Employer Brand along with what the company's recruitment target market is seeking in a potential employer. Based on a theoretical model; Employer Brand Predictive Model and with the help of two empirical studies, research can demonstrate whether or not the IT consulting firm’s existing Employer Brand is considered to be compatible against recruitment target market’s conditions. The study shows empirical indications that the IT consulting firm’s lacks external brand awareness and absence of a clear strategic aim for selecting the appropriate recruitment target market. / Det interna marknadsföringskonceptet anger att en organisations anställda är deras första marknad. Kraven på företag att uppfylla anställdas behov ökar i och med den kompetens och kunskap de besitter vilket utgör en konkurrensfördel. Inom intern marknadsföring är begreppen ”Employer Branding" och "arbetsgivarens attraktionskraft" fortfarande underutvecklade. Employer Branding hänvisar till den process av marknadsföring som företag använder sig av för att attrahera en önskad målgrupp och behålla personal. För att hitta och attrahera rätt personal krävs det att företagen har ett starkt Employer Brand. IT-konsultbranschen visar på att arbetssökande har mer makt än arbetsgivare, vilket skapar en tydlig konkurrens om arbetskraft. Denna studie undersöker hur medarbetarna på ett IT-konsultföretag uppfattar organisationens Employer Brand samt vad företagets rekryteringsmålgrupp söker hos en potentiell arbetsgivare. Utifrån en teoretisk modell; Employer Brand Predictive Model och med hjälp av två empiriska undersökningar kan studien påvisa om IT-konsultföretagets existerande Employer Brand anses vara homogen gentemot rekryteringsmålgruppens villkor. Studien visar empiriska bevis på IT-konsultföretagets brist av extern varumärkeskännedom samt avsaknad av en tydlig strategisk avgränsning för val av rekryteringsmålgrupp.

Efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet uppstod en konkurrensbaserad arbetsmarknad för farmaceuter. Från att det bara fanns en aktör på marknaden finns det nu flera kedjor samtidigt som det är brist på farmaceuter i landet. Detta leder till att apotekskedjorna måste jobba aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sin personal och rekrytera ny personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur en apotekskedja arbetar med intern Employer branding och att jämföra om ledningens vision av Employer branding-arbetet stämmer överens med hur arbetstagarna upplever sin arbetssituation. Vi vill även få en inblick i hur apotekskedjan arbetar med extern Employer branding. Utifrån teorier om bland annat Employer branding, talangprogram, motivation och arbetsglädje använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka hur respondenterna upplever arbetssituationen. Vi har under studiens gång intervjuat åtta personer från en apotekskedja. Tre personer från HR-avdelningen och fem farmaceuter från olika orter i Sverige. Resultatet visar att HR-avdelningen arbetar mycket med både intern och extern Employer branding. Resultatet visar även att arbetstagarnas situation stämmer överens med ledningens vision om att vara en attraktiv arbetsgivare.