This study aims at examine if an Europeanization is affecting the bilateral diplomatic relation between Sweden and Italy as managed by the national embassies. The questions asked to pursue the aim are; how the bilateral diplomatic work is managed between the countries, are there any signs of Europeanization within this relation or is it still contingent on intergovernmental principles? In this study an analytical model is created and used to analyze how the bilateral diplomacy between Italy and Sweden is managed through the embassies. The discussion on top –down Europeanization by Tanja Börzel is central to the development of the analytical model. Indicators of Europeanization are generated and applied in the empirical analysis. The empirical material is based on documents and interviews.   One general conclusion of this study asserts that there is no direct top-down Europeanization going on within the national bilateral diplomacy. Another one affirms that an indirectly top-down Europeanization on an embryonic stage may be going on within the embassy-driven bilateral work carried out between the EU member states.

This thesis is a literature study examining how EU is affecting or governing Swedish educational politics. The theoretical framework for this study is europeanization and governance-theory explored through the Open Method of Coordination. The questions to be explored are: 1. What are the goals promoted by EU in Educational politics and how do these goals relate to Swedish knowledge- and value-goals? and 2. In what ways is the EU trying to influence Swedish educational politics and finally is there any signs of educational harmonization between EU and Sweden? This study sets out how EU has had an impact on Swedish educational politics symbolizing signs of top-down europeanization and harmonization. The EU impact on Swedish educational politics has been based on EU use of the Open Method of Coordination through monitoring, assessing and reporting on Swedish educational politics and through the creation of common goals and strategies.

Denna studie undersöker europeiseringen av svenska politiska partier från 1998 till 2016. Syftet har konkretiserats i frågeställningen ”På vilka sätt har svenska politiska partiers skrivande om samt inställning till EU-medlemskapet och unionen generellt utvecklats över tid?” och dess underfråga ”Har en europeisering av dessa partier skett?”. Det empiriska materialet har erhållits med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ ansats i form av text- och innehållsanalys, och har innefattat Vänsterpartiets, Centerpartiets och Liberalernas partiprogram och valmanifest. De mätpunkter som har varit i fokus är omfång, inställning och policy vs. polity. För att analysera materialet användes europeiseringsteorin. Studieresultaten visade att samtliga partier har europeiserats inom åtminstone en av mätpunkterna. I Vänsterpartiet syns en svag europeisering vad gäller omfånget av vilket de nämner EU eller ord kopplade till unionen, i Centerpartiet syns en europeisering vad gäller inställningen till EU och det svenska medlemskapet och i Liberalerna syns en svag europeisering vad gäller inställningen till EU och det svenska medlemskapet såväl som vad gäller indelningen av olika politikområden kontra unionen i sig. Slutsatserna som dragits är att Europeiska unionen alltså har påverkat de svenska politiska partierna, men att denna europeisering tar tid och är väldigt varierande beroende på parti, mätpunkt och årtal. / This study examines the Europeanisation of Swedish political parties from 1998 to 2016. The purpose has been concretised in the research question “In what ways have the Swedish political parties’ writing of and attitude towards the EU-membership and the Union in general developed over time?” and its sub question “Has a Europeanisation of these parties occurred?”. The empirical material has been obtained by both a qualitative and a quantitative approach in the form of text and content analyses, and has included the Left Party’s, the Centre Party’s and the Liberals’ party platforms and manifestos. The measurement points that have been in focus are range, attitude and policy vs. polity. To analyse the material the Europeanisation theory was used. The study results showed that all parties have been Europeanised in at least one of the measurement points. In the Left Party a weak Europeanisation regarding the range of which they mention the EU or words linked to the Union was visible, in the Centre Party a Europeanisation regarding the attitude towards EU and the Swedish membership was visible and in the Liberals a weak Europeanisation regarding the attitude towards EU and the Swedish membership as well as regarding the dividing of different political areas contra the Union itself was visible. The conclusions that have been drawn are that the European Union thus have affected the Swedish political parties, but that this Europeanisation takes time and is very varying depending on party, measurement point and year.

This thesis is about the reasons for an involvement in the European Union. The thesis addresses this topic using the case of Region Jönköping County (RJL) and their involvement in the European Union. The method is content analysis to explore if the activity by RJL can be explained by the theories Europeanization and Multi-level governance using documentation from the region. Based on this, one should be able to answer the purpose of this study. The documentation under review is the 2013 Regional Development Strategy, which is valid until 2025, the Regional budget and the Operational plan for 2018, as well as the Multiannual plans for 2019-2010. Based on these theories, several specific issues were addressed that all addressed the Europeanization Upload-, Download- and Crossload-dimension, as well as the Resource Push and Pull factors were represented. These issues were later used in the examination of the documentation to answer the issues and the purpose of the study. A conclusion or conclusions of the study are concluded that there are some connections between the regional documentation and the theories used in this study. Which makes it possible to start drawing conclusions about the more general issues. The conclusions drawn in this thesis will be that the connections seen between the regional documentation and the theories. This means that the theories can explain what lies behind the involvement to the European Union. These theories and what they represent can also put words and underlying understanding into what lies behind and why we see some action from Region Jönköping County. This can also explain how theories can help us understand similar cases like this region.

The process of European integration affects different areas of the European structure differently, where some areas are more integrated than others. Sometimes, it can be difficult to find a balance between how the EU functions and the existing structures within the Member States. The Swedish labour market has been largely independent throughout the 20th century, something that has gone through some changes since Sweden’s accession into the EU. This study aims to examine what laws are made in relation to labour law since Sweden’s accession into the EU, and then examine the results through a Marxist perspective. The study is a comparative one, conducted through comparing tree different years, 1995 – the year Sweden joined the EU, 2006, and 2019, in order to properly view the progression of the integration of labour law at the European level, as well as examining the impact the Amsterdam and Lisbon Treaties and the support for legislation through the treaties has had on legislation. The study found that there has been a trend toward further integration, helped in part by the introduction of the European employment strategy in 1997 which outlined guidelines to, among other things, increase employment and protections of workers. The Marxist analysis found that the EU is an example of how the capitalist system expands through larger territories and movement of decision-making benefits European elites in the long run. Integration is integral to the survival of capitalism, therefore it is of interest to those who benefit from capitalism to keep this trend up, so they can stay in power and continue making decisions that benefit them.

Europakommissionen har förslagit en ändring i LULUCF-förordningen för denationella målen för ökad kolinlagring, som i praktiken kan medföra ett tak föravverkningen. Uppsatsen syftar på att undersöka ifall det finns en oro hos enskildasvenska skogsägare för en ökad europeisering av svenskt skogsbruk. Detta sker medutgångspunkt i frågan gällande en eventuell framtida minskning av uttaget frånskogen som konsekvens av LULUCF-förordningen krav på prioritering avkolinlagring i skog framför produktion av förnybar råvara för material ochbioenergi. En kombination av litteraturstudier och en kort kvantitativenkätundersökning, men inslag av kvalitativ ansats valts för att belysa uppsatsenssyfte och frågeställningar. Studien har använt sig utav tre metoder historiskinstitutionalism, hermeneutisk metod och slutligen kvantitativ datainsamlingsmetod.Studien har visat att det finns en oro bland svenska enskilda skogsägare som läserkursen Hållbart Familjeskogsbruk 1 och att det finns möjlighet för att oro överförvaltning av skogsägandet, även kan uppstå i framtiden för den som äger ettskogsbruk och som berörs av en överstatlig förvaltning.

<p>Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar. Samarbetet gör att viktiga frågor idag avgörs långt ifrån den nationella arenan. Ett exempel på denna samhällsförändring är införandet av det nya ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågor i och med införandet av en nya vattenadministration inom unionen. Därför är syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera hur den svenska suveräniteten, främst då med tanke på självbestämmanderätten, påverkas av den ökande europeiseringen och internationaliseringen. Då jag anser att det nya vattendirektivet är ett utslag av europeiseringen har jag använt mig av de delar i direktivet som tar upp införandet av den nya vattenadministrationen, för att påvisa denna utveckling. De frågeställningar jag valt att fokusera närmare på är om implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning är en del av europeiseringen, och om europeiseringen och vattendirektivet påverkar den svenska suveräniteten samt om det är positivt eller negativt att naturliga och administrativa gränser korsas. </p><p>Slutsatserna dragna i denna uppsats är att det är dags att tänka över ett nytt sätt att arbeta med gränsöverskridande frågor. Det är en mycket svår uppgift att fatta beslut så att det passar alla länders önskningar och behov. En annan viktig aspekt som framkommit under uppsatsens gång är att internationaliseringen, europeiseringen samt det nya ramdirektivet för vatten både tar bort stora delar av det nationella beslutsfattandet, men även vinner andra aspekter, såsom nyskapandet och upprätthållandet av den nationella staten. Det är både positivt och negativt för den enskilda staten att gränser korsas, då vissa löses upp medan andra skapas. Det som är viktigt att komma ihåg i arbetet med att skapa ett nytt sätt att hantera vattenfrågor inom unionen, är att alla faktiskt strävar efter samma mål. Men att alla har olika medel att ta sig dit. Därför blir implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning en utmaning för stat och allmänhet att ta reda på vad som verkligen karaktäriseras som det svenska. Men också för att försöka hitta en plats i den ökande samhällsförändringen som följer av europeiseringen och internationaliseringen.</p>

Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar. Samarbetet gör att viktiga frågor idag avgörs långt ifrån den nationella arenan. Ett exempel på denna samhällsförändring är införandet av det nya ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågor i och med införandet av en nya vattenadministration inom unionen. Därför är syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera hur den svenska suveräniteten, främst då med tanke på självbestämmanderätten, påverkas av den ökande europeiseringen och internationaliseringen. Då jag anser att det nya vattendirektivet är ett utslag av europeiseringen har jag använt mig av de delar i direktivet som tar upp införandet av den nya vattenadministrationen, för att påvisa denna utveckling. De frågeställningar jag valt att fokusera närmare på är om implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning är en del av europeiseringen, och om europeiseringen och vattendirektivet påverkar den svenska suveräniteten samt om det är positivt eller negativt att naturliga och administrativa gränser korsas. Slutsatserna dragna i denna uppsats är att det är dags att tänka över ett nytt sätt att arbeta med gränsöverskridande frågor. Det är en mycket svår uppgift att fatta beslut så att det passar alla länders önskningar och behov. En annan viktig aspekt som framkommit under uppsatsens gång är att internationaliseringen, europeiseringen samt det nya ramdirektivet för vatten både tar bort stora delar av det nationella beslutsfattandet, men även vinner andra aspekter, såsom nyskapandet och upprätthållandet av den nationella staten. Det är både positivt och negativt för den enskilda staten att gränser korsas, då vissa löses upp medan andra skapas. Det som är viktigt att komma ihåg i arbetet med att skapa ett nytt sätt att hantera vattenfrågor inom unionen, är att alla faktiskt strävar efter samma mål. Men att alla har olika medel att ta sig dit. Därför blir implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning en utmaning för stat och allmänhet att ta reda på vad som verkligen karaktäriseras som det svenska. Men också för att försöka hitta en plats i den ökande samhällsförändringen som följer av europeiseringen och internationaliseringen.

The purpose of the following essay is to analyze how the Swedish regional policy has been influenced by the regional policy in the EU. The study builds on the theoretical framework that is Europeanization, the top-down approach, which stipulates where you can find evidence of this influence. To obtain the information that I needed to answer my question formulations, which main question formulation are; in which way has the EU regional policy influenced the Swedish regional policy? I used the method of literature analysis. Both the theoretical framework alongside the chosen method pointed me to analyze the public debate in Sweden in the regional question. The public debate in Sweden amounts in so called ‘statliga offentliga utredningar’ which information gave me the answers to my question formulations. The findings are that the EU’s regional policy had influenced the Swedish regional policy in a great way. The influence comes through channels of rules and guidelines from the EU witch have to be incorporated in the Swedish system. This, in return, crates problem for the traditional Swedish system that has to change in order to comply with the given guidelines from the EU.

This thesis investigates the Europeanisation of civil society at national level through a case study of the Swedish Women’s Lobby (SWL), an umbrella organisation which serves as the Swedish member of the Brussels-based European Women’s Lobby (EWL). Conceptualising umbrella organisations as ‘meta-organisations’, in Ahrne and Brunsson’s term, Europeanisation is seen as a process which imposes meta-organisational structures on domestic-level civil society. Based largely on semi-structured interviews, the aim of the study is thus to analyse in what ways the women’s movement in Sweden has been affected by the imposed meta-organisational structure. The findings show that while the SWL has been successful in establishing itself as the actor for the Swedish women’s movement, this success also brought with it some problems. The meta-organisational structure has had certain formalising and excluding effects, as well as bringing internal tensions due to overlapping activities and the desire to speak with one voice. Applying a meta-organisation perspective on the Europeanisation of domestic civil society is thus shown to be useful as it contributes an understanding of how the EU has an impact on inter-organisational relations among civil society organisations. / Denna studie undersöker europeiseringen av civilsamhället på nationell nivå genom en fallstudie av Sveriges Kvinnolobby, en paraplyorganisation och den svenska medlemmen i den europeiska kvinnolobbyn – European Women’s Lobby (EWL) – i Bryssel. Paraplyorganisationer förstås i detta sammanhang utifrån Ahrne och Brunssons begrepp metaorganisationer, dvs. ’organisationer av organisationer’. Därmed ses europeisering som en process vilken medför meta-organisatoriska strukturer till civilsamhället på nationell nivå. Studien syftar därmed till att analysera hur kvinnorörelsen i Sverige påverkats av den påbjudna metaorganisatoriska strukturen och baseras främst på semi-strukturerade intervjuer. Resultaten visar att Sveriges Kvinnolobby varit framgångsrik i att etablera sig som aktören för Sveriges kvinnorörelse men att denna framgång även medfört en del problem. Den metaorganisatoriska strukturen har medfört vissa formaliserande och exkluderande effekter, men också interna spänningar på grund av överlappande aktiviteter och lobbyns önskan att tala med en röst. Att applicera ett meta-organisatoriskt perspektiv på europeiseringen av civilsamhället på nationell nivå visar sig därmed vara användbart då det bidrar till förståelsen för hur EU har betydelse för inter-organisatoriska relationer bland civilsamhällets organisationer.