Abstract Stereotypes are mental representations of for example people groups or places. It has been argued that stereotypes are used to classify for example individuals in to normal and deviant categories. One group in Sweden who are being associated with strong stereotypes and prejudice are individuals of a Muslim background. This study aims at understanding Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims. The overall resarchquestion which the study seeks to answer is; what are Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims? The research design of the study is of a qualitative nature. The method employed is phenomenological analysis. The data collection techniques employed in the study are interviews and projective techniques. The study’s findings indicate that the Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslim are of a confirmatory nature. A typical stereotype of individuals of a Muslim background is, according to the respondents, that Muslims are dangerous and hold a female-hostile point of view. Furthermore, all of the respondents exhibit an ethnocentric way of thinking regarding Muslims. / Sammanfattning Stereotyper är mentala föreställningar om exempelvis människor, grupper eller ställen. Stereotyper klassificerar individer till kategorier, vilka som tillhör den normala eller avvikande kategorin. En grupp i Sverige som betraktas utifrån fördomar och stereotyper är människor med en muslimsk bakgrund. Undersökningens syfte är att undersöka medelålders svenskars män och kvinnors bilder av muslimer och studiens forskningsfråga är; Vilken bild av muslimer har svensk medelålders män och kvinnor om muslimer? Studiens design är av kvalitativ art och den valda metoden är en fenomenologisk analys. Datainsamling har skett genom intervjuer och projektiv teknik. Studiens resultat visar att svensk medelålders män och kvinnors bilder av muslimer är återbekräftande och stereotyper av muslimer är att de är farliga och har en negativ kvinnosyn. Vidare visar studiens resultat att respondenter har ett etnocentriskt tänkande.

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals attityder till överviktiga patienter. Metoden var en litteraturstudie som var grundad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet kunde indelas i två kategorier, positiva attityder och negativa attityder. Vårdpersonal som huvudsakligen arbetade med överviktiga patienter hade mer positiva attityder och ett bättre förhållningssätt gentemot de aktuella patienterna. Gruppen med negativa attityder, dominerade i resultatet, de visade fördomsfullhet och negativism och att överviktiga patienter ofta särbehandlas. Överviktiga ansågs som lata och själva skyldiga till sin övervikt. Vårdpersonalen uttryckte ofta att de helst skulle vilja slippa vårda överviktiga patienter. En ökad medvetenhet om egna attityder och större kunskap om denna sjukdom vore önskvärt för framtiden för att uppnå den bästa omvårdnaden för dessa patienter.

I ett alltmer varierat samhälle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhällsnivåer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jämställdhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde med mångfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av åtta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt. Analysen resulterade i sex teman, med underrubriker, där tyngdpunkten framförallt ligger hos organisationen som bör ha tydliga gemensamma direktiv samt en öppen och tillåtande miljö. Organisationer styrs av normer, dessa normer behöver ifrågasättas för att undvika att mångfaldssatsningar stannar vid att endast vara politiskt korrekta beslut. Detta sätter varje individ i fokus, där mod att synliggöra sina egna värderingar och mod att förändra ger förutsättningar för att hantera de processer som varje chef står inför med sin personal.

I Sverige är suicidförsök en vanlig företeelse och det är allmänt känt att det finns fördomar och myter till människor som försökt ta sitt liv. Patienter som har vårdats efter suicidförsök har ofta förmedlat känslor som otrivsel, misslyckande och skam. Men med ett respektfullt bemötande från personalen känner sig patienterna trygga. Inom sjuksköterskeprofessionen är det av stor vikt att ha kunskap om sina egna attityder och fördomar för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens attityder till patienter som vårdas efter suicid försök och att ta reda på vilka faktorer som påverkade attityderna. En litteraturöversikt gjordes där tio vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom två huvudkategorier: Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och Faktorer som påverkar attityderna. Resultatet visade att det fanns fördomsfria och fördomsfulla attityder men trots detta var attityderna generellt positiva. De faktorer som påverkade hälso- och sjukvårdspersonalens attityder var personalens ålder, utbildning, erfarenhet, arbetsplats, kön och religion. Slutsatsen av studien visar att trots de faktorer som påverkade attityderna så var utbildning nyckeln som skulle kunna bidra till mer positiva attityder.

I denna studie har romanerna Svenne av Per Nilsson och Ser mitt huvud tjockt ut i den här? av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen. Därför borde läsning och diskussioner av böcker med detta tema starkt kunna motiveras i svenskundervisningen. Analysen visar att moralen som förmedlas i Svenne är oklar och romanen kräver kritisk läsning medan det i Ser mitt huvud tjockt ut i den här? görs mer tydliga ställningstaganden. Resultatet tyder på att den valda litteraturen lämpar sig bra för undervisning. Svenne passar för moraliska diskussioner eftersom den är mångbottnad och fordrar aktiva ställningstaganden av läsaren. Ser mitt huvud tjockt ut i den här? fungerar bra för att få inlevelse och förståelse för hur människor från olika religioner kan leva samt för att främja elevers läslust genom att låta dem läsa berättelser med teman som rör deras verklighet.

No description available.

Naturist är ett begrepp som de flesta av oss någon gång har kommit i kontakt med. De flesta drar också snabbt en koppling mellan naturist och nakenhet. Förenklat och något generaliserat är det där kunskapen om naturisten tar stopp. Runt omkring begreppet naturist och nakenhet finns däremot en mängd fördomar. I förståelsen för den ideologiska gruppen av naturister finns det dock allmänt brister. ”Man äter inte med snoppen eller musen” får vi skämtsamt som svar på en fråga gällande om man äter frukost naken på Nordens enda Bed&Breakfast för naturister. I det svaret kan en sarkasm utläsas. En sarkasm som kommer som följd av att fördomsfulla och oförstående frågor blivit en vana.   Studien bearbetar induktivt fältet naturism genom en empirisk undersökning av de människor som lever efter livsstilsideologin. De empiriska data som samlats in har format studien. Med fältet som utgångspunkt skapar studien förståelse för fenomenet naturism, motivationer för att utöva naturism och en klarhet i vilka individer som är naturister. Det genom att informatörer inom naturismen samtalar med författarna om vad som är relevant för ideologin. Informationen ger kunskap som gör det möjligt att förstå naturister som en målgrupp för turism. Studien leder slutligen till en inventering av Sveriges förutsättningar för att utveckla naturistturism. Turism för naturister. Den slutgiltiga inventeringen visar existerande förutsättningar för Sverige att utveckla sin naturistturism. Det finns däremot stora behov av utveckling inom många områden för att turismen ska lyckas. En starkare organisation för turism och en mer enad organisation för naturister är nödvändigt. Dessutom krävs mer kunskap hos allmänheten om naturism för att välkomna turister. Också naturisterna behöver utveckla en högre acceptans mot andra sociala grupper. Studien visar en avsaknad av den mest väsentliga förutsättningen; en vilja bland naturister att utveckla aktiviteter och besöksnäringen kring naturism i Sverige. Tron på en tillväxt är inte stark. Det faktumet hindrar utvecklingen trots den potential författarna funnit i ideologin som inriktning för turism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning och teori har även hjälpt till att skapa de kategorier som används i undersökningen. Teorin utgår ifrån ett postkolonialt perspektiv där fokus ligger på skillnadsskapande mellan ”vi” och ”dem”.Det mest tydliga resultatet är att Afrika fortfarande till största utsträckning används till att beskriva något som är annorlunda och då ofta som något negativt. Undersökning visar även att författare och förlag inte sällan vägleder elever i den svenska skolan till att tycka synd om afrikanen genom att till största del använda bilder som gestaltar något negativit eller annorlunda samt att naturen och djuren på kontinenten ibland kommer i första hand. Slutsatsen av undersökningen är att Afrika till största del fortfarande används som en motpol till västvärlden och därmed fortfarande ses som något underlägset och underutvecklat.Nyckelord:

SAMMANFATTNING Syfte Studiens syfte var att undersöka intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma. Metod Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvårdspersonal, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanternas uppfattningar till att vårda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. I kategorin ”Resurser” beskriver informanterna olika faktorer som påverkade personalen. ”Praktisk omvårdnad” beskriver vad som ansågs viktigt att tänka på inom omvårdnaden av patienterna. Kategorin ”Bemötande” beskriver vikten av att visa patienterna hänsyn pga att det kunde finnas en skuldkänsla hos patienterna. ”Uppfattningar” beskriver en känsla av hjälplöshet hos informanterna. Kategorin ”Attityd” klargör olika uppfattningar/åsikter som informanterna hade i samband om patienter med fetma. Slutsats Resultatet visade att de intervjuade hade både negativa och positiva uppfattningar till patienter med fetma. De negativa uppfattningarna övervägde dock. De intervjuade upplevde att vid vården av patienter med fetma gick det åt mer personal för att kunna vårda patienterna. Vården kring dessa patienter krävde mycket planering och hjälpmedel. Det var viktigt att poängtera att vid bemötandet visa hänsyn mot patienterna.

Övergripande frågeställning i studien har varit; på vilket sätt och hur blir en muslimskimmigrant påverkad av integrationen till det svenska samhället? Studien bygger på sexintervjuade muslimska immigranter i ålders gruppen arton till femtiofyra, både män ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskänsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhällssystemetsom ett ”perfekt” system. Personerna som intervjuades berättade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar. Detta leder till att de identifierar sigmed en ingrupp bestående av andra immigranter och placerar sig själva i en stereotyp.Immigranterna beskriver också hur språket är det de anser viktigast för en lyckadintegration till Svenska samhället och vikten av att ha ett språk för att kunna få jobb ochaccepteras. Språket blir därför en viktig faktor för att bygga upp det egnasjälvförtroendet.