<p>Syftet med studien var att undersöka om grad av överkonfidens kunde variera mellan olika ämnesområden, med kontroll för svårighetsgrad. Ytterligare syfte var att undersöka hur överkonfidens varierar mellan olika bedömningstyper och personer. Mätinstrumenten som användes var dels frågeformulär om melodifestivalvinnare och nobelpristagare med självbedömningsfrågor om prestation, samt frågeformulär om extraversion och neuroticism. Totalt deltog 139 respondenter. Resultatet visade realistisk bedömning inom ämnesområdet melodifestivalvinnare och underkonfidens inom ämnesområdet nobelpristagare, med kontroll för svårighetsgrad. Det förelåg ingen skillnad mellan bedömningstyperna. Män visade överkonfidens medan kvinnor visade realistisk bedömning. Det förelåg negativa samband mellan extraversion samt neuroticism, och differens mellan bedömning och prestation. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka sambandet mellan extraversion och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens.</p> / <p>The aim of the study was to investigate if degree of overconfidence could vary between different subject fields with control for degree of difficulty. Further aim was also to investigate how overconfidence varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about winners of the Swedish song contest and winners of the Nobel Prize including self-judgmental questions of performance, and a questionnaire about extraversion and neuroticism. A total of 139 respondents participated. The result showed realistic judgment in the subject field of the Swedish song contest and underconfidence in the subject field of the Nobel Prize, with control for degree of difficulty. There was no difference between the different types of judgments. Males showed overconfidence while females showed realistic judgment. There were negative correlations between extraversion and neuroticism and difference between judgment and performance. Suggestion on future studies is to further investigate the correlation between extraversion and overconfidence with questionnaires designed to generate overconfidence.  </p>

Syftet med studien var att undersöka om grad av överkonfidens kunde variera mellan olika ämnesområden, med kontroll för svårighetsgrad. Ytterligare syfte var att undersöka hur överkonfidens varierar mellan olika bedömningstyper och personer. Mätinstrumenten som användes var dels frågeformulär om melodifestivalvinnare och nobelpristagare med självbedömningsfrågor om prestation, samt frågeformulär om extraversion och neuroticism. Totalt deltog 139 respondenter. Resultatet visade realistisk bedömning inom ämnesområdet melodifestivalvinnare och underkonfidens inom ämnesområdet nobelpristagare, med kontroll för svårighetsgrad. Det förelåg ingen skillnad mellan bedömningstyperna. Män visade överkonfidens medan kvinnor visade realistisk bedömning. Det förelåg negativa samband mellan extraversion samt neuroticism, och differens mellan bedömning och prestation. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka sambandet mellan extraversion och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens. / The aim of the study was to investigate if degree of overconfidence could vary between different subject fields with control for degree of difficulty. Further aim was also to investigate how overconfidence varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about winners of the Swedish song contest and winners of the Nobel Prize including self-judgmental questions of performance, and a questionnaire about extraversion and neuroticism. A total of 139 respondents participated. The result showed realistic judgment in the subject field of the Swedish song contest and underconfidence in the subject field of the Nobel Prize, with control for degree of difficulty. There was no difference between the different types of judgments. Males showed overconfidence while females showed realistic judgment. There were negative correlations between extraversion and neuroticism and difference between judgment and performance. Suggestion on future studies is to further investigate the correlation between extraversion and overconfidence with questionnaires designed to generate overconfidence.

Cognitive fatigue refers to the decline in mental efficiency and accompanying feelings of strain and weariness that occur over time-on-task. This study extends previous research on the determinants of cognitive fatigue by evaluating the independent and joint effects of individual differences in extraversion and performance context (individual vs. team) on reports of fatigue. Using a within-subjects counterbalanced design, 92 undergraduate participants performed a three-hour series of problem-solving tasks alone and as part of a four-person team. Results indicated main effects for context, such that all participants report greater fatigue in the solitary performance context compared to the team context. Extraversion was also negatively related to fatigue across time-on-task. However, no extraversion X context interaction was observed. I conclude that task engagement provides a specific source of variance in fatigue-reduction, and suggest that extraverts benefit more from task-related arousal or state positive affect.

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud. Personer med social fobi förutspåddes använda mindre mobiltelefoni, men mer portabelt ljud, än personer utan social fobi. Neurotiker förutspåddes använda portabelt ljud i större utsträckning än de brukar mobiltelefoni. En skillnad förutspåddes finnas mellan män och kvinnor gällande användande av mobiltelefoni och portabelt ljud. Resultaten visade inte på något samband mellan extraversion eller social fobi och användningsfrekvens gällande mobiltelefon, eller portabelt ljud vilket inte stöder hypotesen, däremot så fanns ett samband mellan neuroticism och användningsfrekvens vilket delvis stöder hypotesen och förövrigt indikerar resultaten att kvinnor jämfört med män föredrar mobiltelefon framför portabelt ljud i detta avseende. / Previous studies have indicated that extroverts use mobile cell phones more than introverts (Inyang et al. 2010). A survey was carried out to test the relationship between personality type and frequency preference for mobile cell phones and portable sound use. A hundred individuals participated in the survey containing three parts of questions. It was predicted that extroverts will be more active users of mobile phones than introverts, while introverts were predicted to be more active users of portable sound. People with social phobia were predicted to use less of mobile telephony, but more of portable sound, than people lacking social phobia. Neurotics were predicted to use less of mobile telephony, but more of portable sound, than non-neuritics. A gender effect was also predicted. The result did not show any relation between extraversion or social fobia, and mobile phone or portable sound usage, which doesn’t support the hypothesis, on the other hand a relation between neuroticism and mobile phone usage and portable sound usage was supported and women compared to men were also shown to prefer mobile phone to portable sound.

Language influences not only the world-view but also the self-perceived personality of its users. One explanation for this is that the language used functions as a cue activating different sets of cultural frames within its users – a phenomenon known as Cultural Frame Shifting (CFS). Limited previous research on language and personality warrants exploring this topic further. The current study employed a qualitative design and semi-structured interviews to explore the views and experiences of 12 Swedish-English bilinguals. Results showed self-perceived changes in personality and extraversion, but also the sentiment of emotions being easier to express in English than in Swedish. Possible practical applications could include therapeutic work and treatment of social anxiety and public speaking anxiety. / Språk påverkar inte bara världsbilden utan också den självupplevda personligheten hos dess användare. En förklaring till detta är att det språk som används fungerar som en signal som aktiverar olika uppsättningar av kulturella ramverk – ett fenomen känt som Cultural Frame Shifting (CFS). Begränsad tidigare forskning om språk och personlighet gör att detta ämne bör utforskas vidare. För den aktuella studien användes en kvalitativ design och halvstrukturerade intervjuer för att utforska resonemangen och upplevelserna hos 12 svensk-engelska tvåspråkiga individer. Resultaten visade på självupplevda förändringar i personlighet och extraversion, men också upplevelsen att känslor är lättare att uttrycka på engelska än på svenska. Potentiella praktiska tillämpningar skulle kunna inkludera terapeutiskt arbete och behandling av social fobi och talängslan.

Föreliggande studie syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan respondenternas upplevda tillfredsställelse gällande motivationsfaktorer och deras upplevda tillfredsställelse gällande hygienfaktorer på arbetet. Vidare syftade studien till att se om personlighetsdraget extraversion predicerar respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet. 61 respondenter från två olika organisationer fick svara på en enkät med personlighetsfrågor som konstruerades med hjälp av mätverktyget “Ten item personality inventory”. Vidare fick respondenterna svara på frågor angående deras upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet som konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Resultatet som kunde utläsas av enkäten påvisade ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygienfaktorer och deras upplevda tillfredsställelse av motivationsfaktorer på arbetet. Inget statistiskt signifikant samband kunde upptäckas i föreliggande studie mellan personlighetsdraget extraversion och respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet. / The present study aimed to investigate whether there is any connection between the respondents perceived satisfaction regarding motivational factors versus their perceived satisfaction regarding hygiene factors at work. Furthermore, the study aimed to see if the personality trait extraversion predicts the respondents perceived satisfaction with hygiene and motivational factors at work. 61 respondents from two different organizations were asked to answer a questionnaire with personality questions that were constructed using the measuring tool "Ten item personality inventory". Furthermore, the respondents had to answer questions regarding their perceived satisfaction of hygiene and motivational factors at work, which were constructed on the basis of Herzberg's two-factor theory regarding job satisfaction and work motivation. The results that could be deduced from the survey showed a statistical significant relationship between the respondents perceived satisfaction of hygiene factors and their perceived satisfactions of motivational factors at work. No statistical significant relationship were found in the present study between the personality trait extraversion and the respondents perceived satisfaction with hygiene and motivational factors at work.

Syftet med denna sociologiska undersökning var att studera hur introverta individer har upplevt sin tillvaro innan och under Covid-19 pandemin i relation till en norm om extraversion. Studien har fokuserat på följande frågeställningar: Hur upplever introverta individer normen om extraversion? Hur upplever introverta individer att deras tillvaro har förändrats av Covid-19 pandemins utveckling? Hur upplever introverta individer att normen om extraversion har förändrats av Covid-19 pandemin? Ambitionen var att belysa problematiken med en extravert samhällsnorm vilket har genomförts utefter en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Empiriinsamlingen baserades på åtta semi-strukturerade intervjuer med individer som identifierade sig som introverta. Studiens teoretiska ramverk bestod av Erving Goffmans (2014) dramaturgiska teori och Thomas J. Scheffs (1990) teori om sociala band vilka låg till grund för analysen av empirin.    Resultaten av studien påvisade att en norm om extraversion finns och påverkar introverta individers tillvaro negativt. Vidare kom studien fram till att introverta individer haft en övergripande positiv tillvaro under Covid-19 pandemin. Avslutningsvis visade studien på att normen om extraversion kvarstod efter det att Covid-19 pandemins restriktioner släppt. Detta innebar att en slutsats kunde dras om att normer har en stark inverkan på vårt samhälle och att förändring av dessa kan ta tid. / The aim of this study in sociology was to examine how introverted individuals have experienced their being before and during the Covid-19 pandemic in relation to a norm of extraversion. The study focused on the following questions: How do introverted individuals experience the norm of extraversion? How do introverted individuals experience that their being have been changed during the Covid-19 pandemic? How do introverted individuals experience that the norm of extraversion have changed due to the Covid-19 pandemic? The ambition was to illuminate the issue of an extraverted social norm, which have been done through a hermeneutic theoretical approach. The empirical collection are based on eight semi-structured interviews of individuals who identify themselves as introverts. The theoretical framework includes Erving Goffman´s (2014) dramaturgical theory and Thomas J. Scheff´s (1990) theory of social bonds.   The result indicated that a norm of extraversion exists and affects introverted individuals negatively. The study also shows that introverted individuals had an overall positive being during the Covid-19 pandemic. Finally, a conclusion was made that norms have a strong impact on our society and that changing them takes time, which refers to the experience that the extraverted norm remains after the Covid-19 pandemic restrictions have been lifted.

A between-groups design experiment was conducted to examine the effect of extraversion heterogeneity as a moderator between shared leadership and team satisfaction. It was hypothesized that the relationship between shared leadership and team satisfaction would be moderated by extraversion heterogeneity, such that (a) the relationship would be positive for teams in which members are similar in their levels of extraversion, and (b) the relationship would be negative for teams in which members are dissimilar in their levels of extraversion. Data regarding extraversion, shared leadership behavior, and team satisfaction was collected from 30 teams comprised of 90 participants. The findings did not support the hypothesis, showing no interaction. However, exploratory analyses did find evidence for the moderating role of agreeableness heterogeneity in the relationship between shared leadership and team satisfaction. The findings are discussed and implications for future research are presented.

Extraversion och skam är psykologiska företeelser relaterade till social interaktion.  En individ som besitter en hög nivå av extraversion tros ha egenskaper som att vara pratsam, social, optimistisk och person-orienterad. Skam är en känsla som uppstår när en individ observeras kränka vad samhället skulle uppfatta som en moralisk eller social förväntan. Extraversion och skam kan anses vara sociala eftersom extraversion är hur du agerar och beter dig i en social miljö och skam är hur du skulle känna och reagera när skamliga känslor introduceras i dessa situationer. Utifrån detta undersöks i denna studie vilken typ av relation dessa två variabler har med varandra. Denna studie syftar till att utforska sambandet mellan extraversion och delskalorna i Compass of Shame-skalan. 52 deltagare i åldrarna 18-64 där 79% var kvinnor och 19% män besvarade ett frågeformulär bestående av 8 items från Big Five Inventory (BIF) som utgör delskalan om extraversion och 48 items från Compass of Shame Scale (CoSS). En korrelationsanalys och regressionsanalys utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultaten indikerade ett måttligt samband och en negativ korrelation mellan extraversion och skam. Delskalorna skiljde sig inte nämnvärt i sin relation till extraversion och delskalorna hade även en mycket stark korrelation till varandra, vilket indikerar att de mäter samma sak även om CoSS påstår sig mäta olika dimensioner av skam. / Extraversion and shame are psychological phenomena related to social interaction. An individual who possesses a high level of extraversion is believed to have certain characteristics such as being talkative, social, optimistic and people-oriented. Shame is an emotion that arises when an individual is observed to be violating what society would perceive as a moral or social expectation. Extraversion and shame are considered to be social because extraversion is how you act and behave in a social setting and shame is how you would feel and react when shameful emotions are introduced into these situations. Based on this, this study examines what kind of relationship these two variables have with each other. This study aims to explore the relationship between extraversion and the subscales of the Compass of Shame scale. 52 participants aged 18-64 with 79% being women and 19% being men answered a questionnaire consisting of 8 items from the Big Five Inventory (BIF) that make up the extraversion subscale and 48 items from the Compass of Shame Scale (CoSS). A correlation analysis and a regression analysis were performed using the statistical program SPSS. The results indicated a moderate relationship and a negative correlation between extraversion and shame. The subscales did not differ significantly in their relationship to extraversion and the subscales also had a very strong relationship to each other, which indicates that they measure the same thing even though CoSS claims to measure different dimensions of shame.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i engagemanget till Facebook beroende på graden av extraversion, självkänsla, ålder och kön. Självkänsla handlar om hur man uppskattar sitt eget värde och kompetens. Extroverta individer trivs i sociala sammanhang och söker konstant efter bekräftelse, vilket är deras drivande kraft. Facebook är den mest populära sociala median tillgänglig idag. En hypotes för studien var att kvinnor hade större engagemang till Facebook än män. Deltagarna var 150 studenter varav 56 män. Datainsamlingen genomfördes med en enkät som bestod av fyra delar för att mäta Facebookengagemang, hur aktiv man är i andras aktiviteter på Facebook, självkänsla och extraversion. Resultatet visade att det fanns ett negativt samband mellan Facebookengagemang och självkänsla. Kvinnor hade ett större engagemang till Facebook än män. Ett bredare urval hade varit till studiens fördel. Flera hypoteser bekräftades av undersökningen. Framtida forskning kan fokusera på sociala jämförelser på Facebook.