No description available.

Syftet med studien är att se hur liknande företag i samma bransch arbetar för att utmärka sig i deras arbete att hitta nya medarbetare och vidare hur detta tas emot och tolkas av potentiella medarbetare, i denna studie analyseras tre större företag från kafébranschen. Detta kommer behandlas genom tre frågeställningar som berör hur kafékedjorna arbetar och hur potentiella medarbetare tolkar detta: Hur använder sig kedjorna av text och bild i försök att skapa en attraktiv arbetsplats genom sina hemsidor? Hur upplever potentiella medarbetare kedjornas framställning? Genomsyrar employer branding som koncept deras hemsidor? Till grund för att besvara dessa frågeställningar har jag använt teorier kring branding, medialisering samt representation. Empirin kommer att samlas in genom en kvalitativ metod genom en text- och bildanalys samt enskilda intervjuer. De slutsatser som nås är att alla tre kedjor använder sig av ett personligt språk och tilltal för att locka till sig medarbetare genom deras hemsidor, något som ger en positiv bild av dem hos respondenterna. Dock blir det i vissa fall för personligt och det slår över till att ge en negativ bild av arbetet. Employer branding kan synas både genom kedjornas mål mot att få nya kunder och medarbetare. Avslutningsvis är detta ett område som bör utforskas mer inom den medievetenskapliga forskningen för en chans att företag ska förstå vikten av employer branding inom samhällets medialisering.

Arbetsmarknaden inom IT-branschen är i stor förändring då efterfrågan på IT-kompetens har ökat vilket beräknas leda till ett underskott på arbetsmarknaden. Fler företag kommer att efterfråga IT-kompetens och det leder till större konkurrens för att attrahera och behålla den. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför unga medarbetare avslutade sin anställning på ett företags IT-avdelning för att få ökad förståelse kring hur kompetensen bäst behålls. Tidigare studier inom området finner starka kopplingar mellan personalomsättning och employer branding men ofta genom kvantitativ metod. I syfte att komplettera den tidigare forskningen har en kvalitativ fallstudie av ett företags IT-avdelning utförts. Uppsatsen genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med tidigare medarbetare som på egen begäran sagt upp sig under de senaste 12 månaderna. Uppsatsens teoretiska ramverk är employer branding, arbetstillfredsställelse och social utbytesteorin som används i syfta att förklara varför anställning avslutats. Inom employer branding finns det två centrala aspekter vilka är intern och extern. Nämnda teoretiska ramverk har använts för att undersöka de tidigare medarbetarnas personliga upplevelser av förväntningar på företaget och arbetsrollen samt om de uppfyllts. Resultatet visar på att ingen av intervjupersonerna möttes av marknadsföring riktad till deras IT-kompetens samt att bilden av företaget kan kopplas till vilken högskola de utbildat sig vid eller privata relationer. Vidare tyder resultatet på att majoriteten av de tidigare medarbetarna eftersökte tydlighet i arbetsroll, ledarskap och bättre lön. En del intervjupersoner upplevde att de inte kan se sig själva på företaget igen medan majoriteten har en fortsatt positiv bild av företaget och kan tänka sig arbeta där i framtiden. Vi anser att det är ett relevant forskningsområde som kan bidra till insikt om vad unga medarbetare saknar hos ett företag inom IT-branschen.

The demand for labour force in the European building industry has increased in recent years due to the constant migrations and the need to provide housing, schools and hospitals to accommodate this growing population. Due to this scenario and to governmental policies that were created to supply this need, Swedish building companies want to recruit more female employees in particular. The purpose of this case study is to investigate whether, and if so how, the building company NCC uses its external communication to strategically attract more women to the industry. Our research was of a qualitative nature. We analysed, with the help of a Multimodal Critical Discourse Analysis approach, recruitment materials and job advertisements published on the company’s homepage, in order to demonstrate how men and women are represented in NCC’s recruitment communication and in which way the company communicates specifically to women. We have also analysed which aspects of the company’s recruitment communication were appealing to women, through focus group interviews made with female engineering students. As theoretical ground for this case study we have chosen previous research and literature in the fields of organizational communication, employer branding, decoding in communication processes, gender studies, stereotyping and gender aware recruitment. The findings in this study show that both men and women are represented in NCC’s recruitment communication, but that a bigger focus is placed on the visual representation of women.  NCC strategically aims at attracting women both in the way female workers are visually portrayed on the homepage but even in the wording found in the company’s recruitment texts and job advertisements. This targeted communication does not reach its full potential in terms of attractiveness to women though, perhaps due to the rather cosmetic visual representation of the company’s work environment, as well as the lack of personal connection that is made between the portrayed employees and the potential job candidates.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre. Den sociala kontakten ansågs även ha en stor betydelse för att medarbetare ska vilja stanna kvar och för att kunna attrahera framtida medarbetare. En löneökning skulle enligt vårt resultat göra äldreomsorgen som arbetsplats ännu attraktivare. Det har även visat sig att organisationskulturen har en inverkan på attraktiviteten. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till forskning inom new public management och employer branding samt använt en modell som är framtagen av Hedlund, Åteg, och Pontén. / <p>The purpose of this essay is to investigate how employees in elderly care perceive the elderly care as a workplace and to clarify which factors they feel are making and could make the elderly care an attractive workplace. A qualitative method was used through semi-structured interviews with nurses and nursing assistants in nursing homes in the municipality of Kungälv. Four of the respondents were employed when the study was conducted, and two of them had recently quit their works.</p><p>The results indicates a multifaceted picture of the elderly as a workplace. Resource allocation in the workplace affects how it is provided. The results also indicates that the meaning of the employee's own will have an impact on working in the elderly care. The main factor that makes the elderly care an attractive work place is the social contact with the elderly. The social contact is also to be considered as an important factor in making employees stay and to attract future employees. An increase of the wage would, according to our results make working in the elderly care more attractive. It has also been shown that organizational culture has an impact on attractiveness. Finally, we are discussing the results in relation to research on new public management and employer branding. We have also used a model that is developed by Hedlund, Åteg and Pontén.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

This diploma thesis deals with the use of marketing instruments in the field of human resources management, the importance of personal marketing to employers, employer brand building and current trends in the area of human resources management. The practical part analyzes the current approach to personal marketing at a company called Zentiva. The aim of the thesis is to map the current application of personal marketing within the organization, to analyze what instruments Zentiva uses at present to increase employer branding, as well as to propose improvements to better set up the whole process of building an employer brand through various personal activities.

IT- och tech-industrin är en bransch som i dagens arbetssamhälle eftersöker kompetent personal och i synnerhet kvinnor på grund av sin kraftiga underrepresentation inom yrket. Flera ITföretag konstaterar att IT är en bristkompetens och det krävs därmed ett utpräglat arbetssätt för att lyckas attrahera och behålla arbetstagare inom organisationen, samtidigt som det ställs högre krav på arbetsgivaren från medarbetarnas sida. Denna studie syftar således till att dels få förståelse för hur IT-företaget Atea attraherar kvinnor till sin verksamhet, dels vilka krav som kvinnliga respektive manliga IT-studenter vid Karlstads universitet ställer på sin framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk berör teorier inom genus, kvinnors underrepresentation i IT-branschen, employer branding, roll och identitet samt den nya generationens arbetskraft.

Since the competition on the market regarding standing out as an organization and as an employer, creating a good reputation is more important than ever.  Knowledge regarding how to attract potential employees is vital for organizations. This to be able to differentiate themselves from their competitors with an advantage. The research area regarding employer branding and employer value proposition has developed since Ambler and Barrow (1996) first minted the concept, but it is still important to contribute with further studies. The purpose of this study was to contribute with more knowledge regarding the components of organizations EVP’s and how they communicate this to potential employees. Further, the study had a descriptive purpose with a qualitative approach, and it was deductive. This was achieved by interviewing six different respondents from six different audit firms active in Sweden. The interviews were semi-structured, recorded and transcribed. The collected empirical data showed that the components included in audit firms EVP’s are compensation, benefits, work content, career, affiliation and they choose to communicate work content, career, and affiliation. The main communication channels used to communicate their EVP’s to potential employees are social media, LinkedIn, their own websites and on-campus marketing.   Keywords: Employer brand; Employer branding; Employer value proposition; Marketing communication; Promotion

<p>Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare. Vidare i modellen beskrivs förhållandena mellan dessa aspekter och när dessa är viktiga för unga medarbetare. Den främsta aspekten både ur behålla- och attraheraperspektivet visade sig vara utveckling. De psykologiska teorier och begrepp som appliceras på modellen är commitment, psykologiska kontrakt, employer attractiveness, employer branding samt diverse strategier för att attrahera och behålla personal.</p>

<p>In todays business environment there is an increasing recognition that human resources are a valuable asset to distinguish a company from its competitors. This tendency, in combination with increasing job mobility among employees and an ongoing demographic change, has turned the labour market into a competitive arena.</p><p>Employer Branding and Talent-Relationship-Management are two fairly new concepts in the area of Human Resource Management, which have the aim to differentiate companies on the labour market and to support them effectively in their endeavour to approach, acquire and retain the most talented employees.</p><p>In this study, the internal and external determinants, which form an appealing employer brand are investigated. A conceptual framework is first constructed and later modified in the lights of the empirical findings gained through four conducted interviews with four large organizations. In contrast, a deeper insight in the prioritisation of different TRM elements is gained by means of a quantitative study among university graduates and international scholarship holders.</p><p>The major findings outline that there is a continuous challenge in creating a level of consistency in favour of a credible employer brand message. Furthermore, it becomes apparent that a change or adoption of the employer brand in the short-term is difficult due to the culture and values of the respective organization. In addition, the employer brand plays an important role in preventing unplanned impulses, which result out of negative impacts from the business environment.</p><p>The comparison of the major findings among the different groups within the quantitative study shows that the instruments ‘Information about vacancies’, ‘Scholarship’, ‘Company Workshops’ as well as ‘Exclusive Information’ are among the most valued ones in comparison with ‘Periodical Services’, ‘Personalized Websites’ or ‘Giveaways’, which most respondents do not perceive as interesting.</p>