Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket är ett resultat av förbättrade metoder för diagnostik, allmän mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av både fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som användes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing & Allied Health Source. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och två underteman. De fyra temana är Upplevelse av förändrad självbild, Upplevelse av förändrad kropp, Upplevelse av ensamhet och isolering samt Upplevelse av förändrad livssyn. Kvinnorna brottades med existentiella upplevelser till följd av en förändrad kropp och självbild samt förlust av sitt tidigare sätt att förhålla sig till livet och döden. Genom ökad självkännedom och nya insikter kunde den förändrade livssituationen, relaterad till sjukdom och överlevnad, bli vändpunkten till en ny och ofta positiv livssyn. Diskussion: I resultatdiskussionen användes livsvärldsteorin och begreppet om den levda kroppen som teoretisk referensram, då syftet var att belysa den unika människan och hennes existentiella upplevelser. Kvinnornas förändrade livsvärld innebar ett behov av att försonas med sin nya vardag. Transitionen från sjuk till frisk innebar existentiella upplevelser av en förändrad kropp och självbild samt känsla av ensamhet men följdes av nya livsperspektiv genom självläkning och meningsskapande. / Background: A growing number of women are surviving breast cancer, a result of improved methods of diagnosis, general mammography and more effective treatments. The group of breast cancer survivors has been made visible mainly thanks to the campaign surrounding the Pink Ribbon. Female survivors often suffer from physical and psychosocial problems related to their breast cancer. The authors wanted to describe the existential experiences the women might have, related to their survivorship. Aim: The aim was to describe the existential experiences of women who have survived breast cancer. Method: A literature review based on eleven original articles with qualitative approach, relevant to the purpose. Databases used in the search were PubMed and ProQuest Nursing & Allied Health Source. Result: The results are presented in four different themes and two sub themes. The four themes are Perception of altered self-image, Perception of altered body, Perception of loneliness and isolation and Perception of altered view of life. From the results it emerged that many women were struggling with existential experiences as a result of a changed body and self-image as well as the loss of their way of relating to life and death. Through increased self-awareness and new insights, a new living situation related to illness and survival could be the turning point to a new and often positive view of life. Discussion: In the result discussion the life-world theory and the concept of the lived body, were used as a theoretical framework, since the purpose was to highlight existential experiences of the unique human being. The changing life-world led to a need to reconcile with a new daily life. The transition from illness to health led to existential experiences of an altered body and self-image as well as loneliness, but was followed by a new perspective of life through self-healing and meaning-making.

Bakgrund: Närstående till patienter i palliativ vård upplever ofta en väldigt svår livssituation. Livet sätts på prov och närstående upplever både fysiska och psykiska påfrestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård anges att närstående till patienter i palliativ vård bör erbjudas stöd i form av samtal som rör emotionella och existentiella frågor. Trots det tyder forskning på att närstående fortfarande upplever att de inte får det stöd de behöver för att hantera svåra känslor och existentiella funderingar. Syfte: Att belysa existentiella upplevelser hos närstående till patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativa data. Resultat: Sju mönster identifierades: maktlöshet – kontroll; oro, stress – trygghet; hopplöshet – hopp; ensamhet – samhörighet; minskat själv – personlig växt; meningslöshet – meningsfullhet och begränsat liv – helt liv. Dessa beskriver sju kontinuum av existentiella upplevelser som närstående kan röra sig utmed, fram och tillbaka, över tid. Slutsats: Närståendes existentiella upplevelser påverkas av både patientens mående, de närståendes egna resurser och vårdpersonalens stöd och insatser. Det upplevs som viktigt att komma till acceptans med hjälp av egna resurser och med stöd av vårdpersonal, att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, få information och kunskap, kunna bibehålla sitt vardagsliv, att få möjlighet att berätta och att bli bemött som en unik individ med egna intressen och behov. Klinisk betydelse: Lindring av existentiellt lidande är en av sjuksköterskans viktigaste och svåraste uppgifter. Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om närståendes existentiella upplevelser och diskuterar hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa upplevelser. / Background: Next-of-kin to patients in palliative care often experience a difficult life situation. Life is put on trial and next-of-kin experience both physical and mental stresses of various kinds. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has issued a knowledge support for palliative care, which states that next-of-kin to palliative patients should be offered support in the form of conversations about emotional and existential issues. Despite this, research suggests that next-of-kin still feel that they do not get the support they need to manage difficult emotions and existential musings. Aim: To illuminate the existential experiences of next-of-kin to patients in palliative care. Method: A general literature review based on ten articles comprising qualitative data. Result: Seven patterns were identified: powerlessness – control; anxiety, stress – assurance; hopelessness – hope; loneliness – togetherness; reduced self – personal growth; meaninglessness – meaningfulness and restricted life – complete life. These patterns describe seven continua of existential experiences that next-of-kin can move along, back and forth, over time. Conclusion: Next-of-kin’s existential experiences are affected by both the patient ́s wellbeing, the next-of-kin's own resources and nursing staff support. It is experienced as important to come to acceptance by using ones own resources and with the support of health professionals, to be included in the care of the patient, to get information and knowledge, to be able to maintain everyday life, to get the opportunity to share thoughts and to be met as a unique individual with own interests and needs. Clinical significance: Relief of existential suffering is one of the nurse's most important and difficult tasks. This study contributes to the knowledge of next-of-kin’s existential experiences and discusses how nurses can respond to and support these experiences.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term “philosophy of life” includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; “The philosophy of life, to believe or not believe”, “Development of concepts”, “Outlook on mankind”, “The founding of meaning” and “Understanding and progress”. The outcome of the study is that all the students tend to reflect upon their philosophy of life, and the those aspects with most meaning for the students were about their outlook on mankind and the question about if they believed that Gods existence or not. is possible or not. Two students also tend to create new conceptions about what was meaningful for them, and four students tend to evolve their ideas and understanding of certain concepts as “religion” and “God”. It seems that study of Religionswissenschaft could have an impact on the studentss tendency to reflect on their philosophy of life.

Background: Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient. Aim: To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care. Methods: A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed. Keywords that were used: Palliative care, Issue, Existential,   Communication, Spiritial experiences, Nurse, Nurses, Existential questions, Nurse specialists. As a theoretical framework for this literature review, the model of the 6 S:n was applied. This model aims to create a holistic approach to the patient through planning, documentation, implementation and evaluation of ongoing care. The goal is to promote patients' wishes and thus a good death. Results: The results of the literature review is presented in four themes. The understanding of the concepts of existential and spiritual concerns the meaning and significance of the terms for the nurse. To feel responsible highlights the nurse's ability to meet existential and spiritual needs. To manage their own emotions focuses on how the nurse herself is influenced by patients' existential and spiritual needs and thoughts. The last theme Conversation is about using the conversation as a tool to meet patients' existential and spiritual thoughts. Discussions: Two following themes is presented in the discussion; The understanding of the concepts of existential and spiritual, and To feel responsible. These are discussed against the theory of the 6 S:n, with a focus on S:n contexts and strategies.

Människans relation till natur är relaterad till såväl klimatfrågan som vårt eget välmående. Trots det saknas psykologisk forskning som har undersökt hur individer som aktivt engagerar sig i klimatfrågan relaterar till natur. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka relationen till natur hos klimatengagerade stadsbor. Genom interpretativ fenomenologisk metod möjliggjordes en djupanalys av fyra kvalitativa intervjuer. Tre övergripande teman framträdde: natur som kontrast till vardagen, natur som meningsskapande trygghet och natur som föränderlig. Natur var betydelsefull för deltagarna, både i vardagen och i en vidare, existentiell bemärkelse. Relationen framstod som komplex och paradoxal, natur var svårdefinierat och tycktes framförallt vara en upplevelse i det inre och det yttre. Resultatet pekar på vikten av framtida forskning på relationen till natur som tar hänsyn till dess subjektiva och relationella karaktär, undersöker relationen i andra kontexter och studerar natur som ett vidare fenomen.

Uppsatsen jämför en teistisk-metafysisk och en existentiell trosförståelse när det gäller deras förklaringar till att en människa har att förhålla sig till vissa värden som objektivt givna, och vad som krävs av en människa för att få tillgång till denna kunskap. Som representant för det teistisk-metafysiska perspektivet används Francis A. Schaeffer och för det existentiella Paul Tillich.

Inledning: Depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2017). Depression leder till att livet känns meningslöst, vilket ger lidandet en existentiell dimension. Att studera psykoterapeuters syn på lidande utifrån existentiella och psykoanalytiska perspektiv motiveras eftersom forskning har visat att interventioner som adresserar dessa specifikt har varit framgångsrika. Syftet med studien var att undersöka denna fråga ytterligare. Frågeställningar: Hur föreställer sig psykodynamiska psykoterapeuter psykiskt lidande och hur arbetar de med det i terapin? Vilken betydelse tillskriver de, de existentiella dimensionerna för det psykiska lidandet? Metod: En kvalitativ metod har använts. Sex terapeuter intervjuades med utgångspunkt från en semi-strukturerad intervjuguide, intervjuerna analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman om lidande framkom i intervjuerna: Att vara människa, skapar både möjlighet och hinder för mening och läkande, kärlekens betydelse. Diskussion: Analysen pekade på en mångfald av uppfattningar om lidandet och sättet att arbeta med det. Den visade dock på en samstämmighet vad gäller upplevelsen av kärlekens betydelse för lidandet och pekade på att psykodynamiska terapeuter, i diskussionen om konfidenters lidande i kärlek och religion, närmade sig existentiella perspektiv. / Introduction: Depression is one of the most common psychiatric diagnoses in Sweden (Folkhälsomyndigheten, 2017). Depression causes life to feel meaningless, which gives it an existential dimension. Studying psychotherapists’ views of suffering from an existential and psychoanalytic perspective is motivated since research has shown that interventions that address it have been successful. The purpose of the study was to investigate this question further. Research questions: How do psychotherapists envisage mental suffering and how do they work with it in therapy? What significance do psychotherapists attribute to the importance of the existential dimensions for mental suffering? Method: A qualitative has been used. Six therapists were interviewed based on a semi-structured interview guide, the interview responses were thematically analysed. Results: Three main themes on suffering emerged in the interview responses: To be human, suffering creates both opportunities and obstacles to meaning and healing, the importance of love. Discussion: The interviews indicated a variety of ideas about suffering and ways of working with it. However, they pointed to a consensus regarding the experience of the importance of love for suffering and showed that psychodynamic therapists, in the discussion of clients’ suffering in love and religion, approached existential perspectives.

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.

Bakgrund: Den existentiella omvårdnaden är ett komplext och multidimensionellt område. Detta blir tydligare i en palliativ kontext där patienten är bortom all fysisk kurativ behandling. Att hjälpa patienten att möta döden blir då en stor del av omvårdnaden. Inställningen till döendet och döden är skiftande och skapas av individen själv i kombination med etiska och psyko-sociala faktorer. Det är i det sammanhanget sjuksköterskan möter patienten. Syfte: Ge inblick i hur sjuksköterskor ger existentiell omvårdnad till palliativa patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Åtta av tio använda artiklar är baserade på sjuksköterskors egna berättelser genom individuella intervjuer eller fokusgrupper. Två artiklar är observationsstudier. Resultat: Det finns inre och yttre faktorer som påverkar hur sjuksköterskor ger existentiell omvårdnad. Dessa två teman porträtterar sjuksköterskors upplevelser av existentiell omvårdnad till palliativa patienter. Den inre kategorin beskriver den övergripande mentala inställningen till existentiell omvårdnad som sjuksköterskan har till hjälp eller som utmaning i klinisk praxis. Det berör ökad självkännedom, synen på döden och döendet samt känslor av otillräcklighet eller maktlöshet. Den yttre handlar om omgivningsfaktorer som utbildning, teamsamverkan, arbetsmiljö, kommunikation med patienten och olika mentala eller praktiska strategier som sjuksköterskan tillämpar i omvårdnaden. Konklusion: Att möta existentiella frågor kan vara både en belönande och utmanande uppgift sjuksköterskan. Att förbereda sig för dessa kan avgöra om det är en utvecklande erfarenhet eller en källa till ångest. Nyckelord: Attityder, existentiell omvårdnad, levda erfarenheter, palliativ, sjuksköterskor, slutet på livet. / Background: The existential care is a complex and multidimensional field. This becomes clearer connected to palliative care as the patient is beyond physical healing. To help the patient face death then becomes an important part of nursing. The individual attitudes towards dying and death varies and is something that is created within the individual combined with ethical and psycho-social components. It is in this context that the nurse will meet the patient. Aim: To provide an insight in to how nurses provide existential care to palliative patients. Method: Literary review with a qualitative frame. Nine out of ten articles used are based on nurses´ own stories through individual interviews or conducted in a focus group. One article is an observational study. Results: The analyses show that there is a split in inner and outer circumstances that form and effect existential nursing in relation to palliative patients. The inner category describes the overall internal attitude towards existential care that nurses have, either in a helping way or a challenging way in clinical praxis. It touches on self-knowledge, views on dying and death, feeling of powerlessness and inadequacy. The outer circumstances evolve around education, the team, the work environment and communication as well as different strategies that the nurses use in relation to existential care. Conclusion: Facing existential issues can be a both rewarding and challenging task to undertake. The preparation for managing this can decide whether it is a growing experience for nurses or a source of distress. Key words: Attitudes, end of life, existential nursing, lived experiences, nurses, palliative.

Bakgrund: De flesta som befinner sig i livets slutskede upplever ett hot mot sin egen existens och i samband med det uppkommer existentiella funderingar. Den palliativa vården syftar till att lindra lidandet i samband med de existentiella tankarna. Vårdpersonal finner existentiella samtal som svåra och vill lära sig mer för att kunna vara ett bättre stöd till patienterna. Därför vill vi belysa patienternas existentiella erfarenheter för att öka kunskapen och förståelsen för sjuksköterskor inom den palliativa vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva existentiella erfarenheter hos patienter med cancer, i ett palliativt skede. Metod: Designen är en litteraturöversikt som inkluderar 17 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixade metoder. Datainsamlingen har skett genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: Den existentiella överlevnaden - copingstrategier och Patientens upplevelser av vården. Med tre subkategorier vardera; Relationer och Gemenskap, Tillvaron, Döden och livet efter, Stödet, Försummelse och Förbättring. Resultaten visar olika copingstrategier som patienterna använde sig av för att hantera sin cancersjukdom. Gemensamt för de flesta var att relationerna var meningen med livet, upprätthålla sin normala vardag och leva i nuet. Hos patienterna sågs en existentiell kris initialt med diagnosbeskedet som senare gick över till att försöka fylla tiden som är kvar med något meningsfullt. En central komponent för dessa patienter är hälso- och sjukvården, kontinuitet och personcentrerad vård belyser patienterna som de mest värdefulla. Slutsats: Patienter använder sig av olika copingstrategier för att klara av de existentiella känslorna som uppstår i samband med livets slut skede. Copingstrategierna varierade beroende på patienternas individuella erfarenheter. Mer stöd för dessa patienter är aktuellt och vårdpersonal behöver mer kunskap för att kunna fungera som ett bättre stöd. / Background: Most patients who are in the final stages of life experience a threat towards their own existence and in connection with existential thoughts arise. The palliative care aims to alleviate the suffering associated with the existential thought. Caregivers find existential conversations as difficult and want to learn more in order to be a better support to patients. Therefore, we want to highlight patients existential experience to increase the knowledge and understanding of nurses in palliative care. Aim: Aim of this literature study is to describe existential experiences in patients with cancer, at a palliative stage. Method: The design is a literature review that includes 17 articles, using qualitative, quantitative and mixed methods. The data collection was done through searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Results: The result is presented in two main categories. The existential survival - Coping strategies and Patients experience of health services. With three subcategories each. Relationships and Community, Existence, Death and Life After. Support, Neglect and Improvement. The results show different coping strategies that patients use to manage their incurable progressive disease. Common among the patients was that close relationships was the meaning of life. Maintaining everyday life and living in the present was also considered important. For the patients, an existential crisis was initially seen in conjunction with the information about the diagnosis, which later went on to try to fill the time left with something meaningful. A central and important component for these patients is health care, continuity and person-centered care, which the patients emphasize as the most valuable. Conclusion: Patients use different coping strategies to cope with the existential feelings that arise in connection with the end of life. The strategies varied depending on the patients' individual experiences. More support for these patients is needed and healthcare professionals need knowledge to function as a better support.