<p>Detta examensarbete har utförts av Johan Arvidsson, Marcus Leidefeldt och Tobias Unosson, studenter vid Innovations- och designingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Arbetet omfattar 20 högskolepoäng varav 5 poäng är en fördjupning i ergonomi, semantik samt retorik och presentationsteknik. Projektet genomfördes under vårterminen 2006 och motsvarar 20 veckors heltidsstudier.</p><p>Uppdragsgivare för examensarbetet var HAVD AB (Hedenberg Advanced Vehicle Design) som är ett produktutvecklingsföretag inom fordonsindustrin. Handledare var Ingemar Carlson från HAVD och Lennart Wihk från Karlstads universitet. Projektet utfördes även i samarbete med Volvo Lastvagnar AB. Uppdraget som studenterna erhöll gick ut på att förbättra och utveckla in- och ursteget på en Volvolastbil av modell FH. Målet med projektet var att bygga en fungerande prototyp av lösningen på en befintlig lastbil som kunde visas upp på examensutställningen i Karlstad den 30 Maj 2006.</p><p>Studenterna fick inledningsvis en kort utbildning i projektledning som företaget anordnade i sina lokaler i Mölndal. I samband med detta fick gruppen ta del av en ny utvecklingsmetod som hade sina rötter i fordonsindustrin. Denna metod användes sedan under projektets gång som delades in i tre faser: idéfas, förstudiefas och genomförandefas. Mellan varje fas fanns en viktig punkt kallad grind då viktiga beslut fattades i samråd med företaget.</p><p>Projektet resulterade i ett mekaniskt eldrivet steg på sidan av lastbilen som transporterar chauffören upp till sin hytt på ett snabbt och säkert sätt. Lösningen döptes till ECA, Ergonomic Cabin Accesss. Slutresultatet är framtaget med fokus på förarens ergonomi och har hög realiserbarhet då det består av befintliga komponenter. Kärnan i konstruktionen är en linjärenhet som omvandlar en roterande kraft till en linjär rörelse. Konstruktionen anpassades till Volvos FH-modell genom att placeras vid dagens befintliga tre steg, vid den så kallade instegslådan. Projektgruppen arbetade fram ritningar med förslag på konstruktion och infästning för detta koncept. En lista på tänkta komponenter med en ekonomisk kalkyl togs också fram.</p><p>Slutresultatet presenterades hos HAVD i Mölndal och på Karlstad universitet i samband med examensutställningen den 30 maj 2006. Gruppen kunde dessvärre inte genomföra ett prototypbygge av ekonomiska skäl då uppdragsgivaren inte hade de resurser som krävdes. Examensarbetet ECA resulterade istället i ritningar, renderingar, animeringar och denna akademiska rapport.</p> / <p>This degree project was performed by students of the Innovation and design engineering programme on Karlstad University, Sweden. Group members have been Johan Arvidsson, Marcus Leidefeldt and Tobias Unosson. The degree project consisted of 20 weeks of work of which 5 was an individual study in literature. The project carried out during the spring of 2006.</p><p>Assigner for the project was Hedenberg Advanced Vehicle Design, HAVD, who is a development company serving the vehicle industry and specializing in interior parts and trim. Contacts were Björn Hedenberg and Ingemar Carlson, HAVD. Examiner at Karlstad University was Lennart Wihk. The project was also collaboration together with VOLVO Truck Car Corp in Gothenburg.</p><p>The task the students were given was to improve and develop a new solution for truck drivers, getting in and out of high trucks. A goal with the project was to build a functioning prototype on a VOLVO truck to be shown at the exhibit for degree projects in Karlstad, May 2006.</p><p>In this project the students participated in a project management course given by HAVD in their facilities. The group toke part of a new development method originated from the vehicle industry. This method was used as a frame for the entire project and consisted of three phases, the idea phase, research phase and the realization phase. Between each phase of the project there was a point called a gate, in which important decisions were maid in the group together with HAVD.</p><p>The project resulted in a mechanical lift, mounted onto the side of the truck transporting the driver safely up and down. The solution was named ECA, Ergonomic Cabin Access. Drawings for the concept and its mounting were completed along with an economic calculation. The final result is developed with focus on the driver ergonomics with a sensible construction using available components. The core in the construction is the so called linear motion drive. This device transforms a rotating force into a linear motion. The concept was adapted to fit a VOLVO truck by replacing the trucks previous three footsteps.</p><p>The final concept was presented at HAVD and Karlstad University at the exhibit for degree projects, 30 May 2006. The concept could not however be built into a prototype due to financial reasons. The degree project ECA resulted in drawings, renderings, animations and this academic report.</p>

Detta examensarbete har utförts av Johan Arvidsson, Marcus Leidefeldt och Tobias Unosson, studenter vid Innovations- och designingenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Arbetet omfattar 20 högskolepoäng varav 5 poäng är en fördjupning i ergonomi, semantik samt retorik och presentationsteknik. Projektet genomfördes under vårterminen 2006 och motsvarar 20 veckors heltidsstudier. Uppdragsgivare för examensarbetet var HAVD AB (Hedenberg Advanced Vehicle Design) som är ett produktutvecklingsföretag inom fordonsindustrin. Handledare var Ingemar Carlson från HAVD och Lennart Wihk från Karlstads universitet. Projektet utfördes även i samarbete med Volvo Lastvagnar AB. Uppdraget som studenterna erhöll gick ut på att förbättra och utveckla in- och ursteget på en Volvolastbil av modell FH. Målet med projektet var att bygga en fungerande prototyp av lösningen på en befintlig lastbil som kunde visas upp på examensutställningen i Karlstad den 30 Maj 2006. Studenterna fick inledningsvis en kort utbildning i projektledning som företaget anordnade i sina lokaler i Mölndal. I samband med detta fick gruppen ta del av en ny utvecklingsmetod som hade sina rötter i fordonsindustrin. Denna metod användes sedan under projektets gång som delades in i tre faser: idéfas, förstudiefas och genomförandefas. Mellan varje fas fanns en viktig punkt kallad grind då viktiga beslut fattades i samråd med företaget. Projektet resulterade i ett mekaniskt eldrivet steg på sidan av lastbilen som transporterar chauffören upp till sin hytt på ett snabbt och säkert sätt. Lösningen döptes till ECA, Ergonomic Cabin Accesss. Slutresultatet är framtaget med fokus på förarens ergonomi och har hög realiserbarhet då det består av befintliga komponenter. Kärnan i konstruktionen är en linjärenhet som omvandlar en roterande kraft till en linjär rörelse. Konstruktionen anpassades till Volvos FH-modell genom att placeras vid dagens befintliga tre steg, vid den så kallade instegslådan. Projektgruppen arbetade fram ritningar med förslag på konstruktion och infästning för detta koncept. En lista på tänkta komponenter med en ekonomisk kalkyl togs också fram. Slutresultatet presenterades hos HAVD i Mölndal och på Karlstad universitet i samband med examensutställningen den 30 maj 2006. Gruppen kunde dessvärre inte genomföra ett prototypbygge av ekonomiska skäl då uppdragsgivaren inte hade de resurser som krävdes. Examensarbetet ECA resulterade istället i ritningar, renderingar, animeringar och denna akademiska rapport. / This degree project was performed by students of the Innovation and design engineering programme on Karlstad University, Sweden. Group members have been Johan Arvidsson, Marcus Leidefeldt and Tobias Unosson. The degree project consisted of 20 weeks of work of which 5 was an individual study in literature. The project carried out during the spring of 2006. Assigner for the project was Hedenberg Advanced Vehicle Design, HAVD, who is a development company serving the vehicle industry and specializing in interior parts and trim. Contacts were Björn Hedenberg and Ingemar Carlson, HAVD. Examiner at Karlstad University was Lennart Wihk. The project was also collaboration together with VOLVO Truck Car Corp in Gothenburg. The task the students were given was to improve and develop a new solution for truck drivers, getting in and out of high trucks. A goal with the project was to build a functioning prototype on a VOLVO truck to be shown at the exhibit for degree projects in Karlstad, May 2006. In this project the students participated in a project management course given by HAVD in their facilities. The group toke part of a new development method originated from the vehicle industry. This method was used as a frame for the entire project and consisted of three phases, the idea phase, research phase and the realization phase. Between each phase of the project there was a point called a gate, in which important decisions were maid in the group together with HAVD. The project resulted in a mechanical lift, mounted onto the side of the truck transporting the driver safely up and down. The solution was named ECA, Ergonomic Cabin Access. Drawings for the concept and its mounting were completed along with an economic calculation. The final result is developed with focus on the driver ergonomics with a sensible construction using available components. The core in the construction is the so called linear motion drive. This device transforms a rotating force into a linear motion. The concept was adapted to fit a VOLVO truck by replacing the trucks previous three footsteps. The final concept was presented at HAVD and Karlstad University at the exhibit for degree projects, 30 May 2006. The concept could not however be built into a prototype due to financial reasons. The degree project ECA resulted in drawings, renderings, animations and this academic report.

The aim of this paper is to find an algorithm to establish and maintain a virtual enclosure around a mobile unit. The area may take any form and should be scalable up to and including national borders. The enclosure is managed on the mobile unit. The target system is Android. Smartphones, tablets and more recently, cameras is examples of mobile units. A modern mobile unit is part of a computer network. It is designed to be connected all the time. A mobile unit have the capability to handle large volumes of data, data that might be both sensitive and possess an economic value. Management of mobile units is vital to protect the data and insure security for the entire network. A mobile unit is a resource in the network. Each resource is defined by a set of parameters. One parameter that make a mobile unit special is the lack of physical boundaries to world. Typically, the first step in security is access control to resources. Therefore, the lack of physical access control has to be replaced by other means such as tracking the location of the mobile unit. In this paper I have studied the possibility of creating a virtual fence around the mobile unit. The mobile unit is free to move within the area enclosed by the virtual fence. The mobile unit alert all concerned parties if it crossed the fence and thus leave the enclosed area. The aim was to find a practical algorithm to establish and maintain a virtual fence around the mobile device. A grid-based algorithm was selected because it can handle small to very large areas. All data are collected in a table which makes the algorithm fast, regardless the size of the area. A grid enables management of multiple enclosures and relationships between them. Deeper analysis revealed that the mobile device is not able to position sufficiently often and accurately for the grid-based algorithm to handle small areas. A complementary method is needed for minimizing the need for positioning. To manage properties, such as geographical information, the selected algorithm is deemed to be well suited. / Telefon: 0734 097 404 Skype: di98jgu

The Internet of Things (IoT) industry has been thriving for the past few years, especially in the household field. The proposal of smart homes has enabled a increasing number of IoT products to enter people’s daily lives. However, the access control in smart homes has gradually grown up to be a prominent problem. Traditional access control mechanisms consider one unique trusted user that controls all access to the devices. However, multiuser and multi-device smart home scenarios pose fundamentally different challenges to the traditional single-user systems. Multiple trusted users are expected to manage the whole smart home system. Furthermore, the access control system of smart homes needs to consider the complexity of user relationships, the convenience of user experience, and the flexibility of access control. So the basic question this project is intended to answer can be concluded as: how to design an access control system based on the user-desired access control mechanism in the context of multiple users and multiple devices? This project first investigates both technical background and user study researches, summarizing current issues. Then, to study user perceptions of current access control systems, this project carries out semi-structured interviews, identifying user needs in access control systems. Finally, a fine-grained prototype satisfying user needs is offered. It consists of three modules, namely the user interaction module, the backend module and the manager module. Permissions are assigned through the user interaction module, translated into access control policies at the backend module and enforced by the manager module. The proposed prototype is then implemented in a simulated smart home environment and evaluated on its feasibility to identified requirements. / Internet of Things (IoT) industrin har blomstrat de senaste åren, särskilt inom hushållsområdet. Förslaget om smarta hem har gjort det möjligt för ett ökande antal IoT produkter att komma in i människors vardag. Tillgångskontrollen i smarta hem har dock gradvis vuxit till att bli ett framstående problem. Traditionella åtkomstkontrollmekanismer överväger en unik betrodd användare som styr all åtkomst till enheterna. Men smarta hemscenarier för flera användare och flera enheter utgör emellertid fundamentalt olika utmaningar för de traditionella enanvändarsystemen. Flera betrodda användare förväntas hantera hela systemet för smarta hem. Dessutom måste system för åtkomstkontroll i smarta hänsyn beakta komplexiteten i användarrelationer, användarupplevelsens bekvämlighet och flexibiliteten i åtkomstkontroll. Så den grundläggande frågan som detta projekt är tänkt att besvara kan slutas som: hur man utformar ett åtkomstkontrollsystem baserat på den användarönskade åtkomstkontrollmekanismen i flera användare och flera enheter? Detta projekt undersöker först både teknisk bakgrund och användarstudier, som sammanfattar aktuella frågor. För att studera användaruppfattningar om nuvarande åtkomstkontrollsystem genomför detta projekt halvstrukturerade intervjuer som identifierar användarens behov i åtkomstkontrollsystem. Slutligen erbjuds en finkornig prototyp som uppfyller användarens behov. Den består av tre moduler, nämligen användarinteraktionsmodulen, backendmodulen och chefsmodulen. Behörigheter tilldelas via användarinteraktionsmodulen, översätts till åtkomstkontrollpolicyer på backend-modulen och tillämpas av chefsmodulen. Den föreslagna prototypen implementeras sedan i en simulerad smart hemmiljö och utvärderas om det är genomförbart för identifierade krav.

Streaming av musik har blivit ett vanligt sätt att konsumera musik på i Sverige. Vidare är Spotify en av de största leverantörerna av musikstreaming i Sverige men också globalt. Att utföra livscykelanalyser (LCA) av IKT-tjänster är ett nytt område där riktlinjerna fortfarande utformas. Spotify har ändrat sättet människor lyssnar på musik men det är oklart vilken påverkan denna förändring har på klimatet. Därför undersöker denna studie hur Spotifys musikstreamingtjänst kan undersökas ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningen för denna studie är hur 1) funktionell enhet, 2) avgränsningar, 3) direkta effekter och 4) indirekta- och strukturella effekter ska väljas för en LCA av Spotifys streamingtjänst. En litteraturstudie utfördes för att undersöka problematiken kring dessa områden men även hitta lösningar för hur de ska väljas. Resultatet gav ett antal riktlinjer som bör följas i framtida studier. För det första krävs det flera funktionella enheter för att mäta koldioxid, energi och miljögifter. Som nämnare till den funktionella enheten bör mätenheten minut eller datamängd skickad och mottagen väljas. När det kommer till avgränsningar ska enheten som användaren använder och indirekta- och strukturella effekter ska tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst. Huruvida andra processer som inte är direkt kopplade till streaming ska tas med beror på studiens frågeställning. Dessutom bör personas användas för att kunna jämföra hur olika lyssningsmönster ger olika avtryck. Direkta effekter som bör tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst är tillverkning, drift och avfallshantering av hårdvara och elmix som används samt användarens lyssningsmönster. När det kommer till indirekta och strukturella effekter bör dematerialiseringen av musik, att Spotify samlar mycket data om sina användare samt att Spotify påverkar sättet människor lyssnar på musik idag tas med i en LCA. Om en LCA ska utföras av Spotifys streamingtjänst bör den göras inifrån Spotify för att få tillgång till primärdata på de processer som sker när musik streamas. Nästa steg för vidare forskning är att utföra en LCA av Spotifys streamingtjänst. / Stream ic is a common way of consuming music in Sweden today. Spotify is one of the biggest companies delivering music via streaming in Sweden as well as globally. To perform Life Cycle Assessment (LCA) of ICT-services is a recent concept where the guidelines are still being developed. Spotify changes the way people listen to music but it is not clear what impact this change has on the environment. Therefore this study investigates how Spotify’s music streaming service can be examined from a sustainability perspective. The main question for this study is how 1) a functional unit, 2) scope, 3) direct effects and 4) indirect- and structural effects should be chosen when performing a LCA of Spotify’s streaming service. A literature study was conducted to examine the key problems around these four areas and to find the answer to our question. The result points towards a few guidelines which should be followed in future studies. Several functional units are necessary to measure carbon dioxide, energy and environmental toxins. The denominator to the functional unit should be minute or data transferred and received. Furthermore should the scope of a LCA include the users unit, indirect- and structural effects. The direct effects that should be included is the manufacturing, operation and waste disposal of hardware. Also the electricity mix used for operating the hardware and the users listening pattern should be included. The indirect and structural effects that should be included are the dematerialization of music, the fact that Spotify collects data about their user and the way Spotify affect how people listen to music today. A LCA should be conducted from within Spotify to get access to primary data on the processes that Spotify uses. The next step in further research is to conduct a LCA of Spotify’s streaming service.

På grund av det höga trycket på akutmottagningar räcker inte resurserna till och patienter får vänta länge på att få vård. Situationen är ännu värre i utvecklingsländer där det redan finns brist på resurser. För att handskas med detta problem behöver dagens akutmottagningar utvecklas och innovationer göras för att effektivisera användandet av resurser. Målet med detta arbete blev därför att utveckla en multifunktionell diagnostisk enhet som skulle kunna mäta flera vitalparametrar och som samtidigt var billig, kompakt, tidseffektiv och användarvänlig. För att uppnå målet analyserades vitalparametrarna kroppstemperatur, pulsfrekvens, andningsfrekvens, blodtryck och syremättnad samt deras mätmetoder. På grund av projektets begränsade resurser gjordes bedömningen att endast ett teoretiskt förslag på ett instrument som uppfyllde ovanstående krav skulle framställas. Analysen visade att endast pulsfrekvens, blodtryck och syremättnad kan mätas med samma instrument som fortfarande var billigt, kompakt, tidseffektivt och användarvänligt. Instrumentet som mäter dessa tre parametrar är en modifierad variant av en multivåglängds fotopletysmograf. För kroppstemperatur och andningsfrekvens föreslogs det att redan existerade billiga och användarvänliga metoder skulle användas, nämligen digital termometer respektive att observera patientens andning under en minut. Arbetet resulterade i att det togs fram figurer, flödesscheman och ett kretsschema för den multifunktionella diagnostiska enheten som skulle kunna användas för att bygga en prototyp. Därutöver evaluerades pulsoximeterns användarvänlighet då det föreslagna idén skulle vara av samma utseende som pulsoximeter. Det resulterande förslaget på diagnostisk enhet bedömdes vara till viss del anpassad för att kunna användas på akutmottagningar i Bangladesh och är anpassad för hur vården är uppbyggd där idag och dess rutiner.

<p>Skrivning är en biomekaniskt invecklad process som kräver en viss nivå av såväl motorisksom kognitiv förmåga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder på att nedsättningar i flerakognitiva domäner förekommer innan den kliniska diagnosen ställs. Det finns även forskningsom tyder på att ett innehållsrikt skriftspråk i unga år minskar risken för demensutveckling påäldre dagar. För att studera om mått från texter kunde predicera demens på ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmässigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrån diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).Utgångspunkt för studien var de fyra textmåtten: idétäthet, verbtäthet, läsbarhetsindex (LIX)och T-enheter. Då texterna i de flesta fall var skrivna av personer med kognitiv nedsättninghar måtten varit tvungna att modifieras och särskilda instruktioner för bedömning av texternahar utformats. Resultaten tyder på att skriftliga bildbeskrivningar utförda av individer meddemens innehåller färre totalt antal ord än de skrivna av individer diagnostiserade medlindrig kognitiv svikt eller mindre svårigheter än så. De innehåller även färre propositioner,verb, långa ord, T-enheter, ord per T-enhet, har en kortare meningslängd samt har i snitt ettlägre LIX-värde. En logistisk regressionsanalys visade att demens (kontra minnesutredningarmed subjektiva besvär) predicerades signifikant (p < 0.01) av antalet verb samt av LIXvärdet.Totalt 85 % av fallen klassificerades korrekt.</p> / <p>Writing is a biomechanically complex process which demands a certain level of motor aswell as cognitive ability. Research concerning Alzheimer’s disease shows that impairmentsin multiple cognitive domains are notable before a clinical diagnosis can be made. There isalso research which indicates that written language ability in early life predicts the risk ofdementia in old age. The purpose of this study was to analyze whether measures derivedfrom narrative writing could predict dementia cross-sectionally. The material was 141 writtenpicture descriptions collected during routine investigations of cognitive disorders at theMemory Clinic, Karolinska University Hospital, Stockholm. The participants were classifiedinto three groups based on their diagnosis (subjective memory complaints, mild cognitiveimpairment and dementia). This study was based essentially on the four text measures: ideadensity, verb density, index of readability (LIX) and T-unit. As most of the texts were writtenby participants with some degree of cognitive decline the measures had to be modified tosome extent and detailed scoring protocols were worked out. The results indicate that writtenpicture descriptions made by individuals with dementia contained fewer words than thosewritten by individuals diagnosed with mild cognitive impairment or subjective cognitivecomplaints. They also contained fewer propositions, verbs, long words, T-units, words per Tunit,had a shorter mean sentence length and had a lower average LIX-value. A logisticregression analysis showed that cases of dementia, as opposed to subjective cognitivecomplaints, were significally predicted (p < 0.01) by the number of verbs and also by theLIX-value. Overall, 85 % of the cases were correctly classified.</p>

Skrivning är en biomekaniskt invecklad process som kräver en viss nivå av såväl motorisksom kognitiv förmåga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder på att nedsättningar i flerakognitiva domäner förekommer innan den kliniska diagnosen ställs. Det finns även forskningsom tyder på att ett innehållsrikt skriftspråk i unga år minskar risken för demensutveckling påäldre dagar. För att studera om mått från texter kunde predicera demens på ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmässigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrån diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).Utgångspunkt för studien var de fyra textmåtten: idétäthet, verbtäthet, läsbarhetsindex (LIX)och T-enheter. Då texterna i de flesta fall var skrivna av personer med kognitiv nedsättninghar måtten varit tvungna att modifieras och särskilda instruktioner för bedömning av texternahar utformats. Resultaten tyder på att skriftliga bildbeskrivningar utförda av individer meddemens innehåller färre totalt antal ord än de skrivna av individer diagnostiserade medlindrig kognitiv svikt eller mindre svårigheter än så. De innehåller även färre propositioner,verb, långa ord, T-enheter, ord per T-enhet, har en kortare meningslängd samt har i snitt ettlägre LIX-värde. En logistisk regressionsanalys visade att demens (kontra minnesutredningarmed subjektiva besvär) predicerades signifikant (p &lt; 0.01) av antalet verb samt av LIXvärdet.Totalt 85 % av fallen klassificerades korrekt. / Writing is a biomechanically complex process which demands a certain level of motor aswell as cognitive ability. Research concerning Alzheimer’s disease shows that impairmentsin multiple cognitive domains are notable before a clinical diagnosis can be made. There isalso research which indicates that written language ability in early life predicts the risk ofdementia in old age. The purpose of this study was to analyze whether measures derivedfrom narrative writing could predict dementia cross-sectionally. The material was 141 writtenpicture descriptions collected during routine investigations of cognitive disorders at theMemory Clinic, Karolinska University Hospital, Stockholm. The participants were classifiedinto three groups based on their diagnosis (subjective memory complaints, mild cognitiveimpairment and dementia). This study was based essentially on the four text measures: ideadensity, verb density, index of readability (LIX) and T-unit. As most of the texts were writtenby participants with some degree of cognitive decline the measures had to be modified tosome extent and detailed scoring protocols were worked out. The results indicate that writtenpicture descriptions made by individuals with dementia contained fewer words than thosewritten by individuals diagnosed with mild cognitive impairment or subjective cognitivecomplaints. They also contained fewer propositions, verbs, long words, T-units, words per Tunit,had a shorter mean sentence length and had a lower average LIX-value. A logisticregression analysis showed that cases of dementia, as opposed to subjective cognitivecomplaints, were significally predicted (p &lt; 0.01) by the number of verbs and also by theLIX-value. Overall, 85 % of the cases were correctly classified.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten. Förutom personlig och kollektiv sorg har detta inneburit en dränering av resurser. Denna studies syfte är att utifrån ett ecklesiologiskt perspektiv undersöka vad som sker i mötet mellan en förnyelserörelse och kyrkorna i en lokal ekumenisk kontext, samt under vilka förutsättningar mötet leder till enhet eller splittring. De aktörer som studien intresserar sig för är (1) förnyelserörelsen med dess företrädare, (2) församlingarna med dess ämbetsbärare, samt (3) samfundsledningar och -ledare på stifts-, distrikts- och nationell nivå. I studien söks mönster i deras handlande, samt vilka konsekvenser dessa får för mötet mellan förnyelserörelsen och de etablerade kyrkorna på orten. Aktörernas förmåga att bedriva ett aktivt försoningsarbete förefaller vara en viktig faktor när det gäller sambandet mellan förnyelserörelser, splittring och enhet. Ett delsyfte är därför också att undersöka förutsättningarna för och förekomsten av försoningsprocesser, samt vilken metodik som använts. Studien görs utifrån ett lokalt ekumeniskt perspektiv på förnyelserörelsens möte med kyrkan. Explicit undersöks den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla i mötet med främst den karismatiska förnyelserörelsen under tidsperioden 1975-2000. / During the last four decades of the 1900’s, the churches in Sweden faced major changes, both from a national and a local perspective. Two movements within Christianity played a major role in this development: the ecumenical movement and the charismatic movement. The encounters between the established churches and, in particular, the charismatic renewal movement was, however, not always friction-free. At times, they were quite belligerent. As a result, many relations between people and organisations were damaged, during the 80’s and 90’s. In addition to personal and collective grief, this implied a significant drain of resources. The aim of this study is to examine, from an ecclesiological perspective, what happens in the encounter between a renewal movement and churches in a local ecumenical context, and to highlight under what conditions these meetings lead to unity and division, respectively. The actors of interest to this study are (1) the renewal movement with its upholders, (2) the churches, with its ministers, and (3) leaders at district and national levels. The aim is to find patterns in their behaviour, as well as the consequences of these for the encounters between the renewal movement and the established churches in the area. The participants' ability to engage in active reconciliation appears to be an important factor, determining the direction of the correlation between renewal movements in relation to division and unity. A part of the aim is therefore also to examine the conditions and the occurrence of reconciliation processes, as well as the methodology used. The study is made from a local ecumenical perspective on the meeting between the renewal movement and the church. More specifically, the ecumenical development in Uddevalla, during its meeting with the charismatic renewal movement the years 1975-2000, is examined.

The aim of the present study is to clarify the nature of integration between the individual and the organization. I have utilized four analytical tools in this endeavor – forms of association, theoretical starting points, integrating factors, and principles of integration. The forms of association have been taken from Amitai Etzioni's model for describing the interplay between members' experience of an organization and organizational sanctions. These in turn provide us with three categories – coercion, when association is steered by constraint exercised by the organization; interest, when integration proceeds deliberately and voluntarily; and normative or institutional integration, when association is steered by a normative community. The starting point selected is important, and often decisive, for any effort to understand the connection between the individual and the organization. In the present effort to theoretically explain how a particular association between individual and organization emerges, I have deliberately selected human nature (the integrating unit) from the choice of two alternatives for the starting point. That is to say that the starting point for integration should be sought not in the organization, but in people. The reason for this decision is my contention that organizations have no organic form, and that they can be steered and influenced in a completely differently way than people. In order for the theoretical starting point to function as a explanatory factor, it should provide the location for an active element. I have chosen the individual's striving for development and maturity as the active element or integrating factor in this regard. The integration of individual and organization is fostered to the extent that the individual's striving for development is satisfied within the framework of the organization. I argue that participation is the principle of integration that serves this goal. In conclusion, participation promotes the integration of the individual and organization, and it drives the process of integration in respect to three forms of coordination – coercion, interest, and institutional integration. Submission (the absence of participation) leads to coercion. Negotiation (the preliminary stage of participation) leads to interest integration. Participation, finally, leads to institutional integration.