Denna uppsats fokuserar på att undersöka utomhuspedagogikens och fältstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. Fältstudier har en stark tradition inom geografin både vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sägas ge eleverna möjligheten att själva uppleva och därmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lärande. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fältstudier, utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola. Uppsatsen består av två delar, två vägar för att undersöka användandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie där ett flertal olika professorers idéer och åsikter tas upp angående lärandet utomhus samt en intervjudel där fyra lärare har intervjuats och ger sina åsikter om fältstudier i undervisningen. Lärarna inkluderade i undersökningen är fyra lärare från två skolor i samma kommun varav två är lärare på högstadiet och två är mellanstadielärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningen anser att utomhuspedagogik och fältstudier är något som de väldigt gärna vill inkludera i deras undervisning. Trots detta så används fältstudier relativt sällan av lärarna, där bland annat hinder som tid spelar en avgörande roll. De ser potentialerna med lektionstid utomhus men det har blivit en del inom undervisningen som inte aktivt används.

I nya läroplanen, Lgr 11, finns fältstudier inkluderat som obligatoriskt moment i geografiundervisningen för årskurs 7-9. Syftet med min undersökning är att beskriva och analysera vad några utvalda lärare har för inställning till begreppet fältstudier i allmänhet och om de arbetar med detta didaktiskt för att främja kunskapen av 3, utav mig utvalda, geografiska begrepp i synnerhet. Dessutom belyses lärarens roll eller betydelse för elevernas inlärning inom ett ämne.Strukturerade besöksintervjuer har genomförts med sex stycken lärare på en skola i Stockholms län som undervisar för årskurs 7-9. Urvalspopulationen består utav en SO-lärare från vardera arbetslag.Resultatet har sedermera analyserats med hjälp av tidigare teorier om ämnena språk- och begreppsutveckling, utomhuspedagogik och lärarens roll.Studiens primärdata visar att lärarna är positiva till fältstudier men få har arbetat med metoden tidigare. Lärarna anser att det är krångligt och svårt med fältstudier samt att det tar mycket tid för planering och genomförande. Något som kan gå ut över kollegornas schemalagda lektioner.De flesta informanterna valde inte att nämna fältstudier som ett didaktiskt alternativ vad gäller inlärning av de tre begreppen som jag valt ut från kursplanen i Lgr 11. Vidare ansåg informanterna att lärarens roll och betydelse spelar en stor del i hur elevernas inlärning främjas. En engagerad lärare med en positiv attityd till ett ämne kan öppna elevernas ögon och ge dem en positiv inställning till ett ämne.

Geografiämnet i skolan är ett tvärvetenskapligt ämne som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets kursplan för ämnet geografi har metoden fältstudier tillkommit 2011. Genom fältstudier får eleverna den geografiska referensram som ger möjlighet att sätta sig själva i relation till omvärlden. I denna uppsats delger fem SO-lärare som undervisar i geografi för årskurs 7-9 hur de ser på begreppet. Även vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att utföra fältstudier, så här fem år efter att det tillkommit i kursplanen. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa geografilärares erfarenheter kring fältstudier. För att undersöka detta har en intervjustudie används, där två lärare i Storstockholmsområdet samt tre lärare i Gävleborgs län intervjuats. Resultatet visar att respondenternas erfarenheter kring fältstudier skiljer sig mycket mellan varandra. Gällande fältstudiers effekt på lärandet är samtliga lärare positiva till fältstudier. Dock är det flera faktorer som påverkar deras förutsättningar att utföra fältstudier, bland annat en missuppfattning om vad fältstudier innebär, bristande ämneskunskaper, tid och ekonomi. Studiens resultat indikerar att det är skillnader mellan lärare snarare än geografisk placering som bestämmer förutsättningarna att genomföra fältstudier.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka lärande utanför klassrummet och vilken betydelse närmiljön har för undervisningen i skolan.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare som är verksamma i skolor med olika närmiljö arbetar med fältstudier i sin undervisning, vilka lärandearenor de använder och vilka hinder de upplever. Vidare undersöks om det finns några skillnader i synen på utomhuslärande bland de studerade exemplen. Sex lärare som arbetar på låg- eller mellanstadiet ingår i studien. Tre lärare arbetar på landsbygdsskolor och tre i skolor som ligger i tätorter.  Resultatet visar på små skillnader i synen på utomhuslärande mellan lärare i landsbygds- och tätortsskolorna, men det finns en viss skillnad i utförandet och vilka arenor/platser de använder sig av i undervisningen. Det finns även en viss skillnad mellan landsbygds- och tätortslärarna i synen på vilka platsbundna hinder för fältstudier som de anger, men en likhet när det gäller hur icke-platsberoende faktorer påverkar möjligheterna till fältstudier. Den tydligaste icke-platsberoende faktorn är tid. Lärarna menar att det saknas tid för både planering och genomförande av fältstudier.  Lärarna upplever undervisning utomhus som väldigt positiv därför att den har stor potential, men det krävs mer resurser. Vidare bör rektorers syn på studier utomhus förändras för att mer undervisning ska kunna bedrivas. / The focus of this essay is to investigate the learning outside of the classroom and what significance the local environment has to education. Furthermore, the aim is to investigate how teachers at schools with different local environments include field studies in their teaching, what learning arenas they use and what obstacles they are experiencing. It is also investigated whether or not there are any differences in the perception of outdoor learning amongst the studied examples. Six teachers working towards the younger school ages, from age six to age twelve are a part of the study. Three of the teachers work at rural schools and the remaining at urban schools. There are small differences in the perception of outdoor learning between the teachers at the rural and the urban schools, the study finds. However, there is a difference in the implementation and the arenas/places used in the teaching. There is also a difference between the teachers when it comes to the perception of what place bound obstacles there is for field studies, but a similarity when it comes to how non-place bound obstacles affect the opportunities for field studies. The most clear non-place bound obstacle is time. The teachers say that there are not enough time for neither planning or implementation of field studies. However, the teachers feel that outdoor teaching is very positive, since it has a large potential but that more resources are necessary. Furthermore, they feel that the headmasters perception of outdoor teaching needs to change in order for them to carry on using outdoor teaching as a tool.

No description available.

Denna studie undersöker hur lärare i ämnet geografi använder sig av fysiska och virtuella fältstudier i sin undervisning. Forskning har påvisat att fältstudier sker i en minskande grad i skolan. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer på tre verksamma lärare i årskurserna 4–6. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan för att ställa mot vad forskningen påvisat. Studien visar att lärarna inte genomför många fältstudier som kräver en längre resa, dock visar studien att lärarna använder sig av fältstudier i närområdet frekvent. Däremot visar studien att lärarnas användning av virtuella fältstudier varierar mycket på grund av varierande kunskap inom området. / This study investigates how geography teachers use physical and virtual field studies in their teaching. Research has shown that field studies are decreasing in school. In the study, semi-structured interviews were conducted with three practicing teachers in grades 4–6. The interviews were transcribed and analyzed to compare with the existing research. The study shows that teachers do not conduct many field studies that require longer trips; however, the study reveals that teachers´ use of virtual field studies varies greatly due to varying knowledge in the field. / <p>2023-06-11</p>

I Skolverkets läroplan (2011) för ämnet geografi nämns det att fältstudier och exkursioner ska integreras i geografiundervisning på gymnasiet och i grundskolans senare år årskurs 7-9. Geografi är ett skolämne som är relativt nytt i sin nuvarande form och har under en period varit uppdelad inom naturkunskaps- och samhällskunskapsämnena i skolan. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt fältstudier och exkursioner används inom geografiämnet av lärare i gymnasiet och i årskurs 7-9 i grundskolan i Kalmar kommun. Studien är kvalitiativ där semistruktuerade intervjuer av geografilärare och litteraturstudier har varit till hjälp för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Egenkonstruerade fallstudier användes för att ge en fördjupning till studien, där torg och järnvägsstationen i Kalmar valdes ut, för att undersöka om det är platser i närområdet som lärare eventuellt kan använda i sin geografiundervisning med fokus på fältstudier och exkursioner. I studiens resultat framkommer det att alla lärare i undersökningen är positiva till att använda sig av fältstudier i deras undervisning, men att det krävs planering i god tid, samt att man för en god dialog med kollegor för att kunna vara flexibel i om det finns ett behov av att flytta lektioner. De uppger alla en positiv bild av närområdet i Kalmar som plats för utförande av fältstudier och exkursioner, och fältstudier är något de använder sig av i olika utsträckning inom sin geografiundervisning. Två lärare nämner att de låter eleverna studera bostadsområden i närområdet och hur Kalmars framtida stadsutveckling planeras. En lärare nämner närheten till kusten där eleverna får studera erosion och vittringsfenomen. Alla talar positivt om närheten till Öland och att det är en bra plats för fältstudier och exkursioner.

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur.   Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt.

Kunskapsöversikten presenterar vad aktuell forskning har kommit fram till gällande utomhusundervisning i biologididaktik relaterat till artkunskap.Syftet med översikten är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen. Vi har jämfört artiklar och sökt efter likheter och skillnader för att sedan kunna hitta mönster i resultaten i artiklarna. Urvalet av studierna baserades på artiklarnas innehåll, med utgångspunkt från inkluderande kriterier valde vi ut de artiklar som stämde överens med kriterierna. Med inspiration av SMART fick vi ett urval av forskning som bestod av sju artiklar. Sex av sju artiklar är skrivna i Europa. De valda artiklarna innehöll olika studier med elever, lärare, lärarstudenter och lärarutbildare ochresultatet av studierna tyder på att intresset för artkunskap har minskat under de senaste åren. Det framkom även brister i utomhusundervisningen på grund av olika faktorer som tidsbrist, resursbrist och klimat. Däremot har undervisningsmetoden Bottom up visat sig vara gynnsam för elevernas inlärning av arter. Genom metoden fick eleverna goda kunskaper som i sin tur bidrog till en bättre förståelse för arterna i naturen. Utifrån artiklarna har vi kommit fram till att elever behöver få möjlighet till att vistas utomhus, utforska och stimulera sina sinnen i undervisningen. Detta leder i sin tur till långsiktiga kunskaper och blir till en grund för fortsatt lärande.

I denna studie undersöks vad lärare har för förutsättningar och möjligheter att genomföra fältstudier i årskurserna 7-9. Detta görs både kvalitativt och kvantitativt genom en enkätstudie och en intervjustudie. Studiens frågeställningar söker svar på vad det finns för påverkansfaktorer på fältstudiers och exkursioners genomförande genom exempelvis stöd från skolledning och arbetslag, LGR 11 samt de nationella provens utformning. Studien kommer fram till att det finns många faktorer som påverkar den enskilde lärarens möjligheter och förutsättningar att genomföra fältstudier och exkursioner. Till skillnad från tidigare forskning observerades att respondenterna i denna studie huvudsakligen bedrev mer samhällsgeografiska fältstudier och exkursioner än naturgeografiska. Utöver detta visade kurs- och ämnesplanerna ha haft en stor inverkan på geografiämnets status samt det ämnesinnehåll som främjades i och med att fältstudier inkluderades i LGR 11. De nationella proven har en betygsstödjande och formativ funktion där de agerar som ett stöd för lärare genom att visa vad geografikursen skulle kunna innehålla ämnesmässigt. Här visade proven en normerande tendens då alla provfrågor som inkluderats sedan dess införande har handlat om samhällsgeografi och de lärare som uppger sig tagit inspiration från dessa tenderar att genomföra mer samhällsgeografiska än naturgeografiska fältstudier och exkursioner.