Bakgrund: Allport (2000, s.20-22) anser att en fördomsfull personbygger sina antaganden på fragmentariska kunskaper ochmöten med olika folkgrupper och utifrån dem skapas engeneraliserad bild av hur den folkgruppen är. Kan dagensreligionsundervisning vara en del av skapandet av dessaantaganden?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fallvilka fördomar och generaliseringar som kan framträda i tvålärares religionsundervisning i grundskolans år 7-9.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning därtvå stycken pedagoger observerades under fyra tillfällen igrundskolan år 7-9. Vi har i studien utgått från enetnografisk forskningsansats.Resultat: Resultatet visar på att religionsundervisningen som vi harobserverat innehåller såväl generaliseringar som fördomar.Likheterna som vi fann pedagogerna emellan var att bådageneraliserar, främst på grund av tidsbrist. Tidsbristen gör attpedagogerna sällan hinner gå på djupet i sin undervisningvilket i sin tur leder till att den mångfald som finns inomämnet kommer i skymundan. / Uppsatsnivå: C

<p>I ett alltmer varierat samhälle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhällsnivåer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jämställdhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde med mångfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av åtta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt. Analysen resulterade i sex teman, med underrubriker, där tyngdpunkten framförallt ligger hos organisationen som bör ha tydliga gemensamma direktiv samt en öppen och tillåtande miljö. Organisationer styrs av normer, dessa normer behöver ifrågasättas för att undvika att mångfaldssatsningar stannar vid att endast vara politiskt korrekta beslut. Detta sätter varje individ i fokus, där mod att synliggöra sina egna värderingar och mod att förändra ger förutsättningar för att hantera de processer som varje chef står inför med sin personal.</p>

<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.</p>

<p>I Sverige är suicidförsök en vanlig företeelse och det är allmänt känt att det finns fördomar och myter till människor som försökt ta sitt liv. Patienter som har vårdats efter suicidförsök har ofta förmedlat känslor som otrivsel, misslyckande och skam. Men med ett respektfullt bemötande från personalen känner sig patienterna trygga. Inom sjuksköterskeprofessionen är det av stor vikt att ha kunskap om sina egna attityder och fördomar för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens attityder till patienter som vårdas efter suicid försök och att ta reda på vilka faktorer som påverkade attityderna. En litteraturöversikt gjordes där tio vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom två huvudkategorier: Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och Faktorer som påverkar attityderna. Resultatet visade att det fanns fördomsfria och fördomsfulla attityder men trots detta var attityderna generellt positiva. De faktorer som påverkade hälso- och sjukvårdspersonalens attityder var personalens ålder, utbildning, erfarenhet, arbetsplats, kön och religion. Slutsatsen av studien visar att trots de faktorer som påverkade attityderna så var utbildning nyckeln som skulle kunna bidra till mer positiva attityder.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid.</p><p>Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.</p><p>Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag. Idag är det inte ”bara” prostituerade, kåkfarare och sjömän som är tatuerade utan det finns nu i alla samhällsklasser. Något förvånade drog vi slutsatsen att ingen av de intervjuade hade några verkligt negativa upplevelser på grund av sina tatueringar, till exempel om man blivit nekad jobb eller liknande.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>Stereotypes are mental representations of for example people groups or places. It has been argued that stereotypes are used to classify for example individuals in to normal and deviant categories. One group in Sweden who are being associated with strong stereotypes and prejudice are individuals of a Muslim background. This study aims at understanding Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims. The overall resarchquestion which the study seeks to answer is; what are Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims? The research design of the study is of a qualitative nature. The method employed is phenomenological analysis. The data collection techniques employed in the study are interviews and projective techniques. The study’s findings indicate that the Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslim are of a confirmatory nature. A typical stereotype of individuals of a Muslim background is, according to the respondents, that Muslims are dangerous and hold a female-hostile point of view. Furthermore, all of the respondents exhibit an ethnocentric way of thinking regarding Muslims.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Stereotyper är mentala föreställningar om exempelvis människor, grupper eller ställen. Stereotyper klassificerar individer till kategorier, vilka som tillhör den normala eller avvikande kategorin. En grupp i Sverige som betraktas utifrån fördomar och stereotyper är människor med en muslimsk bakgrund. Undersökningens syfte är att undersöka medelålders svenskars män och kvinnors bilder av muslimer och studiens forskningsfråga är; Vilken bild av muslimer har svensk medelålders män och kvinnor om muslimer? Studiens design är av kvalitativ art och den valda metoden är en fenomenologisk analys. Datainsamling har skett genom intervjuer och projektiv teknik.</p><p>Studiens resultat visar att svensk medelålders män och kvinnors bilder av muslimer är återbekräftande och stereotyper av muslimer är att de är farliga och har en negativ kvinnosyn. Vidare visar studiens resultat att respondenter har ett etnocentriskt tänkande.</p>

<p>I denna studie har romanerna <em>Svenne</em> av Per Nilsson och <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen. Därför borde läsning och diskussioner av böcker med detta tema starkt kunna motiveras i svenskundervisningen.</p><p>Analysen visar att moralen som förmedlas i <em>Svenne </em>är oklar och romanen kräver kritisk läsning medan det i <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> görs mer tydliga ställningstaganden. Resultatet tyder på att den valda litteraturen lämpar sig bra för undervisning. <em>Svenne </em>passar för moraliska diskussioner eftersom den är mångbottnad och fordrar aktiva ställningstaganden av läsaren. <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> fungerar bra för att få inlevelse och förståelse för hur människor från olika religioner kan leva samt för att främja elevers läslust genom att låta dem läsa berättelser med teman som rör deras verklighet.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals attityder till överviktiga patienter. Metoden var en litteraturstudie som var grundad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet kunde indelas i två kategorier, positiva attityder och negativa attityder. Vårdpersonal som huvudsakligen arbetade med överviktiga patienter hade mer positiva attityder och ett bättre förhållningssätt gentemot de aktuella patienterna. Gruppen med negativa attityder, dominerade i resultatet, de visade fördomsfullhet och negativism och att överviktiga patienter ofta särbehandlas. Överviktiga ansågs som lata och själva skyldiga till sin övervikt. Vårdpersonalen uttryckte ofta att de helst skulle vilja slippa vårda överviktiga patienter. En ökad medvetenhet om egna attityder och större kunskap om denna sjukdom vore önskvärt för framtiden för att uppnå den bästa omvårdnaden för dessa patienter.</p>

Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.