Kandidatuppsats i företagsekonomi III, organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, vårterminen 2021. Titel: Kompetens som kvarstår – i tid och rum Författare: Adam Mårtensson och Karl Westdahl Handledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael Lundgren  Syfte: Syftet med denna studie är att urskilja och identifiera faktorer inom intern employer branding, för att se hur dessa påverkar eftergymnasialt utbildade individers medarbetarlojalitet. Genom att bidra till en förståelse över hur anställda upplever intern employer branding, kan organisationer använda informationen för att utveckla dess strategier därefter. Metod: En kvalitativ tvärsnittsstudie, med djupgående semistrukturerade intervjuer, användes för att skapa en större förståelse för studieobjektet. Denna, induktiva studie har bearbetat insamlade data genom initiala extensiva genomsökningar, vilket sedermera möjliggjort kodning. Slutsats: Studien påvisade att medarbetarlojalitet är avhängigt individuella preferenser. Det visade sig även att vissa faktorer inom intern employer branding är särskilt viktiga för medarbetarlojaliteten. Organisationer behöver klargöra strukturen kring vardera faktorn för de anställda. Annars är det osannolikt att medarbetarlojalitet utvecklas. / Bachelor Thesis in Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of economics at Linnaeus University Kalmar, Spring 2021. Title: Competency that remains – in time and space  Authors: Adam Mårtensson and Karl Westdahl Supervisor: Jasmina Beharic Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The aim of this study is to distinguish and identify factors within internal employer branding, too see how they affect the employee loyalty of post high school educated individuals. By contributing with an understanding of how employees perceive internal employer branding, organizations can use and implement this knowledge when developing their strategies. Method: A qualitative and cross-sectional method with profound, semi- structured interviews, was used to develop a greater understanding of the study object. This, inductive study has processed the collected data through an initial extensive scan which later provided the possibility to code the data. Conclusion: The study shows that employee loyalty is dependent on individual preferences. Some factors within the internal employer branding showed to be key for the employee loyalty. Organizations must clarify the structure of each factor to the employees. Or else, employee loyalty is unlikely to develop.

Bakgrund: Sociala mediers inverkan på samhället har genererat fundering kring hur sociala medier används för att stärka arbetsgivarvarumärket. Det visas ständigt hur företag väljer att marknadsföra sig via sociala medier för att locka kandidater med vad de har att erbjuda. Då generation Z (1995–2012) anses som den digitalt uppkopplade generationen har därför sociala medier varit en ständig del av deras uppväxt. Just denna generation har nyligen klivit in på arbetsmarknaden eller kommer inom kort att göra det. Det blir därför intressant hur sociala medier används för att attrahera just generation Z. Tidigare forskning kring ämnet är bristfälligt och därför relevant att undersöka. Syfte: att beskriva hur anställda med Employer Branding ansvar arbetar och upplever möjligheten att attrahera generation Z via sociala medier. Metod: Studien har ett tolkande perspektiv samt konstruktivistiskt synsätt med en induktiv ansats och utgår därför inte från tidigare teori. För att beskriva hur anställda med Employer Branding ansvar arbetar och upplever möjligheten att attrahera generation Z via sociala medier, har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts med sju informanter som arbetar med arbetsgivarvarumärke inom olika organisationer. Studien har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanterna för att generera empiri för att beskriva anställdas arbetssätt och upplevelser. Tematisk kartläggning av den insamlade empirin genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Slutsatser: Studiens slutsatser beskriver vilka initiativ anställda med Employer Branding ansvar kan göra för att attrahera generation Z via sociala medier. Resultat visar på anställdas upplevelser kring krav och förväntningar från generation Z som påverkar arbetet med att attrahera generation Z. Vidare visar resultat att sociala medier skapar möjlighet att kommunicera ut innehåll som väcker intresse hos generation Z. / Background: The impact of social media on society has generated reflection on how social media is used to strengthen the Employer Brand. It is constantly shown how companies choose to market themselves on social media to attract candidates with what they have to offer. Since generation Z (1995–2012) is considered the digitally connected generation, social media has therefore been a constant part of their upbringing. This particular generation has recently entered the labor market or will soon do so. It therefore becomes interesting how social media is used to attract generation Z. Previous research on the subject is lacking and therefore relevant to investigate. Purpose: to describe how employees with Employer Branding responsibility work and experience the opportunity to attract generation Z via social media. Method: The study has an interpretive perspective and a constructivist approach with an inductive approach and is therefore not based on previous theory. To describe how employees with Employer Branding responsibility work and experience the opportunity to attract Generation Z on social media, a qualitative multiple study has been conducted with seven informants who work with employer branding within different organizations. The study has conducted qualitative semi-structured interviews with the informants to generate empirical evidence to describe employees' working methods and experiences. Thematic mapping of the collected empirical data was carried out in order to be able to answer the purpose of the study. Conclusions: The study's conclusions describe which initiatives employees with Employer Branding responsibility can do to attract generation Z via social media. Results show employees' experiences of demands and expectations from generation Z, which affect the work of attracting generation Z. Furthermore, results show that social media creates the opportunity to communicate content that invokes interest among generation Z.

Problemformulering: På vilka sätt kan employer branding öka motivationen hos medarbetare? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga employer brandings påverkan på medarbetarnas motivation.  Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Valet av den kvalitativa strategin är avsedd att generera omfattande diskussioner och resonemang från respondenterna för att skapa ett starkt underlag till studiens frågeställning. Våra intervjuer har utgått från två fokusområden: employer branding och motivation. Studiens empiriska data består av sju semistrukturerade intervjuer med kategoriseringen HR-representanter och medarbetare.   Slutsats: I slutsatsen presenteras tre huvudkategorier som har framställts i den empiriska undersökningen: kommunikation, förmåner och utvecklingsmöjligheter. Slutsatsen bygger på en sammanfattning av studiens resultat med förslag till framtida förbättringar för hur företag kan arbeta med employer branding för att öka medarbetarnas motivation. Avslutningsvis presenteras rekommendationer till framtida forskning. / Purpose: In what ways can employer branding enhance employee motivation? Method: The study is based on a deductive approach with a qualitative research strategy. The choice of the qualitative strategy is intended to generate extensive discussions and reasoning from the respondents in order to create a strong basis for the study’s research question. Our interviews have been based on two focus areas: employer branding and motivation. The study’s empirical data consists of seven semi-structured interviews with the categorization HR-representative and employees.   Conclusion: In the conclusion three main categories have been identified through our empirical investigation: communication, benefits and development opportunities. The conclusion is based on a summary of the study’s results for future improvements for how companies can work with employer branding to increase employee motivation. Finally, recommendations for future research are presented.

Familjeföretag kan arbeta med Employer Branding genom de fördelar det innebär att vara ett familjeföretag, bl.a. genom deras unika historia och familjens engagemang i företaget. Vidare bidrar även starka varumärken till en konkurrensfördel som kan fungera som ett hjälpmedel när det kommer till att behålla, attrahera och rekrytera nya medarbetare till företaget. Familjeföretag och Employer Branding är ett understuderat område och det saknas forskning om på vilket sätt familjeföretag kan dra nytta av de fördelar familjeägande innebär bl.a. genom hur familjeföretag kan marknadsföra och kommunicera sitt arbetsgivarvarumärke. Dessutom visar tidigare forskning att många familjeföretag har utmaningar gällande att behålla och motivera befintlig personal men även när det kommer till att rekrytera och attrahera nya kompetenta medarbetare till företaget. Med detta som utgångspunkt är undersökningens syfte att undersöka hur och varför stora och medelstora familjeföretag i Skaraborg arbetar med Employer Branding för att uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Arbetet utgår från en kvalitativ metod som även kompletteras med en kvantitativ metod, detta för att lyfta fram olika perspektiv inom ämnet. Arbetet utgår från tre familjeföretag i Skaraborg där sex intervjuer med ledning på familjeföretagen utfördes, samt att vi undersökte medarbetarnas åsikter och perspektiv via en enkätundersökning på två av familjeföretagen. I undersökningen framgår det att familjeägandet har en positiv påverkan på arbetsgivarvarumärket och det som främst lyfts fram är den familjära känslan, snabba beslutsvägar och engagemang som särskiljer familjeföretag från icke-familjeföretag. Dessutom genererar det konkurrensfördelar att tydligt kommunicera och marknadsföra sig som ett familjeföretag både internt och externt, då uppfattningen om familjeföretag är positiv. Vidare har nöjda medarbetare en stor inverkan på arbetsgivarvarumärket då det påverkar företagen gällande att behålla medarbetare men det bidrar även till att attrahera och rekrytera ny kompetent personal till företaget, så att utforma strategier kring sitt arbete inom Employer Branding och säkerställa att medarbetare trivs är otroligt viktigt. / Family businesses can work with Employer Branding through the advantages of being a family business, for instance through their unique history and the family´s commitment in the company. Furthermore, strong brands also contribute to a competitive advantage when it comes to retaining, attracting and recruiting new employees to the company. Family businesses and Employer Branding is an understudied area and there is a lack of research on how family businesses can take advantage of the advantages of family ownership, including how family businesses can market and communicate their employer brand. In addition, previous research shows that many family businesses have challenges in terms of retaining and motivating existing staff but also when it comes to recruiting and attracting new competent employees to the company. With this as a starting point, the purpose of the survey is to investigate how and why large and medium-sized family businesses in Skaraborg work with Employer Branding in order to be perceived as attractive employers. The work is based on a qualitative method which is also supplemented with a quantitative method, this to highlight different perspectives within the subject. The work is based on three family businesses in Skaraborg, where six interviews with the management of the family businesses were performed, and we investigated the employees' opinions and perspectives via a survey at two of the family businesses. In the survey, it appears that family ownership has a positive impact on the employer brand and what is mainly highlighted is the familial feeling, quick decision-making processes and commitment, which is what primarily distinguishes family businesses from non-family businesses. In addition, it generates competitive advantages to clearly communicate and market itself as a family business both internally and externally, as the perception of family businesses is positive. Furthermore, satisfied employees have a great impact on the employer brand as it affects companies in terms of retaining employees but also that it contributes to attracting and recruiting new competent personnel to the company, so designing strategies around your work within Employer Branding and ensuring that employees are satisfied is incredibly important.

Syftet med den här uppsatsen är att få djupare förstelse och kunskap för om hur medarbetare på ett företag uppfattar arbetsgivarvarumärket och hur det kan bidra till att medarbetare känner ett engagemang för arbetsplatsen som arbetsgivare.  I studien tillämpas en kvantitativ metod med en enkät som skickades ut till en specifik avdelning på ett företag som har 300 anställda tjänstemän. Företaget arbetar aktivt med employer branding som en del av strategiarbetet för att upprätthålla arbetsgivarvarumärket. Av de 300 svarade 185 medarbetare på enkäten.  Studiens resultat visar att medarbetare på företaget uppfattar arbetsgivarvarumärket positivt ur den aspekt att de kan identifiera sig med det. Att identifiera sig bidrar till att de känner ett stort engagemang inför tanken att ha arbetsplatsen som framtida arbetsgivare. / The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding and knowledge of how employees in a company perceive the employer brand and how it can contribute to employees feeling a commitment to the workplace as an employer.  The study applies a quantitative method with a questionnaire that was sent out to a specific department of a company that has 300 employees. The company works actively with employer branding as a part of the strategy work to maintain the employer brand. Of the 300, 185 employees responded to the survey.  The results of the study show that the employees at the company perceive the employer brand positively from the aspect that they can identify with it. Identifying themselves contributes to them feeling a great commitment to the idea of having the workplace as a future employer.

Syftet med studien var att få förståelse för hur chefer upplever arbetet med arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla medarbetare trots avsaknaden av en employer branding-strategi. Employer branding är en strategi som innefattar arbetet med att attrahera och behålla medarbetare genom att marknadsföra arbetsgivarvarumärket. Företag inom stålindustrin upplever stora svårigheter med att attrahera och behålla medarbetare. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpats där chefer på ett företag inom stålindustrin har intervjuats. Studien har undersökt om företagets nuvarande arbete med arbetsgivarvarumärket, attrahera och behålla medarbetare fungerar eller om det blir mer tydligt och samordnat om företaget skulle ha en employer branding-strategi. Resultatet visade att företaget inte har ett tydligt definierat arbetsgivarvarumärke. Vidare visade resultatet att företaget har en strategi för att attrahera den beskrivna målgruppen. Slutligen visade resultatet att det genomförs en stor variation av insatser på företaget för att behålla medarbetare och det framkommer att det inte finns någon tydlig strategi för detta. Studiens slutsats är att arbetsgivarvarumärket är en nyckelfaktor i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare på ett tydligt och samordnat sätt. De unika egenskaper som arbetsgivarvarumärket marknadsför är grunden för hur chefer ska arbeta samordnat med strategier kring attrahera och behålla medarbetare. Employer branding kan vara ett hjälpmedel för att samla strategierna men det är arbetsgivarvarumärket som skapar tydligheten och den ”röda tråden” i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare. Studien ska bidra med förståelse för hur företag kan arbeta med arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla medarbetare utan att ha en implementerad employer branding-strategi. Då behöver företaget definiera och arbeta strategiskt med arbetsgivarvarumärket för att skapa en tydlighet och samordning i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare. / The purpose of the study was to gain an understanding of how managers experience the work with the employer brand in order to attract and retain employees despite the lack of an employer branding strategy. Employer branding is a strategy that includes the work of attracting and retaining employees by marketing the employer brand. Companies in the steel industry have great difficulty in attracting and retaining employees. To achieve the purpose, a qualitative method with semistructured interviews has been applied where managers at a company in the steel industry have been interviewed. What the study has examined is whether the company's current work with the employer brand, attracting and retaining employees works or whether it becomes clearer and more coordinated if the company had an employer branding strategy. The results showed that the company does not have a clearly defined employer brand. Furthermore, the results showed that the company has a strategy for attracting the described target group. Finally, the results showed that a large variety of efforts are made at the company to retain employees and it appears that there is no clear strategy for this. The study concludes that the employer brand is a key factor in the work of attracting and retaining employees in a clear and coordinated way. The unique characteristics that the employer brand markets are the foundation for how managers should work in a coordinated way with strategies for attracting and retaining employees. Employer branding can be a tool for gathering strategies, but it is the employer brand that creates the clarity and the "common thread" in the work of attracting and retaining employees. The study will contribute with an understanding how companies can work with the employer brand to attract and retain employees without having an implemented employer branding strategy. Then the company needs to define and work strategically with the employer brand to create clarity and coordination in the work of attracting and retaining employees.

Bakgrund: Employer brand är en strategi som används för att attrahera och behålla medarbetare i organisationen genom att marknadsföra de fördelar som organisationen erbjuder. Dessa erbjudanden kan tolkas som löften och underförstådda förväntningar hos medarbetare. De underförstådda förväntningar går under begreppet psykologiskt kontrakt som är villkoren för ett ömsesidigt utbytesavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tidigare forskning inom området har visat att employer brand har stor inverkan över skapandet av det psykologiska kontraktet då det skapar förväntningar hos arbetstagaren. Däremot upplevs det saknas forskning kring kombinationen av employer brand och psykologiskt kontrakt, samt hur medarbetarnas förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetares förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Metod: En kvalitativ metod har använts då studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer där fokuset var att få en förståelse för individers upplevelse av hur employer brand påverkar förväntningar. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom en tematisk analys. Analysen av resultatet har varit abduktivt då nya teman hittades i empirin och tidigare forskning har använts för att bekräfta eller ifrågasätta resultatet.Resultat: Resultatet visar tydliga brister i organisationens arbete med employerbrand vid tidpunkten då respondenterna anställdes. Respondenterna hade få förväntningar på organisationen som arbetsgivare, men upplever att de förväntningar de haft blivit uppfyllda.Slutsats: Slutsatsen är att en organisation kan ha ett svagt employer med som skapar svaga förväntningar, men ändå attrahera och behålla medarbetare, samt uppfylla det psykologiska kontraktet. En arbetsgivare kan upplevas attraktiv utan att behöva arbeta under konceptet employer brand. / Background: Employer brand is a strategy to attract and retain employees in the organization by marketing the benefits that the organization offers. These offers can be interpreted as promises and implicit expectations of employees. The implicit expectations fall under the concept of psychological contract, which are the conditions for a mutual exchange agreement between employer and employee. Previous research in the field has shown that employer brand has a great impact on the creation of the psychological contract as it creates expectations in the employee. On the other hand, there is a lack of research on the combination of employer brand and psychological contract, as well as how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Aim: The aim of the study is to create an understanding of how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Method: A qualitative method has been used when the study was conducted through semi-structured interviews where the focus was to gain an understanding of individuals' experience of how employer brand affects expectations. The interviews were transcribed and thematized through a thematic analysis. The analysis of the results has been abductive as new themes were found in the empirical data and previous research has been used to confirm or question the results.Results: The results show clear shortcomings in the organization's work with employer brand at the time when the respondents were hired. The respondents had few expectations of the organization as an employer, but feel that the expectations they had were met.Conclusion: The conclusion is that an organization can have a weak employer who creates weak expectations, but still attract and retain employees, and fulfill the psychological contract. An employer can be perceived as attractive without having to work under the concept of employer brand.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan tre olika åldersgrupper inom byggbranschen gällande uppfattningen av den ideala arbetsgivaren. Uppfattningen av den ideala arbetsgivaren mättes genom mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale utifrån fem dimensioner: Intresse, Social, Utveckling, Tillämpning och Ekonomi. Undersökningen genomfördes på fem byggföretag i Mellansverige med totalt 72 yrkesarbetare som deltagare. Deltagarna delades in i åldersgrupperna äldre (födelseår 1954–1981), medel (1982–1993) och yngre (1994–2005). Studiens resultat visade att det fanns en skillnad mellan åldersgrupperna äldre och medel och mellan äldre och yngre avseende hur de värderade dimensionen Social. Den äldre åldersgruppen värderade dimensionen Social lägre än åldersgrupperna medel och yngre. Det fanns inte några skillnader mellan åldersgrupperna för övriga dimensioner (Intresse, Utveckling, Tillämpning och Ekonomi). / The purpose of the study was to investigate whether there was any difference between three different age groups in the construction industry regarding the perception of the ideal employer. The perception of the ideal employer was measured through the Employer Attractiveness Scale based on five dimensions: Interest, Social, Development, Application and Economic. The survey was conducted at five construction companies in Central Sweden with a total of 72 construction workers as participants. The participants were divided into the age groups: older (year of birth 1954-1981), middle (1982-1993) and younger (1994-2005). The results of the study showed that there was a difference between the age groups older and middle and between older and younger in terms of how they valued the Social dimension. The older age group valued the dimension Social lower than the age groups middle and younger. There were no differences between the age groups for other dimensions (Interest, Development, Application and Economic).

Denna studie syftar till att undersöka vilka strategier organisationer använder för att behålla sina talanger och hur dessa strategier möter medarbetarnas förväntningar. Genom att integrera teoretiska aspekter av employer branding och employer attractivines theory med en tematisk analys av det empiriska materialet undersöker studien organisationers strategier för att behålla talanger. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Genom ett strategiskt urval av nyckelpersoner följt av ett bekvämlighetsurval som ledde oss till ett snöbollsurval har material samlats in genom digitala intervjuer. Studiens empiriska material har samlats in genom åtta intervjuer med respondenter från två olika organisationer. Huvudresultatet av den tematiska analysen visar att de undersökta organisationerna använder sig av något olika strategier för att behålla personal. Strategierna är anpassade efter företagens utformning och förutsättningar. Medarbetarna anser att de får sina förväntningar uppfyllda i viss utsträckning och att de alltid kan tala med sina kollegor och chefer om de känner avsaknad av till exempel karriärmöjligheter eller gemenskap. Denna studie ger insikter som kan stödja organisationers utformning av strategier för att behålla kompetent personal. / This study aims to investigate the strategies organizations use to retain their talents and how these strategies meet employees' expectations. By integrating theoretical aspects of employer branding and employer attractiveness theory with a thematic analysis of the empirical material, the study examines organizations' strategies for retaining talent. The study employs a qualitative method with semi-structured interviews. Through a strategic selection of key personnel followed by convenience sampling leading to a snowball sampling, data has been collected through digital interviews. The empirical material of the study has been gathered through eight interviews with respondents from two different organizations. The main result of the thematic analysis shows that the examined organizations employ somewhat different strategies to retain staff. These strategies are adapted to the companies' designs and conditions. Employees feel that their expectations are met to some extent and that they can always communicate with their colleagues and managers if they feel a lack of, for example, career opportunities or a sense of community. This study provides insights that can support organizations in designing strategies to retain competent staff.

Companies in the North of Sweden are expressing big difficulties to acquire the right competency and the right people to fill voids in their organization. The purpose of this research paper was to gain an understanding of how companies in the north work with selected contributing factors, affecting their ability to attract talent. Starting off we gained perspective on how companies define talent and which talent management approach they implement. From there we learned to which extent they prioritize people fitting into the company’s identity/values and work with communicating with talents by displaying themselves as an attractive employer. Our attempt was to uncover any underlying behavior or beliefs within this region contributing to why this region, in particular, is experiencing difficulties in attracting talent. To reach these understandings, we conducted a case study holding six in-depth interviews with different companies in various locations within the region “Norrland”. By using the thematic analysis method, we concluded that businesses have attitudes regarding the nature of talent and how it should be managed which limits their view of who is considered as a competent potential employee. Moreover, we found that the majority of businesses operating the north to a relatively high extent prioritize their relationship with their employees. However, they do not work to a high extent with the creation of a strong employer brand, possibly contributing to the situation as it is perceived in the north.