No description available.

I detta bibelvetenskapliga studium undersökes möjligheten att använda Mark 4:30-32, det vill säga Liknelsen om senapskornet, som en narrativ tolkningsnyckel för att söka förstå den enigmatiska och abrupt avslutade uppståndelseberättelsen i Mark 16:1-8. I syfte att undersöka denna möjlighet, begagnas en kombination av filologisk analys, narrativ metod, postkolonial teori och dekonstruktiv kritik. Studien intresserar sig i första hand för den markanske författarens narrativa intentioner med sitt kärva och abrupt avslutade evangelium. Med utgångspunkt i en underliggande, markansk gåtfullhet analyseras källmaterialet, inklusive de grekiska grundtexterna; varefter studien slutligen mynnar ut i dels ett möjligt svar på den inledande huvudfrågan, dels i ett antal teologiska implikationer. Tre viktiga begrepp härvidlag utgöres av extas, gudsrike och gudomliggörelse.

This essay has examined Paul's Epistle to the Philippians to examine how his letter, in the context of his time, may contribute to the discussion of the modern day, regarding assisted suicide in palliative care. This has mainly been done through a hermeneutical study of Philippians, specifically 1:21-1:27, 2:5-11 and 3:17-21. Additionally this study has utilised historical-critical methods to contextualise Paul's rhetoric and focusing on the idea of de-intoducring of the biblical text from the subsequent theological tradition and anachronisms. This essay has primarily been informed by Arthur J. Droge's article about the subject of suicide in Philippians (Mori Lucrum: Paul and the Ancient Theories of Suicide 1988), Linda Joelsson's book about Paul and the idea of death in the hermeneutical of psychology (Paul and Death - A Question of Psychological Coping 2017) and Karin B. Neutel & Peter-Ben Smits article about the likely conditions of his arrest while writing Philippians and the trauma of prison factors into the text (Paul, Imprisonment and Crisis 2021). The second chapter briefly examined the development of the theology of suicide since the time of St. Augustine and subsecuenty different modern day attitudes toward assisted suicide. The third chapter examined the occurrence and frequency of suicides in the Hebrew Bible and found a lack of moral condemnation of those who took their own lives. Thereafter the essay investigates the attitudes towards death and suicide in the jewish tradition, the Roman empire and finally the early christians. The fourth chapter examined the background of Philippians and the conditions of the imprisonmentand thereafter performed a exegetical investigation into the issue suicide in relation to the ideas of death and suicide of his time. The study showed that Paul expresses what can likely be interpretedas suicidal language in Philippians, but that Paul clearly rejects the idea in favor of performing hisapostolic duty. The essay concludes with a broader discussion on the idea of the challenges of interpretation, a comparison of Paul and the augustinian tradition in relation to suicde and the change in perception of the idea of the holiness of life in favour of personal autonomy. The answer to the main question of the study is that Paul's perspective in Philippians, may be valuable as a troubled and sympathetic christian role-model, a person who, when faced with the prospect of suicide, chooses life. Not because suicde is extraordinarily sinful, but does so for the sake of his chrisitan calling of living for his community. This seems to be a more contemporary and fruitful rhetoric, than the condemning tone of classic augustinian theology in the matter of assisted suicide.

The idea of fearing God is a basic and fundamental concept in the Old Testament theology. However, the idea is often misunderstood or associated with mixed thoughts and emotions. There are two main reasons for this. First, the concept of fear has different meanings depending on the object. Second, as time goes by, languages develop and the translation of fear gets different associations, influenced by that process and the surrounding culture. In the light of these perspectives, this essay seeks a thorough analysis of the basic hebrew understanding of the idea of fearing God in the Old Testament. To get an answer, or deeper understanding, of what the idea of fearing God means according to the Old Testament theology, an exegetical analysis is performed based on literary criticism and a comparative analysis based on four theological traditions in the Old Testament. The traditions that are examined are deuteronomistic, priestly, poetic and prophetic with focus on Isaiah. Since the understanding of the idea of fearing God affects the understanding of God, God’s will, God’s acts and the human vocation, the subject is important. To not understand who God really is, or what intentions he has, and to be confused by the different significations of the meaning of fear when relating to other persons or things except from God, risks leading to insecurity, confusion, struggle and a lack of trust in God. If God’s intentions seems to be unpredictable, evil and powerful in a bad way, the message of God is being disturbed and misunderstood. To come closer the biblical texts can help us understand the idea of fearing God better and consequently get a more true picture and understanding of God, God’s will, God’s intentions and the human vocation.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:</p><ul><li>På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?</li></ul><p>Min följdfråga är:</p><ul><li>Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?</li></ul><p>Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är: På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas? Min följdfråga är: Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet? Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.

I denna uppsats studeras hur Matt 7:24-30 har kommit att tolkats i modern tid av feministiska exegeter. Först ur en västerländsk kontext för att sedan övergå till en postkolonial kontext i Indien och södra Asien. I och med detta undersöks frågan: Hur har feministiska exegeter från olika kulturella kontexter förhållit sig till frågan om etnicitet, kön och tolkningen av de grekiska begreppen för barn respektive hundar i Mark 7:24-30?

No description available.