The aim of this thesis was to better understand how young men with non-European ethnicity experience life in Sweden, and which expectations they think society has on people with their group affiliation. A qualitative method with an inductive approach was applied where five men with non-European ethnicity, between the ages of 19–25, were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed using interpretative phenomenological analysis (IPA). The feeling of “betweenship” was common and many participants had struggled with the shaping of their ethnic identity. The language worked as an in- and out-group marker, where traditional Swedish language and suburban language were used for social categorization. Integration is highlighted as an ideal where people with non-European background are expected to adopt the majority norms. Prejudice and stereotypes against people with non-European background is associated with violence and criminality, which lead to the use of active and passive coping strategies in the form of avoidant and open conversation. / Syftet med denna studie är att förstå hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund och vilka förväntningar de upplever att det finns på personer med deras grupptillhörighet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades och fem män med utomeuropeisk bakgrund i ålder 19–25 intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Känslan av mellanförskap var vanligt förekommande och många hade haft svårt att utforma sin etniska identitet. Språket var en in- och utgruppsmarkör, då “rikssvenska” och “förortssvenska” användes vid social kategorisering. Integration lyfts fram som ett eftersträvansvärt ideal eftersom personer med utomeuropeisk bakgrund förväntas anpassa sig till majoritetssamhällets normer. Fördomar och stereotyper om personer med invandrarbakgrund förknippas med våld och kriminalitet, vilket gav upphov till aktiva och passiva copingstrategier i form av undvikande och öppen dialog.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andra generationens invandrare uppfattar deras identitet i det svenska samhället och hur omgivning och språket kan tänkas påverka denna uppfattning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign där data har samlats in med hjälp av fyra individuella intervjuer. Teorier om den tredje identiteten, och språket och det sociala samt tidigare forskning inom ämnet används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att identiteten hos andra generationens invandrare är flexibel och påverkas av olika faktorer så som kontexten, exponering till kulturen, föräldrarnas egna attityder och engagemang till att upprätthålla det kulturella. Närhet och gemenskap till släkten visar på en positiv effekt på identiteten, även omgivningen och hur andra betraktar en och tillskriver ens egenskaper påverkar ens självidentitet. Språk och kunskaper i modersmålet visade sig ha både en positiv effekt på den etniska identiteten men tycks även ha en negativ effekt på den.

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer. / What significants does the native country hane for formation of identity during the adolescens.

Second-generation immigrants have attested to different experiences they encountered during their upbringing, which were marked by two cultural affiliations. They are regularlyre minded by society that they are not real "Swedes" even though they are born and raised in Sweden in the same way as their Swedish friends. The study aims to examine the second generation of Chinese in Sweden and gain a deeper understanding of their experiences of having dual cultural affiliations, one of which is internalized from home and the other originates from society. The study also aims to examine how second-generation Chinese people identify with their environment and cultural groups and how their ethnic identity is shaped and changed based on their cultural affiliations. Previous research within this subject has studied other ethnic groups of second-generation immigrants abroad and come to conclusions that have contributed to an understanding of our study. This study, which is based on six qualitative semi-structured interviews with second-generation Chinese between the ages 22-34, has been analyzed based on a the oretical framework consisting of Goffman'sdramaturgical perspective, Bourdieu's theory of habitus and Jenkin's theory of social identity.The results show three experiences linked to dual cultural affiliations amongsecond-generation Chinese: cultural clash, feeling ashamed of their heritage culture and in-betweenship. Furthermore, the study shows that individuals adapt to the different culturalcontext in which they find themselves and that their ethnic identity is shaped by different factors that result in them having different identities. The study shows that they have gone from being insecure about their ethnic identity to feeling proud of it. / Andra generationens invandrare har vittnat om olika upplevelser som de stött på under sin uppväxt som präglats av två kulturtillhörigheter. De blir regelbundet påminda av samhället att de inte är riktiga “svenskar” trots att de är födda och uppväxta i Sverige på samma sätt som sina svenska vänner. Studien syftar till att undersöka andra generationens invandrare i Sverige med kinesiskt ursprung och få en djupare förståelse för deras upplevelser av att ha dubbla kulturtillhörigheter, varav den ena är internaliserad från hemmet och den andra har sitt ursprung från samhället. Studien avser även att undersöka hur andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung förhåller sig till sin omgivning och sina kulturella grupper samt hur deras etniska identitet formas och förändras utifrån sina kulturtillhörigheter. Tidigare forskning inom ämnesområdet har studerat andra folkgrupper av andra generationens invandrare utomlands och kommit med slutsatser som bidragit till en förståelse för vår studie. Denna studie som baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung i åldrarna 22–34 år har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Bourdieus teori om habitus och Jenkins teori om social identitet. Resultatet visar tre upplevelser kopplat till dubbla kulturtillhörigheter hos andra generationens invandrare med kinesiskt ursprung:kulturkrock, känna skam över sin arvskultur och mellanförskap. Vidare visar studien attindividerna anpassar sig till de olika kulturella kontexterna de befinner sig i och att deras etniska identitet formas av olika faktorer som resulterar i att de får olika identiteter. Studien visar att de har gått från att vara osäkra på sin etniska identitet till att känna sig stolta överden.

Studiens syfte är att uppnå en förståelse över om och hur unga vuxna med utländsk bakgrund upplever att deras syn på sin etniska identitet har påverkats av en uppväxt i ett samhälle där de parallellt tillhör en majoritets- och minoritetsbefolkning. Studien syftar även till att undersöka om och hur deras etniska identitet har påverkat relationen till deras familj. Kvalitativa datainsamlingsmetoder har använts i form av en fokusgruppsintervju samt fyra individuella intervjuer. Materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier om etnisk identitet. Utifrån insamlad empiri och analys av resultatet så dras slutsatsen att synen på den etniska identiteten är starkt situationsanpassad. Majoriteten av informanterna uttryckte en känsla av en "både och" identitet, där de upplevde två etniska identifikationer. Informanterna växlar mellan dessa identiteter beroende på vad som är mest passande utifrån aktuell situation. Studiens resultat visar även att familjen tycks spela en betydande roll för individernas syn på sin etniska identitet. / The purpose of this study is to obtain an understanding of whether and how young adults, with foreign background, feel that their views of their ethnic identity have been affected by growing up in a society where they are both part of a majority and minority population. This study also seeks to examine whether and how their view of their ethnic identity has affected their relationship with their family. Qualitative methods were used in this study, in terms of one focus group interview and four individual interviews. The material has been analyzed based on sociological theories of ethnic identity. Based on the collected empirical data, and the analysis of the results, the conclusion is that the perception of ethnic identity depends highly on the situation. The majority of respondents express a sense of double identity, where they experienced two ethnic identifications. They then switch between these identities depending on what is most appropriate based on the current situation. Another conclusion is that the family seems to play a significant role in the individuals views of their ethnic identities.

Ett ovanförperspektiv avseende kartläggningen av nyanlända elevers behov präglar det svenska samhället och skolsystem. Detta leder således till en indelning av elever i språkintroducerande förberedelseklasser som separeras från elever från ordinarie klasser vilket försvårar integrering. Syftet med denna studie är att fånga aktörens perspektiv genom en så kallad narrativ identitetsanalys som ämnar att undersöka hur 7 elever som läser Språkintroduktion på en gymnasieskola i Stockholm presenterar sina identiteter i deras berättelser om sin skolsituation. Detta har genomförts med hjälp av livshistorieintervjuer om elevernas erfarenheter och tolkningar av händelser på skolan. Berättelser rörande bytet av skolsystem, möte med klassen samt framtidsförhoppningar har presenterats på olika sätt av eleverna. De mest framträdande berättelserna utgörs av ontologiska berättelser som bygger på individens subjektiva upplevelser och självbild, offentliga berättelser om integration samt konceptuella berättelser om rasism. Eleverna skildrar en likställd bild av lärarnas och elevernas roller på skolan, en samhörighet med sina klasskamrater, kamp om erkännande från de andra eleverna och makthavarna på skolan, samt ett lyckligt avslut i sina berättelser om framtiden vilka beror på deras uppfattningar av sig själva. Det lyckliga slutet skildrar således en ovisshet om framtiden där en osäkerhet avseende den genomgående kampen om erkännande framgår. / An overarching perspective regarding the mapping of newly arrived pupils's needs characterizes the Swedish society and school system. This leads to a breakdown of pupils in so-called “Language Introductory Preparation Classes” which separates newly arrived pupils from pupils in ordinary classes and complicates integration. The purpose of this study is to capture the pupils`s perspective through a so-called narrative identity analysis aimed to investigate how 7 pupils from a Language Introduction- class at a high school in Stockholm, Sweden present their identities through their stories about their school situation. This has been implemented using interviews about the pupils' experiences and interpretations of events that has taken place at their school and class. Stories regarding the change of school system, the meeting with the class and future hopes have been presented in different ways by the students. The most prominent stories consist of ontological narratives based on the individual's subjective experiences and self-image, public stories about integration, and conceptual stories about racism. The students portray a similar picture of the roles of teachers and students at the school, a community with their fellow classmates, a struggle for recognition from the other students and the rulers of the school, as well as a hope for a happy ending and a resolution of the fight for recognition. The happy end also depicts an uncertainty about the future where an uncertainty regarding the ongoing struggle for recognition appears.

<p>Although many studies have been conducted on second language acquisition and bilingual education, little is known about the role of language in the formation of identity by adolescent immigrants in the language classroom. More specifically, this study aims to investigate the use of code-switching by immigrant and refugee students learning Swedish and English in a high school preparatory program. Furthermore, this study investigates the relationship between students’ and teachers’ attitudes towards code-switching and language as a resource, and theories on language as a marker of identity. Quantitative collection of data and qualitative interviews reveal tensions between the ways in which teachers and students relate to code-switching and bilingualism. This study concludes that language in general, and code-switching in particular, can be used by students as a marker of identity. It further concludes that teachers to some extent discourage the use of code-switching, and thereby undermine the students’ possibilities in forming multicultural identities.</p>

<p>In the 60’s and 70’s a large group of Yugoslav migrants came to Sweden in search for jobs. These people mostly belonged to the generation born after the Second World War, a generation brought up in the official discourse of “Brotherhood and Unity”. A discourse downplaying ethnic differences in favour of a national identification. With the break-up of Yugoslavia in the early 1990’s their Yugoslav national identity was beginning to be contested. The Serb migrants had to redefine themselves due to the changing situation and to replace or redefine their Yugoslav identities. This paper presents a case study for three individuals in this group and how they defined themselves before the break-up and how they handled the break-up. It presents how they today look upon Yugoslavia and how that place has changed meaning in their everyday narratives. The question I try to answer is whether someone can call himself Yugoslav when Yugoslavia no longer exists, and how the image of Yugoslavia has changed due to the break-up. I show that the image of Yugoslavia is still very much alive but this image has turned from a place in physical space to a place in their narratives, close to Foucault’s definition of a Utopian place. A place in their minds, perfected in form. They still call themselves Yugoslavs, if the social context allows that, they still use the term to relate to their origin and in discussions of place.</p>

In the 60’s and 70’s a large group of Yugoslav migrants came to Sweden in search for jobs. These people mostly belonged to the generation born after the Second World War, a generation brought up in the official discourse of “Brotherhood and Unity”. A discourse downplaying ethnic differences in favour of a national identification. With the break-up of Yugoslavia in the early 1990’s their Yugoslav national identity was beginning to be contested. The Serb migrants had to redefine themselves due to the changing situation and to replace or redefine their Yugoslav identities. This paper presents a case study for three individuals in this group and how they defined themselves before the break-up and how they handled the break-up. It presents how they today look upon Yugoslavia and how that place has changed meaning in their everyday narratives. The question I try to answer is whether someone can call himself Yugoslav when Yugoslavia no longer exists, and how the image of Yugoslavia has changed due to the break-up. I show that the image of Yugoslavia is still very much alive but this image has turned from a place in physical space to a place in their narratives, close to Foucault’s definition of a Utopian place. A place in their minds, perfected in form. They still call themselves Yugoslavs, if the social context allows that, they still use the term to relate to their origin and in discussions of place.

Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.