Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar. I Sverige finns det bostadsområden med bara invandrare som boende. Boende i sådana områden känner sig isolerade vilket kan vara en grund för att skapa fördomar och stereotyper mot svenskar. Fördomar och stereotyper mot svenskar är olika och min undersökning visar på olikheter. Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn och ungdomar med invandrarbakgrund i åldern 9-15 år har fördomar mot personer med svenskbakgrund. Jag har jämfört mellan invandrarbarn som bor i segregerade områden och andra invandrarbarn som bor i icke segregerade områden. Jag har jämfört vilka fördomar och stereotyper dessa barn har, och även hur barnen utrycker fördomarna. Totalt intervjuade jag sexton barn och ungdomar. Barnen fick svara på ett antal öppna frågor. Svaren analyserades sedan utifrån socialpsykologisk teorier som social kognition, socialidentitets teori och social inlärning. Intervjuerna visade att skillnaden mellan grupperna var stor både tankemässigt och känslomässigt mot svenskar. Det har visat sig att respondenter som lever i segregerade områden har mer fördomar och stereotyper mot svenskar jämfört med dem som bor i icke segregeradeområden.

Syftet med studien var att undersöka om människor tillskriver andra personer egenskaper baserat på deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sådana tendenser eventuellt påverkades av kön och ålder. 90 män och kvinnor i olika åldrar deltog i en enkätstudie som gick ut på att försökspersonen fick se två bilder på en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara på frågor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benägna att tillskriva den attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten på att kvinnor i högre grad än män tillskriver attraktiva personer mer positiva egenskaper än oattraktiva personer. Resultaten uppvisade små skillnader mellan hur äldre och yngre personer tillskriver andra personer egenskaper utifrån attraktivitet. I vissa fall skiljde sig resultaten från tidigare, liknande studier. Anledningar till detta ansågs kunna vara diverse metodfel och själva det faktum att undersökningen förutom Kön också innehöll faktorn Ålder, vilket ingen tidigare, liknande studie haft. Nyckelord: / The purpose with the study was to examine if humans accredits other persons characteristics based on their appearance . Further, the purpose was to examine if such tendencies eventually was influenced by gender an age. 90 men of different ages participated in a questionnaire survey where the researchsubject were shown two pictures presenting one attractive and one unattractive person and then were to answer questions about the persons estimated characteristics. The results showed that the researchsubjects were more inclined to accredit the attractive person positive characteristics. Furthermore the results indicated that women more often than men subscribes attractive persons more positive characteristics than unattractive persons. The results showed small differences between how older and younger subscribes other persons characteristics based on attractiveness. In some cases the results divided from previous, similar studies. The reasons for this was regarded to be various methodological bias and the fact that the examination except for Gender also included the factor Age, which no previous, similar studies had.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader. Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st. personlighetsfrågor. Resultatet indikerar på en övervägande tendens till att människor relaterar olika personlighetsdrag utefter om individen är attraktiv eller oattraktiv. Gällande fem av nio frågor bedömdes de attraktiva signifikant mer positivt jämfört med de oattraktiva. Gällande ytterliggare ett av dessa frågor fanns tendens till de samma. Inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna i hänsyn till attraktivitet kunde urskiljas. Könsskillnader beroendes på deltagarnas och bildens kön kunde hittas, men endast i mindre grad.

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare. Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag. Idag är det inte ”bara” prostituerade, kåkfarare och sjömän som är tatuerade utan det finns nu i alla samhällsklasser. Något förvånade drog vi slutsatsen att ingen av de intervjuade hade några verkligt negativa upplevelser på grund av sina tatueringar, till exempel om man blivit nekad jobb eller liknande.

Syftet med uppsatsen var att studera om det finns stereotypiska antaganden kring yttre attribut kopplat till förväntade yrkesval. Teorin byggdes på begreppen stereotyper, fördomar, genus och sociala representationer. Undersökningen gjordes genom en online enkätstudie där 53 personer deltog. Databearbetningen utfördes i SPSS genom ett chi-2-test. Undersökningen kom fram till att det finns stereotypiska antaganden kring både kön och yttre attribut kopplat till förväntat yrkesval.

Sverige lever det ca 80.000 personer med psykossjukdom och många av dessa avlider 15-20 år före den genomsnittliga befolkningen pga. somatiska sjukdomar. Vården bör ge lämplig sjukvård och behandla personen med respekt och värdighet. En sjuksköterska bör visa patienten respekt, integritet, empati och medkänsla samt pålitlighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykossjukdom inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts med systematiska sökningar i Cinahl och Pubmed. Sammanlagt 11 artiklar användes och sju var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Boolesk söklogik respektive MeSH termer användes i sökningarna. Författarna har gemensamt granskat artiklarna och tagit hjälp av HKRs granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen gjordes efter femstegsmodellen av Friberg. Resultat: Två huvudkategorier framkom som var Faktorer som påverkar ett möte och Känslor i mötet med en person med psykossjukdom och fem stycken subkategorier som var Brist på teoretisk kunskap och praktisk kännedom, Nytt perspektiv på psykossjukdom, Duktig på att kommunicera, Sjuksköterskans rädsla att möta person med psykossjukdom och Sjuksköterskans rädsla för att göra fel. Diskussion: Metoddiskussionen fokuserar på författarnas tillvägagångssätt utifrån de fyra kvalitetsbegreppen, tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen lyfts två fynd från resultatet som är Sjuksköterskor är rädda för personer med psykossjukdom på grund av bristande kunskap och Sjuksköterskor behöver se människan bakom psykossjukdomen för att kunna ge ett bra bemötande. Fynden diskuteras genom styrkande eller motsägande studier som hittats runt ämnet.

Statistics from Swedish Crime Prevention Council show that foreign-born people are two and a half times more likely than those with Swedish-born parents to be registered for suspected crime (Martens & Holmberg, 2005). The purpose of this study is to investigate whether the suspects name is of significance when making a legal assessment and whether a person with a foreign name is punished more severely than a person with a Swedish name who has committed a similar crime. A vignette study that included two identical cases was conducted, the only difference between them was the person's name (Swedish vs foreign). After reading the case, the respondents answered legally relevant questions about what they had just read. The result showed that name affect a legal assessment. The biggest difference was in the question of punishment where those with a foreign name were considered to deserve a harsher punishment than those with a Swedish name. For other questions, the difference was small. The prejudices that occur may be related to how the cognitive system works and the need to belong to social groups (Diesen et al., 2005).   Keywords: Crime, stereotypes, prejudices

Datum: [2020-06-02] Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Ibrahim Samo & Metin Ömansson Titel: ÄR AI NYCKELN TILL EN LIKVÄRDIG REKRYTERING? - En kvalitativ studie om hur artificiell intelligens påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Handledare: Klara Regnö Nyckelord: Diskriminering, fördomar, omedvetna fördomar, rekryteringsprocess, artificiell intelligens Frågeställningar: - Vilka möjligheter, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen?- Vilka utmaningar, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur AI-teknik påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Metod: För att besvara forskningsfrågan samt uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ metod. Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med fyra rekryterare och två programmerare genomfördes. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och redogjorts med koppling till den teoretiska referensramen. Slutsats: AI-teknik bidrar med möjligheten att minska förekomsten av diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Det som påverkar AI-teknikens lämplighet är hur dess algoritmer är programmerade. Framställningen av ett fördomsfritt AI-verktyg kräver att algoritmerna inte är baserade på historisk data samt att de inte tar hänsyn till aspekter som etnicitet, kön och ålder. Genom användandet av eftermätningar kan AI-teknikens förmåga att välja ut rätt kandidat, fördomsfritt och kompetensbaserat, ständigt preciseras och konkretiseras. AI-tekniken medför dessutom möjligheten att effektivisera tidskrävande processer och bidra till en likvärdig rekrytering. AI-teknikens utmaningar visade sig vara skepticism mot verktyget och att den ännu inte kan identifiera och bedöma sociala variabler som är av betydelse för vissa tjänster.

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket. En av skolans uppgifter är ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart”. Skolan ska också sträva emot att varje elev ska ”respekterar andra människors egenvärde och integritet”. Som lärare kan jag ibland tycka att det är svårt att på ett relevant och intressant sätt diskutera och arbeta med värdegrunder i skolan då det känns som att det ligger utanför målet för ämnet. Som bildpedagog fascineras jag av konstnärer som på olika sätt ta sig an och undersöker olika identiteter och roller i sin konst. I första hand tänker jag på Cindy Sherman och hur hon med sina fotografier undersökt olika kvinnoroller. Men jag tänker också på Catti Brandelius, Elin Kjällman och Kjartan Slettemark. Brandelius som genom sitt alter ego Miss Universum ser på samhället med feministisk blick, Källman som med sina målningar av sitt alter ego Lola testar olika roller och Slettemark som i sin konst antagit flera olika skepnader. Jag tror att man genom att låta eleverna inspireras av dessa konstnärers olika sätt att arbeta med identitetsbegreppet på ett intressant sätt kan arbeta med värdegrunder, låta dem göra sin egen gestaltning för att få en möjlighet att reflektera över sin egen identitet och förhoppningsvis en större förståelse för andras. Kanske kan jag i bildämnet ge eleverna ett utrymme att testa någon helt annan identitet än de vågar göra annars, där det finns en norm för vad man kan och får göra, och ge dem möjligheten att få gå utanför det som är accepterat av vänner och familj. Min förhoppning är också att de genom detta ska få syn på vilka olika fördomar som finns i samhället, både hos dem själva och hos andra. Jag tror också att uppgiften kan leda till en intressant diskussion om stereotyper och stereotypa värderingar beroende på hur elevernas undersökningar går till. Om de väljer att gestalta någon annan genom att sätta sig in i dennes situation eller om de väljer att gestalta efter vad man tror man vet, efter den norm eller stereotyp man sett tidigare. / <p>BI/Konst</p>

Bakgrund: anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses även i andra länder. Sjukdomens mångfacetterade och ibland svårförstådda natur baseras på dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot ätstörningar har förhållandevis hög andel som avslutar den i förtid och det påvisas att många uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på nio kvalitativa forskningsartiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Ambivalens mellan gott och ont, Ett pendlande känsloliv samt Att andra människor påverkas och påverkar med fyra underkategorier. Slutsats: Att få kunskap om erfarenheter från de som lever med sjukdomen kan öka förståelsen om dess komplexitet. Därmed kan sjuksköterskor förmedla det stöd som behövs för att ge patienten ökad motivation till att bli frisk. / Background: during the last decades anorexia nervosa has had a rising incidence in Sweden as well as in other countries. The disorder may sometimes be difficult to understand due to its multifaceted nature of experienced pros and cons. Furthermore, reluctance toward treatment is frequent among people suffering from anorexia nervosa and treatment for eating disorders have rather high drop-out rates. Aim: The aim of this study was to highlight experiences of living with anorexia nervosa. Method: A literature based study consisting of nine qualitative research articles. Results: Three categories emerged from the analysis; the ambivalence between good and evil, varying emotions and other people are influenced and influences the person with four subcategories. Conclusion: Emphasis on achieving increased knowledge of the lived experiences of anorexia nervosa to enhance understanding for its complexity, might enable nurses’ support-providing to enlarge the patient’s motivation to recovery.