<p>Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats. Den gemensamma nämnaren för dem har varit att deras föräldrar kommer från ett utomnordiskt land.Studiens resultat visar på att barn till utrikesfödda, i denna studie, idag har en positiv inställning till sin utländska bakgrund. De upplever sig själva tillhöra först och främst en etnisk grupp. Vilken grupp det är varierar då interaktionen med det omgivande samhället har en stor betydelse. Både föräldrarna men också det svenska samhället (med dess maktstrukturer) har en inverkan på dessa individers upplevelse av sin etniska identitet. Det har också framkommit att merparten av de intervjuade inte upplever sin utländska bakgrund som en börda i det svenska samhället, exempelvis vid sökandet av arbete på den svenska arbetsmarknaden.</p>

No description available.

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. </p><p> För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. </p><p> Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. </p><p> För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.</p>

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats. Den gemensamma nämnaren för dem har varit att deras föräldrar kommer från ett utomnordiskt land.Studiens resultat visar på att barn till utrikesfödda, i denna studie, idag har en positiv inställning till sin utländska bakgrund. De upplever sig själva tillhöra först och främst en etnisk grupp. Vilken grupp det är varierar då interaktionen med det omgivande samhället har en stor betydelse. Både föräldrarna men också det svenska samhället (med dess maktstrukturer) har en inverkan på dessa individers upplevelse av sin etniska identitet. Det har också framkommit att merparten av de intervjuade inte upplever sin utländska bakgrund som en börda i det svenska samhället, exempelvis vid sökandet av arbete på den svenska arbetsmarknaden.

No description available.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade. Hur intervjupersonerna definierar sig, speglar inte så mycket i vad de har för relation till sitt ursprung eller om de tillhör en förening. En svensk självidentifikation behöver inte nödvändigtvis innebära ett avståndstagande från den etniska identiteten. Det kan trots allt innebära att intervjupersonen lärt sig ursprungslandets språk och besökt landet samt sökt sina rötter, medan en självdefinition som ”både och” kan resultera i att det inte funnits mycket engagemang i ursprunget. Främlingars definition visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att de definieras som utlänningar, vilket ungefär hälften upplever som lite frustrerande. De intervjupersoner som är engagerade i sitt etniska ursprung har också haft föräldrar som intresserat dem för det, och de som inte har så stort intresse av sitt ursprung har inte heller haft föräldrar som intresserat dem för det. Resultaten visar dock också en del undantag.  När det kommer till adoptionsföreningarna är de intervjupersoner som är medlemmar i en förening med av olika anledningar som t.ex. behovet av utbyte med likasinnade, kunskaper i ursprungslandets kultur samt möjligheten att ta del av medlemmarnas åsikter av återreseberättelser till ursprungslandet.

The purpose of this paper is to examine how six students who attend a high school relate to their multilingualism and emphasize how their multilingualism has affected their views of themselves and their identity. The fundamental questions were: How do six students who attend a secondary school relate to their multilingualism? How has students' multilingualism affected their views of themselves and their identity? I did use a qualitative research method in terms of interviews to receive answers for my inquiries. Carla Jonsson (2010) speaks inter alia about “the third space” which concerns adolescents creating a “third room”. Almqvist (2006) believes that adolescents that are exposed to discrimination and prejudices can lead to them turning their backs on society in disappointment. Boyd (1985) has, in his thesis, found that multilingual students communicate with the majority language and with their mother tongue with their parents. Sjöqvist &amp; Lindberg (1996) believe that people gain access to other cultures through their multilingualism which leads to new ways of thinking. The result of my investigation showed that the informants were in favor of their multilingualism and they see it as a benefit. The informants have created their own identity by combining their homeland’s language with the majority language. They see themselves as a resource for the society.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den multietniska identifieringen och upplevelsen i Sverige. Studiens bidrag ur ett svenskt kontext ses särskilt värdefullt då tidigare forskning om etnisk identitet är begränsat sett till studier som fokuserar sig till just multietniska individer och ger dem en egen identitet. Tidigare forskning visar även att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig från monoetniska. Därmed ämnar studien att undersöka den multietniska upplevelsen, såväl som vilka faktorer som ses betydelsefulla för identitetsskapandet. Studien har genomförts genom att utföra åtta intervjuer med individer som har en svenskfödd och en utlandsfödd förälder, mellan åldrarna 18-30. Empirin från intervjuerna har analyserats genom en tolkande fenomenologisk analys. I sin helhet har även studiet antagit en fenomenologisk ansats i syfte att ta fasta på informanternas levda erfarenhet och upplevelser. Vidare har resultatet analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Richard Jenkins (2014) sociala identitetsteori, med ett komplement från Peter Burkes (1991) teori om identitetshantering, samt Joane Nagels (1994) teori om etnisk konstruktion. Studiens resultat och analys synliggör att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig mellan multietniska individer i Sverige och att yttre attribut, omgivning och umgänge, relation till kultur samt språk är särskilt betydelsefulla faktorer i den multietniska identitetsprocessen. Samtliga faktorer finns närvarande i informanternas liv, men påverkar i varierande grad deras identitetsskapande på grund av interpersonella skillnader relaterade till självförtroende och självkänsla. Samtidigt framkommer det att det svenska samhällets strukturer och normer tydligt inramar den multietniska identitetsprocessen genom att olika föreställningar om svenskhet internaliseras och att olika maktstrukturer aktualiseras i informanternas liv, vilket villkorar informanternas identitetsskapande.

Migration och flyktingströmmar har bidragit till en ökad etnisk mångfald i Sverige. Detta har i sin tur bidragit till att många barn, födda och uppvuxna i Sverige, har två utrikesfödda föräldrar från ett land som tidigare tillhörde forna Jugoslavien. En blandning av föräldrarnas kultur och det svenska samhällets kultur kan i vissa fall leda till en känsla av förvirring och ett mellanförskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur våra informanter uppfattar och reflekterar över sin etniska identitet i olika vardagssammanhang. För att besvara syftet intervjuades tio informanter, i åldrarna 20–30, med ett ursprung från forna Jugoslavien. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv varigenom identitet och etnicitet förstås som något socialt konstruerat av människan. Det insamlade materialet tolkas och analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk som belyser identitetsprocesser vilka berör etnicitet och kultur. I resultatet framgår det att informanternas polyetniska bakgrund tidigare haft eller fortfarande har en påverkan på den självupplevda identiteten. Både informanternas föräldrar och det svenska samhället har ett starkt inflytande på identiteten i form av beteendemönster och uppfattningar om verkligheten. En stark relation till släkten bidrar till tillhörighet och en stärkt etnisk identitet kopplat till ursprungslandet. Det visar sig även finnas vissa skillnader mellan de kvinnliga och de manliga informanterna.