This thesis for a licentiate degree is a Caring Science lifeworld study the purpose of which is to describe women’s experiences of illness, health and care following a myocardial infarction. It consists of two studies (Papers I and II) which form the first part of a doctoral dissertation. Cardio-vascular disorders are a major public health problem today. Besides the impact these disorders have on public finances, a disease such as myocardial infarction entails suffering for the afflicted person. Current research indicates that women measure their health as lower than men following a myocardial infarction. There is still a lack of knowledge on how to understand women’s health process following a myocardial infarction, and how to provide them with the support needed to promote good health and well-being. Paper I explores women’s experiences of their lifeworld and body following a myocardial infarction. Paper II explores women’s experiences of the care and health process following a myocardial infarction, with a particular focus on their experience of participation. The method of reflective lifeworld research, based on phenomenological epistemology, is used to explore the meaning that is experienced in the lived world of the patient. This research finds that women describe that their lives come to a stand-still following a myocardial infarction. They perceive their bodies as having failed them, which entails existential uncertainty, meaning that the women no longer feel secure about their bodies or life, itself. Their suffering is difficult to understand, both for themselves and for those around them, and the women suffer in silence. Health-care professionals have the potential to promote health by supporting the women towards greater participation and independence in the health process. Participation, however, is not limited to concrete participation in care, but in offering health care based on women’s perspective of how their life situations changed following the illness. This will provide the women with the support they need to discover their own health promoting resources, and to become friends with their bodies and the life that follows a myocardial infarction.

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet. Hur en äldre patient handskas med sitt åldrande behöver sättas i relation till tidigare erfarenheter i livet. I studien beskrivs de äldre patienterna som motiverade, modiga och självreflekterande. De existentiella frågeställningarna får ett större utrymme i psykoterapier med äldre patienter, medan det också tydligt framkommer att hos den äldre finns ett behov att ha kontakt med det som hon haft tidigare och prata om konkreta praktiska saker som tillhör vardagen. För att äldre patienter ska få tillgång till psykoterapi behövs flexibilitet både när det gäller den yttre ramen och terapeutens förhållningssätt. Hänsyn behöver tas till den äldre patientens både fysiska och mentala kapacitet. Överföringar och motöverföringar beskrivs som mera otydliga och subtila med äldre patienter. Något som tyder på, att terapierna har en mera stödjande karaktär. Det framkommer att terapeutens ålder och livserfarenhet har betydelse och underlättar arbetet med äldre patienter. Att arbeta med äldre patienter beskrivs som berikande och i termer av ett ömsesidigt givande och tagande mellan terapeut och patient.

Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede. Metod: En allmänlitteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultatet visade att existentiell smärta förekom i stor omfattning. Informanterna upplevde ensamhet och skuldkänslor och smärtan beskrevs ofta i fysiska termer. Smärtan hade också samband med förlust av olika funktioner. Det fanns även tankar kring andlighet och rädsla för den okända framtiden.Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på patientens behov av närhet eller ensamma stunder. Vårdpersonal kan även hjälpa patienten att återfinna sin autonomi genom att identifiera de funktioner som faktiskt finns kvar. Genom samtal kan patienten få stöd att orka leva de sista dagarna samt att möta den okända framtiden. Slutsatsen är att det krävs god kunskap i kommunikation och smärtbehandling för att kunna identifiera och lindra existentiell smärta. / Pain in the end of life means not only the physical discomfort, but can also have psychological, social and existential dimensions. Existential pain plays a major role in palliative care. Dealing with the meaning of life, guilt and death can provide existential pain. The existential needs are as many studies indicate neglected. Health professionals often avoid these issues. The purpose of this study was to describe the existential pain in cancer patients in a palliative setting. Method: A literature review was conducted with qualitative articles. The results showed that existential pain was widespread. The informants experienced loneliness and guilt and the pain was often described in physical terms. The pain was also associated with loss of various functions. There were also thoughts about spirituality and fear of the unknown future. Discussion: It is important that the nurse is attentive to patient’s needs for closeness or lonely moments. Medical professionals can also help patients regain their autonomy by identifying the features that actually exist. Through conversation, the patient may receive strength to live the last days and to face the unknown future. The conclusion is that in order to identify and alleviate existential pain it requires a good knowledge in communication and pain management.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats. Skillnad fanns också mellan deltagare som genomgått specifika kurser respektiveej, i upplevelsen att ha kunskap att identifiera och bemöta existentiella upplevelser hospatienter i palliativ vård. Innehållsanalysen visade att distriktssköterskan måste vara närvarande, kunna bemöta och bekräfta patientens behov för att utföra ett bra arbete. Brist på tidoch fokus påverkade vårdsituationen negativt. Joyce Travelbees teori om omvårdnad som en mellanmänsklig process i vilken en professionell sjuksköterskas uppgift var att etablera enmänsklig relation, valdes som omvårdnadsteoretisk förankring.Konklusion: Resultatet åskådliggjorde betydelsen av utbildning för att kunna identifiera och bemöta patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård.

<p>This thesis for a licentiate degree is a Caring Science lifeworld study the purpose of which is to describe women’s experiences of illness, health and care following a myocardial infarction. It consists of two studies (Papers I and II) which form the first part of a doctoral dissertation.</p><p>Cardio-vascular disorders are a major public health problem today. Besides the impact these disorders have on public finances, a disease such as myocardial infarction entails suffering for the afflicted person. Current research indicates that women measure their health as lower than men following a myocardial infarction. There is still a lack of knowledge on how to understand women’s health process following a myocardial infarction, and how to provide them with the support needed to promote good health and well-being. Paper I explores women’s experiences of their lifeworld and body following a myocardial infarction. Paper II explores women’s experiences of the care and health process following a myocardial infarction, with a particular focus on their experience of participation. The method of reflective lifeworld research, based on phenomenological epistemology, is used to explore the meaning that is experienced in the lived world of the patient.</p><p>This research finds that women describe that their lives come to a stand-still following a myocardial infarction. They perceive their bodies as having failed them, which entails existential uncertainty, meaning that the women no longer feel secure about their bodies or life, itself. Their suffering is difficult to understand, both for themselves and for those around them, and the women suffer in silence. Health-care professionals have the potential to promote health by supporting the women towards greater participation and independence in the health process. Participation, however, is not limited to concrete participation in care, but in offering health care based on women’s perspective of how their life situations changed following the illness. This will provide the women with the support they need to discover their own health promoting resources, and to become friends with their bodies and the life that follows a myocardial infarction.</p>

The purpose of this study is to examine if eleven psychotherapists experience that their clients raise existential questions in psychotherapy situations. Further, how they understand and respond to the clients existential or spiritual/ religious experiences and needs. What skills therapists believe what they need to work with the existential questions, and the difficulties to face these experiences. Are there connections between existential needs and mental health, according to the therapists, and if so how to deal with them. The study has a qualitative approach. Eleven psychotherapists have been interviewed to investigate the existence of an existential dimension in psychotherapy, I have worked with the WHO questionnaire, WHOQOL-SRPB (WHO 2002). WHOQOL-SRPB is a measuring instrument designed to measure the existential health dimension in relation to self-rated health. The theories in the study are mainly taken from the object relation theory and psychology of religion. . The study illustrates that there is an existential dimension in psychotherapy. Considering the results of international studies on health, it indicates that the existential aspect needs to be taken very seriously in all health promotion, including psychotherapy. Further, therapy targeting and therapy method is not really an impediment, in existential issues, but it is the therapist's approach that primarily affects. Important tools are self-therapy and tutoring but mostly knowledge, education and practical training.

Uppsatsens huvudfråga är den skenbart enkla frågan: Varför anställdes aldrig Henrik Steen som missionär inom Svenska Israelmissionen. Genom att besvara denna utifrån en mikrohistorisk studie av Henrik Steen ( litauisk jude som föddes 1874 och omvändes till kristendomen genom  den europeiska Israelmissionen) belyses antisemitiska strömningar i Ryssland, judisk kultur och religion, Svenska Israelmissionens och Svenska Jerusalemföreningens verksamhet samt integrationsprocesser, miljösppiritualitet och identitetsbärande element.

Bakgrund: Palliativa patienter i livets slutskede ställs ofta inför existentiella utmaningar med lidande som följd. Den palliativa vårdens främsta mål är att främja livskvalitet och lindra lidande. Ett existentiellt lidande visar sig genom olika psykiska och fysiska tillstånd där kroppens, själens och andens väsen störs. I litteraturstudien användes Katie Erikssons lidandeteori som teoretisk referensram.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av existentiella frågeställningar i livets slutskede.  Metod: En litteraturstudie genomfördes i enlighet med Kristensson (2014). Elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl inkluderades. Dataanalysen genomfördes enligt Friberg (2017). Resultat: Resultatet delades in i sex kategorier: känna hopp, meningsfullhet och acceptans, känsla av att vara en börda, förlust av värdighet, betydelsen av religion och andlighet, demoralisering och erfarenhet av ensamhet och ångest.    Slutsats: Litteraturstudien visade att patienter ställs inför existentiella frågeställningar och utmaningar i livets slutskede. Frågor om livets mening, syfte och känslor pendlande av acceptans och hopp. Ångest och rädslor för minskad kontroll och känslan av att vara en börda. I närheten av döden minskade livskvaliteten och demoralisering ökade.  Nyckelord  Patienter, erfarenheter, existentiell lidande, livets slutskede  Tack  Ett stort tack till Carina Persson för en god handledning under vårt arbete

Fler än en miljon människor invandrade till Sverige under 2010-talet. Många av dem kom från länder som på många sätt skiljer sig från Sverige, inte minst vad gäller tro och värderingar. Syftet med mitt arbete är att använda kunskapsociologiska begrepp för att försöka förklara hur vi människor blir en del av ett samhälle på ett existentiellt plan och vilka problem som kan uppstå när vi måste integreras in i ett nytt samhälle där de andliga förutsättningarna inte ser ut som vi är vana vid.    Jag har använt mig av kunskapssociologisk forskning för att tolka statistik gällande en mängd aspekter av integration. Jag har tittat på skillnader och likheter mellan invandrargrupper och svenskfödda på områden som: arbetsmarknad, ekonomi, utbildning, sociala relationer, och religion. Där har jag funnit att de stora skillnaderna mellan invandrare och svenskfödda går att se inom områden som innefattar sociala relationer och religiositet.         Min slutsats är att god integration är resultatet av relationer människor emellan och att det kan uppstå problem om dessa inte delar liknande uppsättningar av värderingar och har en någorlunda samstämmig uppfattning om vad som är meningsfullt i livet. En existentiell otrygghet kan uppstå om man inte har möjligheten att upprätthålla sociala kontakter med personer som kan bekräfta en bild av världen som är riktig för en själv och som bekräftar viktiga värderingar.

Bakgrund: Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov enligt WHO. Vid palliativ vård väcks frågeställningar, tankar och känslor hos såväl patienten som hos hennes anhöriga. En del av omvårdnaden är att försöka uppfatta och försöka förstå när en patient har existentiella frågor. Sjuksköterskan befinner sig nära patienten, detta gör att hon blir en naturlig samtalspartner för patienten. Ett stöd i arbetet för att ge personcentrerad palliativ vård är de 6 S:en där varje S definierar en aspekt som ska ingå i omvårdnaden. I den teoretiska ramen lyfts de existentiella behoven fram där sjuksköterskan har till uppgift att genom samtal hjälpa patienten att acceptera den egna döden och finna mening i livet som varit samt lindra patientens existentiella ensamhet och isolering. Syftet: Att undersöka forskning om sjuksköterskors upplevelser och hantering av existentiell omvårdnad inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudie där vetenskapliga kvalitativa artiklar har eftersökts i två databaser som är inriktade på omvårdnad respektive medicin, Cinahl och PubMed. Artiklarna har sedan analyserats och kvalitetsgranskats utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat: Tolv kvalitativa studier har analyserats och resulterade i tre huvudkategorier: Sjuksköterskans och patientens möte vid existentiella samtal, Sjuksköterskans känslor vid vård i livets slut, Hur hanterar sjuksköterskan de existentiella behoven. Huvudkategorierna delas sedan in i tio subkategorier. Slutsats: Existentiella samtal är krävande. De framkalla sorg, rädsla, ångest, skuld, maktlöshet men det känns även meningsfullt och sjuksköterskor uppger att de lever ett mer reflekterande och givande liv. / Background: Palliative care must meet physical, mental, social and spiritual or existential needs according to the WHO. Questions, thoughts and feelings are raised in both the patient and her relatives in palliative care. A part of nursing is trying to grasp and understand when a patient has existential questions. The nurse is close to the patient, this makes her a natural conversation partner. A way to provide person-centered palliative care is the 6 S:s model where each "S" defines an aspect that is to be included in nursing. The theoretical framwork, the existential needs are highlighted where the nurse's task is to help the patient to accept their own death and find meaning in the life that has been and to alleviate the patient's existential loneliness and isolation. Aim: To study the research about nurses' experiences and handling of existential care in palliative care. Results: Twelve qualitative studies have been analyzed and resulted in three main categories: Nurs-patient's meeting in existential conversations, Nurses' feelings in terminal care, How does the nurse handle the existential needs. The main categories have in turn been divided in ten subcategories. Conclusion: Existential conversations can be demanding. It conveys feelings of sorrow, fear, anguish, guilt, powerlessness but it can also feel meaningful and nuses state that they live a more reflecting and givind life.