Denna studies syfte är att undersöka vilka aspekter av ett företags arbetsgivarvarumärke som värderas högst av arbetssökande och därför är viktigast för företag att kommunicera till målgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger på fyra frågeställningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvarumärke är viktigast att kommunicera till arbetssökande för att bli en arbetsgivare som arbetssökande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvarumärke värderar studenter högst när de väljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan män och kvinnor i vad man värderar högst respektive lägst? Finns det en skillnad mellan vad man värderar högst respektive lägst beroende på studietid? Undersökningen baseras på en kvantitativ studie och genomfördes med hjälp av en enkätstudie. Enkätstudien baseras på en modell för corporate social performance som kommer från ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co. (KLD). Samtliga respondenter var studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Undersökningens huvudsakliga resultat visade på att ingen stor skillnad föreligger i hur de olika dimensionerna värderas, men att alla dimensionerna verkar vara ganska viktiga för arbetssökande när de värderar ett företag i syfte att söka jobb där. Vidare kan vi konstatera att det verkar extra viktigt att fokusera på att skapa en arbetsplats som har ett öppet klimat för olika sexuella läggningar, och att sedan kommunicera ut det till arbetssökande, då detta var den aspekt som värderades allra högst, högre än någon annan jämställdhetsaspekt. Eftersom värderingarna av de olika dimensionerna var ganska lika bör man som rekryterare ha detta i åtanke när man kommunicerar ut till arbetssökande. Man bör som företag fundera över om man behöver justera eller anpassa sitt employer branding- arbete efter detta, så att det verkligen återspeglar vad arbetssökande verkligen tycker är viktigt och man som företag är bra på av dessa aspekter. / Title: Corporate social performance - How to become a employer of choice? Author: Siri Westerberg & Björn Viktor Ängerfors Tutor: Josef Pallas Purpose: The purpose of this thesis was to study which aspects of an Employer brand that job seekers value the highest, and are therefore the most important to communicate to this group. Key questions to be answered are Which aspects of an employer brand are rated highest by students when it comes to choosing an employer? Is there a difference between men and women in what they value highest and lowest? Is there a difference in how job seekers rate the highest and lowest rated dimensions depending on how long they have studied? Method/Material: The material used in this article consists of a survey filled out by 49 respondents who were all students at Uppsala University, Sweden. The survey was based on a model of corporate social performance (CSP), taken from the Kinder, Lydenberg and Domini company profiles index. Main results: The main results demonstrate that the aspect that was rated highest by respondents was that the company has an accepting attitude toward its gay and lesbian employees. There was however no great difference between the four CSP dimensions. The main results further show that the companys’ treatment of its employees is something jobseekers value when considering seeking employment at a company. The survey did not find that there was any notable difference between male and female respondents. The survey found that for three of four CSP dimensions, respondents tended to rate lower the further along in their educations they were. Number of pages: 70 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2012

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare. Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt. Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse. Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag. / The aim of the study was to describe and analyze how many of Sweden’s 50 largest companies that use social media as a tool for employer branding towards potential applicants, and how these types of social media are being used. It is a descriptive research that uses multiple research methods, including both quantitative and qualitative methods, to reach the aim of the study. The result shows that employer branding through social media is so far quite uncommon amongst the 50 largest companies in Sweden. Only 18 of these companies are using some kind of social media in this purpose, and when it comes to those companies that only target students it is only 4 out of 50 companies. But it is continuously developing, both consider the number of companies using social media and how they are using it. The different types of social media gives different opportunities, which are supporting previous research who claims that the best result in attracting talent is to use multiple recruitment activities. A suggestion for future research is to do a similar study next year to see the development. Also a causal research should be done to explain if and how social media can contribute to a stronger employer brand. This is the first descriptive research in this subject that studies a large number of Swedish’ companies.

Denna studie syftar till att undersöka hur en medelstor kommun kan arbeta strategiskt med problematiken gällande kompetensförlust samt att vara en attraktiv arbetsgivare inför kommande pensionsavgångar. Vidare syftar studien till att, utifrån resultatet, arbeta fram ett förslag till HR-strategi för den problematik de förestående pensionsavgångarna för med sig. För att få svar på våra undersökningsfrågor har vi utfört en fallstudie i Falu kommun och för denna använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i chefsposition och en mångfaldskommunikatör, samt en fokusgrupp bestående av fyra medarbetare från HR-avdelningen. Detta gav oss flera perspektiv på problematiken, vilket vi anser stärker tillförlitligheten i resultatet. I efterhand kan vi dock se att ett större antal intervjupersoner hade varit att föredra, detta för att få fler medarbetares tankar och åsikter om ämnet. Emellertid var detta inte möjligt då chefer i kommunen var svåra att få kontakt med.Resultatet visar att uppfattningen om pensionsavgångar är varierande då en av respondenterna menar att det inte är något att oroa sig över, medan övriga respondenter anser att det är en stor utmaning kommunen har framför sig. Resultatet visar även att Falu kommun i dagsläget arbetar strategiskt med ett flertal olika åtgärder för att stärka sitt arbetsgivarmärke externt såsom exempelvis ambassadörskap och talent management, vilket tidigare forskning visar är en nödvändighet för en organisations konkurrenskraft och således attrahera samt behålla medarbetare. Gällande kompetensöverföring visar resultatet att det idag finns en medvetenhet om riskerna för kompetensförluster. Dock utförs ett begränsat arbete för att överföra viktiga kompetenser, åtminstone med syfte att hantera den risk för kompetensförlust som väntas i och med den förestående generationsväxlingen. Tidigare forskning inom området pensionsavgångar visar dock att förlusten av viktiga kompetenser är det största hotet.Vår slutsats av denna studie är att Falu kommun är på rätt väg att hantera den problematik som förväntas uppstå, dock behöver kommunen öka medvetenheten genom kommunikation och intern marknadsföring samt arbeta samman en gemensam syn på pensionsavgångarna i alla förvaltningar. Vi menar även att det är av stor vikt att se över kompetenserna i organisationen och börja agera för att inte mista viktiga kompetenser i och med de förestående pensionsavgångarna. Detta är områden som behandlas i det förslag till HR-strategi vi har arbetat fram. / This study aims to examine how a medium-sized municipality can work strategically with problems concerning loss of skills and to be an attractive employer for future retirements. Furthermore, the study aims to, based on the results, prepare a draft HR strategy for the problems the impending retirement brings. To get answers to our research questions, we conducted a case study of the Municipality of Falun, and this made use of semi-structured interviews with four people in managerial positions and a variety communicator, and a focus group of four employees from the HR department. This gave us more perspective on the problem, which we believe strengthen the reliability of the results. In retrospect, we can see that a larger number of interviewees would have been preferable, in order to get more employees thoughts and opinions on the subject. However, this was not possible as managers in the municipality were difficult to contact.The results show that the perception of retirement is different when one of the respondents believe that there is nothing to worry about, while other respondents think it is a great challenge municipality has in front of him. The result also shows that the Municipality of Falun in the current situation is working strategically with a variety of measures to strengthen its employer brand externally such as diplomacy and talent management, as previous research indicates is a necessity for an organization's competitiveness and thus attract and retain employees. Regarding the transfer of skills shows the result that today there is an awareness of the risks of skill losses. However, conducted a limited effort to transfer critical skills, at least in order to manage the risk of loss of skills expected in the forthcoming generation change. Previous research in the field of retirements shows that the loss of key skills is the biggest threat.Our conclusion from this study is that Falun municipality are right on track to deal with the problems that are expected to arise, however, requires the municipality to raise awareness through communication and internal marketing as well as working together a common vision of retirements in all administrations. Furthermore, we believe that it is crucial to review the competencies in the organization and start acting so as not to lose important skills in and with the impending retirements. These are areas addressed in the draft HR strategy we have developed.

Filantropi inom företag har sedan länge varit ett fenomen utanför Sverige. Dock har filantropin brett ut sig inom Sverige de senaste åren och blir allt populärare av olika anledningar. Till exempel säger vissa företag att de känner en skyldighet att hjälpa de som har det sämre och de inom sin omgivning.Baserat på svar från intervjuer gjorda med sju olika respondenter från sju olika svenska företag, syftar denna uppsats till att svara på hur svenska företag arbetar med filantropi och vad som motiverar dem till att göra det.Resultatet tyder på att svenska företag arbetar med filantropi på ett centraliserat sätt och att informationen om arbetet kommuniceras mestadels internt, för att engagera och motivera personalstyrkan samt även för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Filantropi kan även användas som en strategi för att stärka ett varumärke, samla politiska resurser och motverka negativ kritik. / Philanthropy within corporations has for a long time been a phenomenon outside of Sweden. However, philanthropy has spread throughout Sweden in recent years and is for various reasons becoming more popular. For example corporations say that they feel an obligation to help those who have it worse and also those in their environment.Based on answers gathered from interviews with seven different respondents from seven different Swedish corporations, this essay means to answer the question of how Swedish corporations work with philanthropy and what motivates them to do so.The result indicates that Swedish corporations work with philanthropy in a centralized manner and that information about this work is communicated mostly internally, to engage and motivate the staff but also to be seen as an attractive employer. Philanthropy can also be used as a strategy to strengthen a brand, gather political resources and combat negative criticism.This essay is written in Swedish.

Syfte: Studien avser att skapa en employer branding-modell för att påvisa vilka faktorer företag ska profilera för att attrahera den del av generation y som pågår eftergymnasial utbildning. Frågeställning: Vilka faktorer enligt generation y som pågår eftergymnasial utbildning i städerna Västerås och Eskilstuna attraherar dem till företag? Metod: Studien har använt sig av en deduktiv metodansats med kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa undersökningen har genomförts med enkäter genomförda på studerande generation y och den kvalitativa undersökningen genomfördes med en intervju på ett företag. Data har sammanställts i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att påvisa vilka statistiska slutsatser som kan säkerställas. Därefter har en rangordning av de mest attraktiva faktorerna skapats som ligger till grund för en employer bradning-modell riktad till företag. Slutsats: Det finns en mängd faktorer som attraherar generation y och de har olika attraktionsförmåga. De statistiskt bevisade faktorerna med hög attraktion är: utveckling och organisationskultur. Statistiskt bevisade mindre attraktiva faktorer i förhållande till resterande faktorer är förmåner och branding. För att vinna war for talent ska företag därför profilera de mest attraktiva faktorerna för att attrahera generation y och stärka sitt employer branding. Företag ska utstråla igenkännande, trovärdighet och personlighet vilket leder till att företag blir ihågkomna av generation y bland mängden av företag. Slutsatserna har summerats i en modell som påvisar vilka faktorer som skapar attraktion till generation y i form av hög-, medel- och låg attraktion. / Reserarch Question: What are the contributing factors that attract the generation y students from the university of Västerås and Eskilstuna to companies? Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to form an employer branding model to contribute to the understanding how companies should profile themselves in order to attract students of generation y whom are undergoing studies at a University level. Method: This study used a deductive research approach. Both quantitative and qualitative methods have been used to gather data. The quantitative research was conducted with a survey on generation y in the cities of Västerås and Eskilstuna. The qualitative research was conducted from an interview with a company to find additional factors of attraction. The gathered data has then been analyzed in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) to determine statistical conclusions. The analyzed data has been ranked from the most attractive factor to the least attractive factor to form a model that explains the attraction levels of different factors. Conclusion: The segment of generation y has a rich quantity of attracting factors ranging from several levels of attraction. The statistically proven data has provided evidence that these factors relate to a high amount of attraction towards development and the organizational culture. The less attractive factors provided by the statistically proven data are the benefits of work and branding. To be able to win the “war for talent”, companies must profile the most attractive factors to interest generation y and strengthen their employer brand towards this segment. Companies that wish to recruit generation y shall radiate recognition, trust and personality so that generation y will remember them amongst other companies.

Syftet med studien var att undersöka hur invånare i Gävle kommun ser på kommunen som arbetsgivare med bakgrund till hur kommunen valt att arbeta med employer branding. Syftet var även att se om det fanns några skillnader i uppfattningen beroende på om respondenten har kommunen som arbetsgivare eller inte. Den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av enkäter innehållande frågor om arbetsgivarattraktionen där samtliga påståenden är hämtade från mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale. Resultatet visade på en signifikant skillnad i uppfattningen av organisationen som attraktiv arbetsgivare, där de respondenter som har kommunen som arbetsgivare generellt har en mer positiv syn än de invånare som inte har kommunen som arbetsgivare. / The purpose of this study was to examine how the citizens of Gävle municipality views the organisation as an employer based on how the municipality has chosen to work with employer branding. The purpose was also to examine whether there was any differences in the experience of employer attractiveness depending on the fact that the participant works for the municipality or not. The study was conducted through a questionnaire survey which contained questions about employer attractiveness and was measured using the Employer Attractiveness scale. The study showed a statistically significant difference in perception of the organisation as an employer, where the participants who works for the municipality had a more positive view compared to the participants who does not work for the municipality.

Titel: Arbetsnöjdhet genom employer branding - En kvalitativ studie om personalomsättningens inverkan på de anställdas arbetsnöjdhet. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Linn Wikström och Gabriella Kalén. Handledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge. Datum: 2018 – maj. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om och hur de anställdas arbetsnöjdhet påverkas av personalomsättning i franchiseföretag. Metod: Eftersom studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har en kvalitativ metod använts. Studiens har undersökts inom kontexten för franchiseföretag. För att samla in empiriskt material har semistrukturerade intervjuer utförts med tolv deltagare. Materialet har analyserats och redovisats med hjälp av tematisk analysmetod. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att anställda upplever en större arbetsnöjdhet på franchisekontoret med den lägre personalomsättningen i jämförelse med franchisekontoret med den högre personalomsättningen. Resultatet visar att det både finns likheter och olikheter gällande personalomsättningens påverkan på arbetsnöjdhet. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag till framtida studier är att utföra liknande undersökning i större omfattning för att få en mer generaliserbar forskning. Denna studie studerar en speciell subgrupp inom en kontext och framtida forskning kan därför studera ämnet inom annan kontext och subgrupp. Examensarbetets bidrag: Studien belyser hur personalomsättning påverkar arbetsnöjdhet, där vårt bidrag är hur fenomenet personalomsättning påverkar arbetsnöjdhet och inte tvärtom som tidigare forskning fokuserat på. Som bidrag till framtida forskning anser vi att denna studie beskriver ett samband mellan påverkan på arbetsnöjdhet, personalomsättning och employer branding. Denna studie skulle kunna bidra till det teoretiska perspektivet i framtida studier med liknande undersökning inom annan kontext eller subgrupp. Nyckelord: Employer branding, arbetsnöjdhet, personalomsättning, interna mätsystem. / Title: Employee satisfaction within employer branding - A qualitative study about the impact employee turnover has on the employee satisfaction. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Linn Wikström and Gabriella Kalén. Supervisor: Jonas Molin and Lars-Johan Åge. Date: 2018 – May. Aim: The purpose of this study is to increase the understanding of whether employee satisfaction is affected by staff turnover in franchises. Method: Since the purpose of the study has been to increase understanding of the subject, a qualitative method has been used. The study has been investigated within the context of franchises. To collect empirical material, semi structured interviews have been conducted with twelve participants. The material has been analyzed and reported by using a thematic analysis method. Result & Conclusions: The study's result shows that employees experience greater job satisfaction in the franchise with lower staff turnover comparing to the franchise with the higher staff turnover. The result shows that there are both similarities and differences when it comes to the impact of staff turnover on job satisfaction. Suggestions for future research: Our suggestions for future studies are to carry out a similar survey largely to get more research that is generalizable. This study is limited to one specific subgroup within a specific context. We suggest that future research can study the same subject area within other contexts and subgroups. Contribution of the thesis: As a contribution to future research, this study describes a link between the impact on job satisfaction, employee turnover and employer branding. This study could contribute to the theoretical perspective of future studies with similar research within another context or subgroup. Keywords: Employer branding, job satisfaction, staff turnover, internal measurement system.

När apoteksmonopolet 2009 upphörde bildades en ny marknad för konkurrens, där både kunder och medarbetare blev av intresse för de nya apoteksföretagen. När utbudet av kompetenta medarbetare är lägre än efterfrågan är det viktigt för arbetsgivare att identifiera vilka faktorer som attraherar arbetstagare, i syfte att tillmötesgå sin egen efterfrågan. Med kunskapen kring detta kan arbetsgivare kommunicera dessa i sin marknadsföring för att attrahera potentiella arbetstagare. Syftet med studien är att analysera vilka arbetsgivarattribut som av farmacistudenter ses som attraktiva. Genom att identifiera de attribut som av farmacistudenterna ses som attraktiva, kan företag i apoteksbranschen belysa och bemöta dessa i sitt rekryteringsarbete, vilket kan leda till att företaget växer och vidareutvecklas. Denna studie utförs på uppdrag av LloydsApotek. Studiens teoretiska referensram har identifierat tidigare attraktiva attribut utifrån liknande studier på området. Det i sin tur har bidragit till formuleringarna av studiens hypoteser. Det främsta bidraget är utifrån Berthon et al. (2005) studie och formulering av EmpAtskalan och Dabirian et al. (2017) vidareutveckling av skalan. Genom ett kvantitativt tillvägagångssätt, i form av en enkät, insamlades empirin från urvalet av denna studie som sedermera utmynnade i studiens resultat. Enkäten studiens respondenter fick besvara bestod av bakgrundsvariabler, påståendefrågor och en rangordning av studiens identifierade attribut. Detta för att i sin tur kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien presenteras både i löpande text, figurerar och tabeller. Detta för att tydliggöra resultatet för läsaren. Med studiens resultat kan LloydsApotek belysa och bemöta dessa attribut i deras rekryteringsarbete för att kunna utvecklas som organisation. Studien utmynnade i nio hypoteser där varje attribut motsvarades av en hypotes. Resultatet från studien indikerar att åtta av nio attribut positivt bidrar till att öka incitamenten för farmacistudenter att ansöka om arbete hos en arbetsgivare inom apoteksbranschen. Slutsatserna från studien är att de attribut som av farmacistudenter är högst ansedda är intressanta arbetsuppgifter, ekonomisk ersättning och utvecklings- och karriärmöjligheter. Utöver dem är även tilltalande arbetsmiljö, balans mellan privat- och arbetsliv samt ledarskapet attraktivt för farmacistudenter. Studien avslutas med rekommendationer till uppdragsgivaren, förslag på framtida forskningsområden inom ämnet employer branding och kritiska reflektioner.

Employer Branding handlar om strategier för att attrahera och behålla både nuvarande och potentiella medarbetare. I och med förändringar på arbetsmarknaden är det viktigt för organisationer att kunna attrahera bättre kandidater gentemot sina konkurrenter. En av förändringarna är generation Y som alltmer utgör ett större utbud på arbetsmarknaden. Denna generation har andra preferenser gällande arbetsgivare, vilket ställer ett större krav på organisationer att anpassa sig efter generation Y för att behålla sin framtida konkurrenskraft. Ur ett globalt perspektiv har bankbranschen fått mycket negativ publicitet, vilket har försvårat rekrytering av kompetenta medarbetare. Tillsammans med kräsna och illojala medarbetare från generation Y som anses byta arbetsgivare när deras personliga mål inte går i rätt riktning, blir det problematiskt för organisationer när den äldre generationen ska ersättas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur organisationer inom bankbranschen arbetar med sitt Employer Brand för att attrahera och behålla medarbetare ur generation Y. För att besvara uppsatsens forskningsfråga har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer på två av Sveriges populäraste banker inom bankbranschen. Totalt deltog två kontorschefer och tre medarbetare från generation Y i undersökningen. Employer Branding består av tre delar: Employer Value Proposition, Internal Employer Branding och External Employer Branding. Den viktigaste av de tre delarna - Employer Value Proposition, handlar om de värderingar som organisationen står för som sedan kommuniceras ut både internt mot befintliga medarbetare samt externt mot potentiella medarbetare. För generation Y är möjligheten till kreativt arbete, personlig utveckling och förutsättningar till en lång karriär inom organisationen de värderingar som gör att de attraheras och stannar på arbetsplatsen. Genom moget ledarskap som innefattar en motiverad ledare som ger feedback och tydligt kopplar målstyrning till rollen och arbetsuppgifterna kan organisationer skapa nöjda medarbetare som sedan väljer att stanna på arbetsplatsen. Det externa arbetet med Employer Branding kan ske via en plattform som används dagligen av generation Y, nämligen sociala medier. Genom att förmedla organisationens värderingar via sociala medier kan organisationer på ett positivt sätt påverka uppfattningen hos framtida potentiella medarbetare. Det har visat sig att de undersökta bankerna är väl medvetna om vilka värderingar som anses vara attraktiva bland medarbetare ur generation Y. Genom att prioritera den interna rörligheten inom organisationen erbjuds de nuvarande medarbetarna personlig medarbetarutveckling vilket leder till förutsättningar till en lång karriär. / Employer Branding entails the strategic process of attracting and retaining both current and potential employees. Changes in the labor market force organizations to adapt to entice more competent prospects than rival organizations. One of these changes is the growing representation of generation Y in the labor market.  Generation Y´s employer preferences are different from previous generations, placing pressure on organizations to conform to generation Y to maintain future competitiveness. From a global perspective, the banking industry has received a great deal of negative publicity during recent years, complicating the recruitment of competent employees. The purpose of this paper is to investigate how organizations in the banking industry utilize their employer branding to attract and retain employees from generation Y. We have chosen to investigate our question through a statistical survey and semi-structured interviews with two of the most popular banks in Sweden. In total, two office managers and three employees from generation Y participated in the survey. The results have shown that the participating banks are aware of the values that are considered attractive among generation Y. By prioritizing internal mobility within the organization, employees can develop both personally and professionally, conditions that facilitate longer lasting careers.

Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Titel: Gendertelling Handledare: Andreas Pajuvirta Nyckelord: Employer Branding, Könsnormer, Könssegregering, Attityder, Extern kommunikation Frågeställning: Vad influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employer branding? Syfte: Syfte med studien är att könsdominerade företag ska kunna anpassa sin externa employer branding för att öka möjligheten att attrahera det motsatta könet. Detta genom bidragande förståelse kring vad som influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employers branding. Metod: Studiens undersökning tillämpade en kvalitativ studie. Empiri samlades in genom fokusgrupper som genomfördes utifrån en semistrukturerad                          intervjuguide. Slutsats: Arbetsföra har en positiv attityd till en jämnt könsfördelad arbetsplats. Undersökningen tyder på att könsdominerade företag kan influera arbetsföras attityder positivt genom att anpassa sin externa kommunikation. Detta kan göras genom att anpassa tillämpningen av bild och text då det anses vara viktigt att inkludera både män och kvinnor i den externa kommunikationen, men även vara mer könsneutral i texterna. / Date: 2020-06-08 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Title: Gendertelling Tutor:                       Andreas Pajuvirta Keywords: Employer Branding, Gender norms, Gender segregation, Attitudes, External communication Research question: What influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations external employer branding? Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how gender-dominated corporations can adapt their external employer branding to increase the possibility of attracting the opposite gender. This can be done by a contributing understanding regarding what influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations externa employer branding. Method: The study applied a qualitative research approach. The empirical data were collected via focus groups based on a semistructured interview guide. Conclusion: Potential employees have a positive attitude toward an equal gender distribution in the workplace. The research suggests that gender dominated corporations can positively influence potential employees by adjusting their external communication. This can be done by the application of pictures and text to include both men and women in the external communication, and also aim for gender neutrality in the written communication.