Denna studie har till syfte att beskriva och analysera vad som utgör att en arbetsgivare blir Employer of Choice för individer i åldern 34–54 år. För att besvara detta syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod med inspiration av empirisk fenomenologi. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska ramverk lyfter viktiga delar en arbetsgivare behöver  erbjuda sina medarbetare för att bli EOC. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna attraheras av distansarbete och arbetstidsflexibilitet samt en trivsam arbetsmiljö där en balans mellan privat- och arbetsliv finns. Vidare framkom det i resultatet att det är individuellt vad som anses attraktivt hos en arbetsgivare. Detta resultat visar en komplex bild av ämnet och ger förståelse för hur arbetsgivare kan arbeta vidare för att bli EOC. Arbetsgivare behöver i sitt arbete med Employer Branding (EB) och för att bli EOC för individer i åldern 34–54 år skapa en förståelse för vad som anses attraktivt. Vidare behöver arbetsgivare erbjuda en blandning av förmåner som efterfrågas av målgruppen för att kunna bli EOC. Slutsatsen av denna studie blir att arbetsgivare behöver förstå vad som anses attraktivt inom olika åldersspann för att sedan kunna erbjuda rätt förmåner till den målgrupp de vill attrahera. Avslutningsvis diskuteras hur vidare forskning inom ämnet skulle kunna bedrivas för att se om olika åldrar påverkar individerna om vad som anses attraktivt hos en arbetsgivare för att kunna bli EOC. / This study aims to describe and analyze how organisations becoming an Employer of Choice (EOC) for individuals aged 34–54. To answer this purpose, a qualitative research method inspired by empirical phenomenology was chosen. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed using a thematic analysis. The study's theoretical framework highlights important elements an organisation needs to offer employees in order to become an EOC. The results show that the majority of respondents are attracted to remote work and working time flexibility as well as a pleasant work environment where there is a balance between private and work life. Furthermore, it appears in the results that what is considered attractive in a organisation is individual. This result shows a complex picture of the subject and provides an understanding of how organisations can work further to become an EOC. In their work with Employer Branding (EB) and to become an EOC for individuals aged 34–54, organisations need to create an understanding of what is considered attractive. Furthermore, organisations need to offer a mix of benefits requested by the target group in order to become an EOC. The conclusion of this study is that organisations need to understand what is considered attractive within different age ranges in order to then be able to offer the right benefits to the target group they want to attract. In conclusion, it is discussed how further research in the subject could be conducted to see if different ages affect what is considered attractive in a organisation to be able to become an EOC.

Companies in the North of Sweden are expressing big difficulties to acquire the right competency and the right people to fill voids in their organization. The purpose of this research paper was to gain an understanding of how companies in the north work with selected contributing factors, affecting their ability to attract talent. Starting off we gained perspective on how companies define talent and which talent management approach they implement. From there we learned to which extent they prioritize people fitting into the company’s identity/values and work with communicating with talents by displaying themselves as an attractive employer. Our attempt was to uncover any underlying behavior or beliefs within this region contributing to why this region, in particular, is experiencing difficulties in attracting talent. To reach these understandings, we conducted a case study holding six in-depth interviews with different companies in various locations within the region “Norrland”. By using the thematic analysis method, we concluded that businesses have attitudes regarding the nature of talent and how it should be managed which limits their view of who is considered as a competent potential employee. Moreover, we found that the majority of businesses operating the north to a relatively high extent prioritize their relationship with their employees. However, they do not work to a high extent with the creation of a strong employer brand, possibly contributing to the situation as it is perceived in the north.

Bakgrund: Employer Branding är ett relativt nytt begrepp som har börjat användas som en strategi inom Human Resource Management. Genom att utveckla ett Employer Brand kan or-ganisationer attrahera och behålla talangfull arbetskraft och på så vis säkra sin överlevnad. Det saknas emellertid forskning på hur Employer Branding kan användas i offentlig verksamhet för att attrahera den senaste generationen på arbetsmarknaden; Generation Y. Syfte: Öka förståelse för hur statliga myndigheter kan arbeta med Employer Branding för att attrahera Generation Y. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod och har en fenomenologisk samt deduktiv forsk-ningsansats. Undersökningsdesignen var i form av en fallstudie. Nio semistrukturerade inter-vjuer har genomförts med respondenter på Bolagsverket, varav fyra intervjuer med personer som har inflytande över Employer Branding och fem med personer ur Generation Y. Teorier: "Employer Branding Predictive Model" Slutsatser: I studien visar att den statliga arbetsgivaren är attraktiv för Generation Y. Proble-matiken ligger i att det finns brister beträffande hur kommunikationen av arbetsgivarvarumärket ser ut externt. Utan en uttalad målgrupp och ett uttalat Employee Value Proposition blir den externa kommunikationen otydlig vilket minskar arbetsgivarens attraktionskraft hos potentiella arbetstagare. Attraktiviteten uppstår först när individen från Generation Y redan rekryterats in i organisationen. / Introduction: Employer branding is a relatively new concept that has begun to be used as a strategy in Human Resource Management. By developing an Employer Brand, organizations can attract and retain talented workers and thus ensure their survival. However, there is no research on how employer branding can be used in the public sector to attract the newest gen-eration in the labor market; Generation Y. Objective: The purpose of this study is to increase understanding for how governmental em-ployers can work with Employer Branding to attract Generation Y. Method: The study is based on qualitative method and a phenomenological and deductive re-search approach. Research design was in the form of a case study. Nine semi-structured inter-views were conducted with respondents from Swedish Companies Registration Office, four interviews with people who work with Employer Branding and five who belong to Generation Y. Theories: "Employer Branding Predictive Model" Conclusions: The study reveals that the governmental employer is attractive to Generation Y but could improve the external communication of its Employer Brand. Without an explicit tar-get group and a pronounced Employee Value Proposition, the external communication is un-clear which reduces the employer's attractiveness to potential employees. The attractiveness arises only when the individuals from Generation Y already are recruited into the organization.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning inom employer branding menar att det finns ett behov för ytterligare forskning vad gäller hur företag i praktiken tillämpar employer branding och vilka processer och arbetsmetoder som används. Syftet med vår studie är att utifrån ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur kunskapsintensiva företag genom tillämpning av employer branding hanterar konkurrensen om kompetenta medarbetare, med avseende på employer branding som process och dess arbetsmetoder.   Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats. För att skapa förståelse har vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som sedan sammanställts utifrån de teman som vår teoretiska referenram är uppbyggd kring. I analysen har vi ställt empiri mot teori, samtidigt som vi jämfört företagen mot varandra.   Resultat och Slutsats: Studien har påvisat tillämpning av arbetsmetoder i praktiken inom employer branding arbetet som tidigare forskning inte nämnt. Genom att vi kartlagt och identifierat nya arbetsmetoder menar vi att vi skapat ökad förståelse för tillämpning av employer branding som process och dess arbetsmetoder. Därav menar vi att syftet i studien besvarats.   Förslag till fortsatt forskning: Då vi funnit att det finns en viss problematik med att mäta effekten av employer branding menar vi som förslag att det vore intressant att undersöka hur företag i praktiken upplever och hanterar mätningar inom employer branding över tid. Vi föreslår även att vidare forskning bör undersöka hur företag säkerställer att medarbetare lever upp till företagets EVP, i de fall då EVP innefattar värdeord som förutsätter medarbetarnas efterlevnad.     Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att minska det gap som finns i forskningen genom att vi i praktiken identifierat processer och arbetsmetoder som teorin tidigare inte nämnt. Vidare bidrar vi även med att tydliggöra och konkretisera tillämpningen av employer branding för företag i praktiken. / Aim: Previous research within employer branding suggests there is a need for further research regarding how companies use employer branding in practice and what processes and working methods they use. The purpose with our study is to, from a management-perspective, create an understanding for how knowledge-intensive companies through use of employer branding handle the competition of talented co-workers, regarding employer branding as a process and its working methods.   Method: This is a qualitative multiple case study with an abductive approach. To create a deeper understanding we have applied a hermeneutic approach. The empirical data has been gathered through semi-constructed interviews, and then been analyzed from the themes in our theoretical framework. When analyzing, we have compared the empirical findings against the theory, and also compared the companies to each other.   Conclusions: The study has demonstrated that the practitioners of employer branding are using working methods which previous research within the field have not mentioned earlier. We suggest, that through mapping the working methods, and through the fact that we have identified new working methods, we have created a deeper understanding of the use of employer branding as a process, and for the working methods used in practice. By doing so, we claim that we have responded to the purpose of our study.   Suggested future research: We have discovered a problem regarding measuring the effect of employer branding. Therefore, we suggest that it would be interesting to study how companies handle and experience the measurings over time within employer branding. We also suggest further research regarding how companies ensure that co-workers conform to their employers´ EVP, in the case where the EVP implicates words that presume co-workers conforming to it.   Contribution of the thesis: Our study contributes to the research by decreasing the gap we found in the research, by identifying processes and working methods within practice that previous research within the field have not mentioned earlier. We also contribute to practice by clarifying and concretizing the use of employer branding.

Sammanfattning 4FE17E Examensarbete Redovisning 30hp, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2016 Författare: Julia Kindvall & Frida Nilsson Handledare: Biträdande professor Timurs Umans Examinator: Docent Anna Stafsudd Titel: Employer branding – en uppsats om revisionsbyråers attraktionskraft mot generation Y. Bakgrund: Revisionspliktens avskaffande har medfört en högre konkurrens på marknaden för revisionsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför hitta ett sätt att särskilja sig för att kunna attrahera de mest kompetenta medarbetarna. Generation Y är en ny generation på väg in på arbetsmarknaden, därför behöver revisionsbyråer vara medvetna om hur de ska använda sitt employer brand. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur revisionsbyråernas externa och interna employer branding påverkar redovisningsstudenters samt revisorsassistenters, från generation Y, sannolikhet att ansöka samt stanna kvar. Metod: Underlaget till enkäterna samlades in genom en förstudie om hur revisionsbyråernas employer branding ser ut, genom intervjuer och mejlkonversationer med Big Four. För att mäta sannolikhet att ansöka samt stanna kvar utformades enkäter till redovisningsstudenter och revisorsassistenter. Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att det inte råder något samband mellan sannolikheten att ansöka samt stanna kvar, gentemot påverkan av revisionsbyråers employer branding, när det gäller aspekterna professionalitet, framgång eller etiska värderingar. Däremot påverkar inställning deras sannolikhet att ansöka samt stanna kvar. / Abstract School of Business and Economics at Linnaeus University Växjö, 4FE17E Master Thesis in Accounting 30 ECTS, Spring term 2016 Authors: Julia Kindvall & Frida Nilsson Supervisor: Postdoctoral Researcher Timurs Umans Examiner: Associate Professor Anna Stafsudd Title: Employer branding – A thesis about audit firms attractiveness against generation Y. Background: The Audit requirement abolished has resulted in higher competition in the market for audit firms. This means that they must find a way to differentiate themselves to attract the most competent employees. Since it is a new generation entering the labor market, accounting firms needs to be aware of how they use their employer brand. Purpose: The purpose in this paper is to explain how the audit firms external and internal employer branding affects the accounting students and auditor assistants, from generation Y, likelihood to apply and stay. Method: To gather data for the surveys a feasibility study was conducted on how the audit firms employer branding works through interviews and email conversations with the Big Four. To measure likelihood to apply and stay we designed questionnaires to accounting students and auditor assistants. The thesis applies a quantitative method and a deductive approach. Conclusion: The results of the thesis demonstrate that there is no correlation between the likelihood to apply and stay, and the influence of audit firms employer branding, when it comes to aspects of professionalism, success or ethical values. However, attitude affects their likelihood to apply and stay

BakgrundDen svenska arbetsmarknaden genomgår en förändring som pågått under en längre tid. Synen på en anställning har luckrats upp och guldklocksanställningen är och förblir allt mer ovanlig. I dagens Sverige är det vanligaste sättet att avancera inom yrkeslivet att byta arbetsgivare. Det är höga kostnader som är relaterade till att personal väljer att lämna organisationen och det är således viktigt att behålla befintlig personal. Ett preventivt arbete för att minimera risken att personal överväger att lämna företaget kan vara individanpassat utvecklingsarbete. SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur attraktiva, enligt Randstad och Universum, arbetsgivare inom en kunskapsintensiv miljö i Göteborgsregionen arbetar med kompetensutveckling, professionell utveckling och karriärmöjligheter för att behålla personal. MetodStudien genomförs ur ett ledningsperspektiv med hjälp av en kvalitativ forskningsansats då forskningsfrågan inte syftar till att mäta och jämföra olika resultat utan snarare handlar om att undersöka hur företag arbetar med frågan. Insamling av empiri sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer på olika företag. Valet av fallföretag har gjorts med hjälp av vinnarlistan i “Randstad Award 2016” och Universums lista “Sveriges bästa arbetsgivare 2016” vilket är sammanställningar av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare år 2016. SlutsatsStudien visar att samtliga företag arbetar med individanpassad utveckling för medarbetaren. Detta utvecklingsarbete sker genom justering av arbetsuppgifter, kompetensutveckling genom kurser, seminarier och “workshops” där de i första hand nyttjar intern kunskap samt mentorskap och tillgång till internt och externt nätverk. / BackgroundIn the last couple of years there has been an ongoing change in the Swedish labor marketwhere the view and the occurrence of long term employment is not as common as it oncewas. The most common way of career development is through change of employer. The costof employee turnover can be avoided or reduced by keeping current employees and anindividually shaped development for the employee may result in the employee staying loyalto the company. PurposeThe purpose of this study is to investigate how attractive employers, based on Randstad andUniversum, within a knowledge based environment in the area of Gothenburg providescompetence development, professional development and career opportunities in order toretain their employees. Method The study applies a qualitative research approach since the purpose of the study is to gain understanding in how companies provide development and not to compare different companies’ results to one another. The study is based on six semi-structured interviews held at each of the six companies. The selection of companies is based on the lists “Randstad Award 2016” and “Sveriges bästa arbetsgivare 2016” by Universum which are summaries of Sweden’s most attractive employers of the year 2016. Conclusion The study shows that all of the companies have an individually shaped development plan for the employee. This is managed through adjustment of duties, competence development through courses, seminars and workshops which are based on internal knowledge within the company. Last but not least development is supplied through the use of mentoring and networking, both internal and external.

Bereits seit einigen Jahren wird das Konzept des Employer Branding in Unternehmen diskutiert und eingesetzt. Auf wissenschaftlicher Seite fehlte dem Konzept jedoch bis vor wenigen Jahren noch jegliche wissenschaftliche Fundierung. Auch die Identität der Arbeitgebermarke konnte bislang nicht eindeutig ermittelt und dargestellt werden. Das theoretische Ziel dieser Arbeit war es daher, ein umfassendes, exploratives Modell der Arbeitgebermarke zu entwickeln und dadurch eine Lücke in der bestehenden Forschung zur Arbeitgebermarke zu schließen. Zunächst wurde auf Basis der bestehenden Forschungsergebnisse zur Markenidentität ein Ausgangsmodell der Identität der Arbeitgebermarke festgelegt. Mithilfe eines qualitativen Forschungsansatzes konnten dann die einzelnen Bestandteile der Arbeitgebermarke identifiziert und beschrieben werden. Das Ergebnis ist ein detailliertes Modell der Arbeitgebermarke, das nun in der weiteren Forschung, aber auch in der Praxis eingesetzt werden kann. Das praktische Ziel der Arbeit war es, das definierte Modell anhand einer Fallstudie zu erproben und somit die Arbeitgebermarke eines konkreten Unternehmens detailliert zu erheben. Das beschriebene Modell der Arbeitgebermarke ermöglichte es, alle Aspekte, die in Zusammenhang mit der untersuchten Arbeitgebermarke genannt wurden, zuzuordnen, und hat somit seine Vollständigkeit und Anwendbarkeit in der Praxis bewiesen. Das methodische Ziel der vorliegenden Arbeit war es schließlich, eine Untersuchungsweise zu definieren, die es ermöglichte, das theoretische sowie das praktische Ziel dieser Arbeit zu erreichen. Zu diesem Zweck wurde ein qualitativer Ansatz gewählt, der gerade zur Theoriebildung besonders geeignet ist.

Studien grundar sig i ett uppdrag från Trafikverket där syftet var att undersöka hur en bransch kan arbeta strategiskt med att skapa attraktivitet och hur employer brand-arbete kan bedrivas. Fokus låg på järnvägsbranschen med anledning av att det är en bransch som upplever kompetensförsörjningssvårigheter och kan därför anses ha tappat i attraktivitet. Resultatet visar att det finns svårigheter avseende attraktivitetsarbete därför att en generell definition är komplex till följd av att individer efterfrågar olika saker. Det som är viktigt är dock att ett employee value proposition upprättas och att det som förmedlas även är det som levereras till medarbetarna. Attraktivitetsarbetet är därför kopplat till employer branding. Vid employer brand-arbete är det även viktigt att definiera målgrupp och att använda sig av kreativ marknadsföring där sociala medier med fördel kan användas. Resultatet visar även att järnvägsbranschen upplevs som en anonym bransch som inte når ut med tillräckligt mycket information om vad de kan erbjuda. Medverkande intervjupersoner menar att järnvägsbranschen behöver bli bättre på att synliggöra sig bland annat genom att visa upp sig på skolor och sända material till studie- och yrkesvägledarna med information om vilka utbildningar som finns. Employer brand-specialister från fyra olika företag samt fem studie- och yrkesvägledare har deltagit i studien via semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden har bidragit till att ge ett djup och förståelse för studiens frågeställningar. En analys gjordes utifrån teorier kring "det förändrade arbetslivet", employer branding, attraktivt arbete och marknadsföringsstrategier. Analysen visar att det föränderliga samhället ställer andra krav på arbete, men samtidigt belyses att kraven skiljer sig åt beroende på vem som tillfrågas. Att använda sig av väl uttänkta marknadsföringsstrategier kopplat till vad det är en organisation vill nå ut med är därför en viktig del i bedrivandet av ett employer brand-arbete, och särskilt viktigt för järnvägsbranschen. / The study is based on an assignment from Trafikverket, where the purpose was to investigate how an industry can work strategically to create attractiveness and how employer brand work can be done. The focus was on the rail industry due to the fact that it is an industry experiencing skills supply difficulties and can therefore be regarded as having lost in attractiveness. The result shows that there is difficulty in attractiveness work because a general definition is complex due to individuals asking for different things. What is important, however, is that a employee value proposition is established and that what is conveyed is also what is delivered to the employees. Work attractiveness is therefore linked to employer branding. In the case of employer branding, it is also important to define target groups and to use creative marketing where social media can be used to advantage. The result also shows that the rail industry is perceived as an anonymous industry that does not reach out with enough information about what they can offer. Contributing interviewees mean that the rail industry needs to be better at visibility, for example by showing up at schools and sending materials to the study and career counsellors with information about which courses are available. Employer brand specialists from four different companies and five study and career counsellors have participated in the study through semi-structured interviews. The qualitative method has contributed to deepening and understanding the study's questions. An analysis was made based on theories about "the changed work life", employer branding, attractive work and marketing strategies. The analysis shows that changing society places other demands on work, but at the same time it is emphasized that the requirements differ depending on who is asked. Using well-thought-out marketing strategies linked to what an organization wants to accomplish is therefore an important part of the pursuit of an employer's brand work, and especially important for the rail industry.

Bakgrund: Strukturförändringar har präglat den svenska arbetsmarknaden vilket resulterat i en ökad konkurrens bland arbetsgivare. Ett aktivt employer branding-arbete blir därmed viktigare eftersom det är en möjlig konkurrensfördel. Tidigare forskning inom ämnesområdet har främst studerat en kontext av stora bolag, detta trots att de allra flesta svenska företag är SMF. Generation Z blir en allt större del av arbetskraften vilket skapar en ökad efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos arbetsgivare. Således är det avgörande att förstå hur SMF ska arbeta med sitt employer brand för att attrahera och behålla den unga generationen. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares, tillhörande generation Z, efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos en arbetsgivare i en kontext av små- och medelstora företag (SMF) på den svenska arbetsmarknaden. Studien eftersträvar även att utforska sambandet mellan ett antal mjuka värden och lojaliteten hos medarbetare tillhörande generation Z. Detta för att skapa en förståelse för hur SMF kan arbeta med sitt employer brand gentemot generation Z. Metod: För att uppfylla studiens syfte undersöktes såväl medarbetare tillhörande generation Z som ledare i SMF. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i en förstudie för att samla in bakgrundsinformation om hur SMF idag arbetar med employer branding samt deras uppfattning om generation Z. En enkät framställdes och skickades ut till medarbetare tillhörande generationen i syfte att undersöka deras värderingar av mjuka, icke finansiella, värden samt dess samband med lojalitet. Flertalet analysmetoder, såsom multipel regressionsanalys, har nyttjats för att analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien påvisar att generation Z värderar en tydlig och öppen kommunikation från ledaren, en trivsam social arbetsmiljö, att arbeta med något som intresserar dem, stolthet över sin arbetsgivare och ett individuellt perspektiv från ledaren. Lägst värderas utlandsresor i arbetet följt av möjligheten att arbeta hemifrån. Studien kan fastställa att stolthet över sin arbetsgivare, kultur, attraktiviteten som arbetsgivare tillsammans med identifiering med företaget har ett positivt signifikant samband med medarbetarlojalitet. / Background: Structural changes have characterized the Swedish labor market which have resulted in increased competition among employers. Therefore, employer branding becomes even more important since it is a possible competitive advantage. Previous research in the area has mainly studied the context of large companies, although most Swedish companies are SMEs. Generation Z is becoming an increasingly larger part of the workforce, which results in increased demand of employers offering non-financial values. It is therefore crucial to understand how SME should work with their employer brand to attract and retain the young generation. Purpose: This study aims to investigate what kind of non-financial values generation Z employees demand of an employer in a context of small and medium-sized enterprises (SME) in the Swedish market. The study also seeks to explore the connection between a number of non-financial values and the loyalty of generation Z employees, in order to create an understanding of how SMEs can work with their employer brand towards generation Z. Methodology: In order to fulfill the purpose of the study both generation Z employees and leaders of SMEs were investigated. Semi-structured interviews were conducted in a preliminary study to gather background information about SMEs current work with employer branding and their perception of generation Z. A questionnaire to employees of the generation was produced in order to investigate the generation's valuation of non-financial values and its relation to loyalty. Analytical methods, such as multiple regression analysis, have been used to analyze the empirical material. Conclusion: The study explains that generation Z values a clear and open communication from the leader, a pleasant social work environment, working with something that interests them, pride in their employer and an individual perspective from the leader. The least valued by generation Z is foreign trips, followed by the opportunity to work from home. The study can determine that pride in their employer, culture, attractiveness as an employer together with identification with the company has a positive significant correlation with employee loyalty

I dagens läge med ökad konkurrens om att dels attrahera men också behålla en kompetent arbetskraft, så står företag inför stora utmaningar. Att behålla anställda inom företaget är idag en hög prioritet då kostnaderna för att ersätta anställda är stora. Få studier har undersökt hur olika aspekter av arbetsgivarvarumärket och personliga värderingar påverkar anställdas avsikter att stanna kvar hos arbetsgivaren. Syftet för denna fallstudie är att skapa större förståelse för vilka aspekter som är attraktiva i ett arbetsgivarvarumärke, med CSR som en integrerad del, samt vad som påverkar anställda att stanna kvar hos arbetsgivaren. Forskningsansatsen för denna studie är förklarande med en deduktiv och kvantitativ ansats. Datainsamlingen har skett i samarbetet med företaget BDX i Luleå i form av en enkätundersökning med 97 respondenter. Resultatet indikerar på att företag bör fokusera på vilket innovationsvärde och ledarskapsvärde som de kan erbjuda sina anställda för att öka attraktiviteten till företaget. När anställdas personliga värderingar stämmer överens med företagets värderingar så påverkar det positivt deras avsikter att stanna kvar hos arbetsgivaren. Studien har bidragit teoretiskt till litteraturen i form av en djupare förståelse av vilka aspekter som anses attraktiva i ett arbetsgivarvarumärke samt vad som påverkar anställdas avsikter att stanna hos arbetsgivaren inom entreprenad- och logistiksektorn.