No description available.

The objective of this study is to investigate how the authors of the Gospel of Luke and the Gospel of Mark use understandings of masculinities when portraying the character of Jesus. The study presents a survey of Greco-Roman hegemonic masculinity, with a focus on the free male’s relation to children, celibacy, bodies, good character and the household. The analysis of the gospel narratives focuses on two themes. The first one is how Jesus’ relation to his household was portrayed in masculine terms. The second theme is how Jesus uses children as an example for adult men. The study shows that it is reasonable to suggest that Jesus is described in the narratives as someone who had a complex relationship to the standards of Greco-Roman hegemonic masculinity. Jesus is sometimes portrayed as an odd man with low masculine status and sometimes portrayed as a man with honor and high masculinity. The question about Jesus’ masculinity depends on the characters’ ability to perceive Jesus’ theological standpoints in the textual world. If they understand Jesus’ theological standpoints they think of Jesus as a man with high masculine status. But if they don’t understand Jesus’ theological standpoints they think of Jesus as a man with low masculine status.

No description available.

No description available.

Denna uppsats undersöker exegetikens roll i John Howard Yoders, Walter Winks och Stanley Hauerwas tolkning av Matt 5:38-48. Uppsatsens syfte nås genom att dels göra en exegetisk analys av Matt 5:38-48 i dess litterära och historiska kontext och att sedan studera utvald litteratur av de tre författarna och sedan jämföra deras material. Uppsatsen visar att alla tre författare menar att texten manar till en pacifistisk livshållning. Skillnaden mellan de tre ligger i att Hauerwas och Yoder väljer att förankra denna etik genom att läsa Matteusevangeliet som helhet medan Wink väljer att göra en ingående analys av vår aktuella text och istället söka efter textens ursprungliga historiska kontext. Genom att Yoder och Hauerwas väljer

No description available.

<p>Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet.</p><p>Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.</p>

Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet. Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl? Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra. Om man refererar till andra författares tidigare arbeten utan att gå in på argumenten blir forskningen svår att bedöma efter att nya data tillkommit. Alltför ofta är kriteriet dessutom hur väl en teori stämmer med på förhand given teologi, snarare än en värdering av argumentens stöd i fakta. / In 1 Corinthians we find two much discussed passages which, focusing especially on the women, speak of order at the Christian gatherings: 11:2-16 and 14:34-36. This paper analyses these passages and their treatment in the scholarly literature. How should one relate to the fact that competent scholars reach diametrically opposed conclusions? Is there error in the argumentation, the premises, or do we simply lack sufficient knowledge? Is it possible to distinguish between what is contested for exegetical and for theological reasons? The conclusion is that among three types of argumentation in the literature, which I call value judgments, information gathering, and construction, there is an unfortunate imbalance towards the first type. Too much has been written that adds neither facts nor ideas - there is only references to earlier research and weighing of points of view against each other. If there is only references to other scholars' works and no engagement with the arguments, it is difficult for others to reassess the results after new data has appeared. Too often, also, the conclusions are based on a pre-conceived theology, rather than a weighing of the factual support of the arguments.

Bibeln är skrivet med ett androcentriskt synsätt. Den är skriven av män, om män och för män. Detta leder till att kvinnorna i biblen är beskrivna utifrån ett manligt perspektiv. I denna uppsats undersöks hur kvinnorna i Lukasevangeliet porträtteras samt hur kvinnobilden som framträder gestaltas i kvinnan som tvättar Jesus fötter i Luk 7:36-50. Detta görs utifrån ett feministiskt synsätt och med en kritiskt granskning av hur detta har uttryckts i tolkningen av perikopen i och med att kvinnan tolkas som prostituerad, trots att detta inte nämns i texten. uppsatsen undersöker frågorna "Hur ser kvinnobilden ut i Lukasevangeliet och hur gestaltas detta i Luk 7:36-50?" samt "Varför har kvinnan i Luk 7:36-50 tolkats som prostituerad?"