Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kvantitativ undersökning av samtliga noterade koncerners årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Detta för att se om koncernerna följer upplysningskraven angående nedskrivningstest enligt IAS 36, samt att se om det har skett någon förbättring från det första året 2005 med IAS 36 jämfört med år 2006. Vi vill också undersöka hur stor del av de totala immateriella tillgångarna som hänförs till goodwill. Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats då vi tog vår utgångspunkt i teorin och sedan formade vi en hypotes som vi genom empirin testade mot teorin. Detta ledde till en kvantitativ undersökning av sekundärdata. Denna sekundärdata bestod av 102 årsredovisningar från sammanlagt 51 bolag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Slutsats: I slutsatsen kommer vi fram till att det är fler företag som lämnat upplysningar år 2006 jämfört med år 2005. På somliga punkter har även utförligheten blivit allt bättre, dock kan vi inte generellt påstå att företagen blivit klart bättre i upplysningarna som IAS 36 kräver. Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle vara intressant att göra en kvalitativ undersökning på hur nedskrivningstest praktiskt går till i olika företag. Detta för att jämföra olika metoder och tillvägagångssätt som kan tänkas användas av företagen, till exempel om företag i samma branscher använder samma metoder. Likaså om metoderna för nedskrivningstest ser olika ut i olika branscher. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats belyser problemen med att företagen inte följer IASB:s regelverk fullt ut.

No description available.

This thesis examines the development of technology and of tactics in the logistics branch. Previous studies discuss a wide range of theories that investigates technology and tactical development for combat units, but it is still unknown how the development of logistics units can be explained. The ambition with this bachelor thesis is to develop a theory that clarifies if the development of the logistics branch’s technology and tactics can be explained with the same theories as for the combat units, or if the process depends on the combat units new requirements that arise from their development. This research is based on a one-case study of the German 1.Panzer division’s combat unit and logistics branch during its active years 1935 to 1945. The analysis is based on Lautenschlägers theory regarding development of technology and tactics. The results comfirm that Lautenschlägers theory explicates the development in the combat units but not in the logistics branch. The results of the analysis instead comfirm that tha logistics brach’s technology and tactics development depends on the combat units and that an independent developing process is absent.

Abstract: Typ-1 diabetes eller så kallad insulinberoende diabetes, drabbar vissa barn och tonåringar. De tvingas leva hela sina liv med att injicera insulin i sin kropp, eftersom deras egen kropp har slutat tillverka insulin på egen hand. Insulinpennan är typ-1 diabetikers medicinska redskap som de måste ha tillhands vid varje måltid. Syftet med denna studie är att utveckla och ta fram ett exempel på hur ett grafiskt gränssnitt med Mp3-spelare bör se ut i en insulindoserare som riktar sig till tonåringar. För att utreda hur gränssnitt ska utformas har kvalitativa intervjufrågor ställts till produktutvecklare, diabetessjuksköterskor och tonåringar. Vidare har också analyser gjorts på befintliga insulinpennor och Mp3-spelare. Resultatet av studien är en prototyp av en insulindoserare som simuleras i Shockwave. Prototypen har med hjälp av testerna, intervjuer och analyser resulterat i hur gränssnittet bör se ut hos en insulindoserare med Mp3-spelare. Insulindoseraren innehåller de grundläggande mekaniska funktionen som en insulinpenna besitter, nämligen dosering och injektion av insulin. Utöver detta har övriga funktioner implementerats vilka har framtagits i samband med de intervjuer som gjorts. Det är timer som talar om för patienten när det är lämpligt att ta ut nålen efter en injektion. Det finns dessutom ett minne där patienten kan se vilken tid och datum en angiven dos har injicerats. För att påminna patienten om att ta sitt insulin finns det upp till 5 programmerbara alarmtider. Mp3-spelaren i insulindoseraren tas fram genom att analysera tre Mp3-spelare. Där har strukturen på gränssnittet, funktionerna i Mp3-spelarna och styrenheten en betydande roll i utvecklingen. Det har i produktutvecklingen även tagits hänsyn till vad tonåringar anser är en tilltalande Mp3-spelare.

This thesis investigates how systolic architectures can be used in the implementation of an arithmetic unit for small finite fields of characteristic two with polynomial basis representation. Systolic architectures provide very high performance but also consume a lot of chip area. A number of design methods for tailoring the systolic arrays for a specified requirement are presented, making it possible to trade throughput, chip area and propagation delays for oneanother. A study is also made on how these systolic arrays can be combined to form an arithmetic logic unit, ALU, that canperform operations in many different fields. A number of design alternatives are presented, and an example ALU is presented to give an idea of the performance of such a circuit.

Currently, Android is the most popular operating system for mobile devices, but at the same time, the market for Android devices is heavily fragmented in terms of available versions, types of devices, models, form-factors and manufactures. As a result, it is virtually impossible to test applications on all existing devices. Testing on a set of the most popular devices is more realistic but can be expensive, which makes it much more difficult for individual developers to create high quality applications. Fortunately, each Android application developer around the world typically owns at least one device which is not used all the time and could be shared with other developers. This way, a community shared pool of Android devices can be created for automated test execution. This master thesis reviews existing testing frameworks that are used for testing Android applications and analyzes existing services that in one way or another try to solve the problem of providing affordable ways of performing testing on real devices.  Main result of this thesis project is a working distributed community based testing service that enables developers to easily connect, share, and execute automated test cases on devices that use Android operating system. Moreover, it provides ways of decreasing overall test execution time by executing parts of tests in parallel on multiple devices and aggregating received results. / För närvarande är Android det mest populära operativ system för mobila enheter, men samtidigt marknaden för Android-enheter är starkt splittrat i fråga om tillgängliga versioner, typ av enhet, modeller, form-faktorer, och tillverkar. Som ett resultat, är det praktiskt taget omöjligt att testa applikationer på alla befintliga enheter. Testa på en uppsättning av de mest populära produkter är realistiskt men kan vara dyrt, vilket gör det mycket svårare för enskilda utvecklare att skapa högkvalitativa ansökningar. Lyckligtvis äger varje Android ansökan utvecklare i världen typiskt åtminstone en enhet som inte används hela tiden och kan delas med andra utvecklare. På så sätt kan en gemenskap delad pool av Android-enheter skapas för minst automatiserade test exekvering. Detta examensarbete går igenom gällande testning ramverk som används för att testa Android applikationer och analyser liknande tjänster som på ett eller annat sätt försöka lösa problemet med att tillhandahålla prisvärda sätt att utföra tester på riktiga enheter. Huvudsakliga resultat av detta examensarbete är en fungerande distribuerad gemenskap baserad testning tjänst som gör det möjligt för utvecklare att enkelt ansluta, dela och exekvera automatiserade testfall på enheter som använder operativsystemet Android. Dessutom ger det möjligheter att accelerera övergripande testexekvering tid genom att utfö!ra delar om tester parallellt på flera enheter och sammanställa erhållna resultat.

Mobile devices such as palmtops and cell phones are continuously increasing in capabilities and popularity. At the same time, due to their decreasing price they are becoming more and more attractive and available to the average customer. This has lead to the development of many new applications for such portable electronic devices. Mobile devices tend to have increasing local resources in terms of memory/storage and CPU [2]. Despite these improvements in hardware attributes, there are still limitations that characterize these portable devices and which have not improved as quickly as the increase of the local computational power. These limitations mostly concern the network resources and battery power that are both still rather poor. Thus the main barriers for mobile nodes are network resources and limiting the power consumption of the device itself. Today, wireless networks provide limited reliability and less bandwidth than fixed networks. Moreover, all mobile nodes are highly energy dependent as they use batteries with a limited capacity. Additionally, roaming is a feature that increasingly must be supported for such wireless devices, as their physical portability leads to users to use them even as they move about. This may require the utilization of different wireless networks while the node is on the move. Therefore, for all the above reasons there is a demand for the development of intelligent mechanisms and techniques for optimizing the management of these limited resources, while exploiting the local resources, thus providing users with the best possible performance within the available resources. At the present, there are operating systems, such as the Symbian OS [22], specially designed for supporting advanced features in mobile computing. However, there is still development to be done. Moreover, although there are many new applications for mobile computing, they are not yet sophisticated enough to cope with changes in the wireless environment, these changes occur due to the node’s change in context. This creates a gap that should be filled by software between the applications and the operating system; this is frequently called middleware. This middleware provides a collaborative partnership between the operating system and the applications, assisting and making both more sophisticated, in terms of scheduling and managing traffic in a wireless environment. The focus of this project is how to utilize such middleware to best serve the needs of the mobile user. / Mobila enheter som handdatorer och mobiltelefoner har kontinuerligt utökat sina användningsområden och popularitet. Samtidigt har de i och med det fallande priset blivit mer och mer attraktiva och tillgängliga för den allmänna marknaden. Detta har lett till utveckling av nya tillämpningar för sådana portabla elektriska enheter. Mobila enheter tenderar att få ökade lokala resurser som exempelvis större minne och CPU [2]. Fastän en förbättring av dessa hårdvaror har gjorts så karaktäriseras enheterna av begränsningar som inte har utvecklats i lika rask takt som de lokala resurserna. Dessa begränsningar handlar till större delen om nätverks resurser och tillförsel av energi via batteri, som båda fortfarande är relativt dåliga. De huvudsakliga barriärerna för de mobila noderna är alltså nätverks resurser och enheternas energikonsumtion. I dagens läge förser de trådlösa närverken en begränsad pålitlighet och lägre bandbredd än de fasta nätverken. Alla mobila noder är även väldigt energiberoende eftersom de använder sig av ett energibegränsat batteri. Förutom detta så är roaming en aspekt som måste öka för sådana trådlösa enheter eftersom deras transportabla egenskaper medför att användaren kan använda sig av enhetens funktioner även vid mobilitet. Detta leder till att det behövs tillgång till olika trådlösa nätverk i och med att enheten omplaceras. På grund av alla dessa orsaker som beskrivits ovan finns det en efterfrågan på utveckling av intelligenta mekanismer och tekniker för användningsoptimering av dessa begränsande faktorer, samtidigt som man maximerar de lokala resurserna och på detta sätt ger användaren bästa möjliga prestanda inom det tillgängliga området. I dagens läge finns det operativ system, som Symbian OS [22], speciellt designade för att stödja avancerade drag inom mobile computing. Det finns däremot utrymme för utveckling av dessa och fastän det finns många nya tillämpningar för mobile computing så är de inte tillräckligt sofistikerade för att klara av ett smidigt byte mellan trådlösa nätverk när noderna omplaceras. Detta medför ett glapp som borde åtgärdas med mjukvara kallad mellanvara, ett program som förmedlar arbetsuppgifter mellan användarnas tillämpningar och datornätets resurser. Mellanvaran gör att operativ systemet samarbetar med användarens tillämpningar och gör att hela systemet blir mer sofistikerat i termer av trafik hantering i den trådlösa miljön. Tyngdpunkten i detta projekt ligger i hur man ska utnyttja sådan mellanvara för att optimera systemet i de mobila enheterna utifrån användarens behov.

Stroke är i särklass en av de vanligaste sjukdomarna och många tusentals människor drabbas varje år. När det gäller omvårdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det är viktigt att de omvårdnadsinsatser som ges till patienter med stroke är individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hänsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vårdas fler och fler strokepatienter på stroke-enheter i stället för på annan vårdavdelning. En stroke-enhet är en slutenvårdsenhet som tar hand om patienter med stroke, där den specialistinriktade sjukvården drivs av ett multidisciplinärt team. Syftet är att undersöka sjuksköterskans roll vid stroke och vilken inverkan stroke-enheten har på vården. Bedriver sjuksköterskan en individuell omvårdnad och finns något genustänkande? För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa forskningsrapporter. Resultatet i denna studie visar att sjuksköterskans roll vid stroke är att tillhandahålla omvårdnad, främja patientens återhämtning och att fungera som samordnare. Att bedriva en individuell omvårdnad förespråkas, men efterlevs inte alltid kliniskt. I sin roll som sjuksköterska utgår denne från ett genusneutralt perspektiv. Patienter som behandlas på en stroke-enhet uppvisar en signifikant reducerad risk på 40 procent att avlida inom fem år. Självständighet, socialisering och anhörigkontakt ses i större utsträckningen på en stroke-enhet än på annan vårdavdelning. Sjuksköterskan har en viktig roll vid omhändertagandet av patienter med stroke. Dennes förmåga att observera, stötta, motivera och samordna har en viktig betydelse för patientens återhämtning efter en stroke. / Stroke are one of the most common diseases and will affects thousands of people annually. When it comes to nursing care of strokepatients the nurse has a central role and it’s important that nursing care effort given to strokepatients is individually adapted to each patient. There are differences between female and male strokepatients that should be taken into consideration when it comes to the work of rehabilitation. Today more and more strokepatients are getting treatment at hospital stroke units. A stroke unit is a close care unit that takes care of stroke survivors with a special nursing care. The special nursing care is performed by a multidisciplinary team. The aim of this study was to investigate the nurse’s role in stroke care and the stroke units’ impact on nursing. Does the nurse follow an individual nursing care and are there any gender thoughts? To investigate these topics a literature study was set up based on reports from both qualitative and quantitative research. The result of this study shows that the role of nursing is to provide nursing care, promote recovery of the patient and to act as a coordinator. It is favorable to perform individual nursing, but it is not always practiced on a clinically basis. In the role of nurse she or he acts from a gender-neutral perspective. Patients receiving care from a stroke unit will significant reduce the risks of dying in five years by 40 percent. Independence, socializing and contact with relatives are more common in stroke units than on other general care units. The nurse holds a very important role when taking strokepatients into care. Nurse’s ability to observe, support, motivate and coordinate are all important qualities to the patient during recovery from stroke.

Competitive gaming, commonly known as E-sports, have become widely popular the past few years. Simultaneously the interest to watch these players compete has become apparent, not least through the viewing of the events that draw the attention of millions of people. However what is still often overlooked is the environmental impact which these events contribute to. Within the field of environmental research, E-sports is a frugally studied domain. This study therefore aims to create a foundation for calculating the environmental and climate impact from an E-sports event, specifically in regard to CS:GO. The guidelines for this calculation are based on the LCA methodology. The main question for this paper therefore reads: How can 1) system function, 2) functional unit and 3) system boundaries be chosen in order to calculate the environmental and climate impact from PGL Major Stockholm 2021? In order to find out how to answer this question, two people with expertise within the field were interviewed. The analysis of the results from the interviews showed that exposure was the primary function of several different scenarios of the system. For that reason the system function was decided as audience capacity. The functional unit was defined as Holding one 13-day event in CS:GO. The majority of what occurs within the arena was included in the system boundaries along with flights, electricity consumption and water consumption from the hotels. To facilitate further calculations of the categories included in the system boundaries we also presented estimations of environmental and climate impact. These were on flights, transportation to and from the event, and gaming computers.Through the interviews we gained great insight regarding the organizing of smaller events, specifically Svenska Elitserien CS:GO. This insight could help close the existing knowledge gap surrounding the environmental impact of E-sports as it creates a stepping stone for future research. / Tävlande i datorspel, även kallat E-sport, har under de senaste åren vuxit i popularitet med stormsteg. Intresset att titta på dessa tävlingar har visat sig starkt, inte minst genom de event som drar uppmärksamheten från miljontals människor. Vad som ännu ofta glöms bort är dock den miljöpåverkan ett sådant event orsakar. Inom hållbarhetsforskning är E-sport ett sparsamt studerat område. Denna studie riktar sig därför till att lägga grunden för en beräkning av miljö- och klimatpåverkan från ett E-sportevent, specifikt inom CS:GO. Riktlinjerna för denna beräkning har baseras på metodiken för LCA. Problemformuleringen för denna studie blev således: Hur kan 1) systemfunktion, 2) funktionell enhet och 3) systemgränser väljas som underlag för att beräkna miljö- och klimatpåverkan av PGL Major Stockholm 2021? För att ta reda på hur denna fråga ska besvaras har två intervjuer utförts med personer som har expertis inom området. Analysen av resultatet från intervjuerna visade att exponering var den primära funktionen för många olika scenarion inom systemet. Av den anledningen valdes systemfunktion till publikkapacitet. Funktionell enhet definierades till Arrangering av ett 13-dagars event i CS:GO. Majoriteten av vad som sker i arenan inkluderades i systemgränserna, flygresor och el- och vattenförbrukning från hotell likaså. För att underlätta vidare beräkningar av det som inkluderades i systemgränserna presenterade vi även estimeringar av värden på miljö-och klimatpåverkan från flygresor, transport till och från arenan samt speldatorer. Från intervjuerna fick vi stor insikt kring anordning av mindre event, specifikt Svenska Elitserien CS:GO. Denna inblick kan bidra till att minska det kunskapsglapp som finns gällande E-sportens miljöpåverkan då det möjliggör en grund för vidare forskning.

Vi streamar mer än vi någonsin gjort innan, och denna trend har ännu inte nått sin topp. Dagens streamingen leder till en energikonsumtion som inte är hållbar sett till de förutsättningar vi har idag för energiförsörjning och effektivisering av tekniken. Två faktorer som påverkar streamingens energikonsumtion är upplösningen och även den enhet man streamar ifrån. Syftet med denna uppsats är att kartlägga streamingens energikonsumtion sett till upplösning och enhet. Vi vill också undersöka hur den kan minskas och då även ta privatpersoners inställning till förändring av sina streamingvanor i åtanke. Genom denna uppsats vill vi både få andra att uppmärksamma problematiken kring dagens streaming och ge dem en förståelse för denna. Detta mål uppnåddes genom att ställa följande frågor: Vad är streamingens energikonsumtion sett till upplösning och enhet? och “Hur kan streamingens energikonsumtion minskas, sett till upplösning, enhet och människors inställning till att förändra sina vanor?”. För att få svar på frågorna så har kontrollerade experiment använts. Carbonalyser har använts för att mäta energikonsumtion av olika upplösningar. Deltagarna fick även jämföra olika videor med olika upplösningar med varandra. Både när de kom efter varandra och när de befann sig sida vid sida. Uppsatsen visar att upplösning och enhet har en betydande påverkan på streamingens energikonsumtion. I uppsatsen visas det också att det finns ett visst intresse bland användare att förändra vissa delar av sina streamingvanor, men inte alla. Till slut visar uppsatsen att det hade varit möjligt att minska streamingens energikonsumtion genom att minska upplösningen, byta till en mindre enhet att streama på och att några förändringar kan göras hos streamingföretag för att lyckas med denna förändring.