The focus of this essay is to explore and investigate active teachers´ management of field studies in the subject of geography. The concept of field studies is wide, which is why all forms of outdoor education will be included. Field studies from inside the classroom, alongside tools such as computers, will also be part of the concept. The essay can be described as put in two different positions, how teachers work with physical field studies and how teachers work with virtual field studies. The purpose is also to find out the obstacles and opportunities that are experienced. The theory consists in how field studies contribute to an irreplaceable dimension of the subject. At the same time, it is a fact that many teachers do not implement it at all, some a bit, some more.    All the interviewed respondents are working on a high school. Half of them are women, half men and all of them are teaching in geography. The result depicts a positive attitude towards both physical and virtual field studies. The obstacles that occur in physical studies are for example time and resources, while in virtual studies, it seems that knowledge is more of a difficulty. The opportunities are many. Among other things, the close environment could be effective, but the obstacles appear to overcome the possibilities. Virtual field studies can fit as a suitable complement, but every interviewed teacher agreed that actively leaving the classroom never could be replaced by computers.

Om eleverna ska få rätt bild av geografiämnets delar i närområdet, behöver de få genomföra fältstudier. De kan inte få all geografisk kunskap ur det den fakta som förmedlas i klassrummet, eftersom ämnet är komplext. Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare kompletterar den klassrumsbaserade undervisningen med utomhuspedagogiska fältstudier och vad dessa bidrar med. Samt om det finns begränsningar kring att genomföra dessa. En kvalitativ metod tillämpades, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem respondenter. Resultatet som framkommer i studien visar att lärare använder fältstudier som komplement och att de tycker de är viktiga, både för kunskapsinhämtning och elevernas minnesbilder. Detta då eleverna får förståelse för de mönster och samband som finns i utomhusmiljön. Det framkommer även att det finns en del begränsningar i form av ekonomi och elevgruppssammansättningar. Slutsatsen av detta tillsammans med relevant forskning, visar att det är gynnsamt att använda både klassrumsbaserat lärande och fältstudier i geografiundervisningen som genomförs i F-3. Dock skulle de intervjuade lärarna önskat att de kunde genomföra dessa oftare. / <p>2024-01-12</p>

I denna uppsats ligger fokuset på att undersöka lärarnas syn på fältstudier och om de använder sig av dem i geografiundervisningen. Med detta sagt kan uppsatsen beskrivas vara inriktad i två spår. Studien är begränsad till Sandvikens kommun vilket är skribentens hemkommun. Syftet med studien är även att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns med arbetet med fältstudier för att få en djupare bild kring lärarnas syn samt fältstudier i stort. För att ta reda på detta kommer tidigare forskning att presenteras som lyfter både möjligheter och utmaningar. I samband med att ta reda lärarens syn på fältstudier har 7 lärare intervjuats från 4 olika skolor. 3 av lärarna jobbar inom f-3 medan resterande jobbar inom 4–6. Möjligheterna fältstudier medför är bl.a. att det ger en flyktväg från den traditionella undervisningen. Trots detta genomförs det inte av ett tydligt antal lärare i kommunen. / <p>2024-01-12</p>

Fältstudier är en obligatorisk del i den svenska kursplanen för geografi i årskurs 4–6 och årskurs 7–9. Trots detta undviker många svenska lärare fältstudier i sin undervisning. Samma företeelse återkommer även i flera länder utanför Sverige. Litteraturstudiens syfte är därför att med utgångspunkt i tidigare forskning, undersöka och öka kunskapen om faktorer som kan påverka förekomsten av fältstudier som metod inom geografiundervisningen. Litteraturstudien utgör en forskningsöversikt, där aktuell forskning från olika delar av världen har analyserats och sammanställts. Resultatet visar att det finns flera påverkansfaktorer såsom tidsbrist, begränsade ekonomiska resurser och selektiva undervisningstraditioner. Vidare framkommer hur lärares bristande erfarenhet och kompetens kan kopplas till lärarutbildningars förutsättningar och eftersträvan att bedriva fältstudier. Sammanfattningsvis fastslås att det finns faktiska hinder som är svåra att påverka för den enskilda läraren men att läraren samtidigt har en viktig roll i att undvika dåliga ursäkter som skäl till att inte kunna bedriva fältstudier. Slutligen diskuteras behovet av fortsatt svensk geografididaktisk forskning, i synnerhet för årskurs 4–6.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det tydligt att det i geografiundervisningen ska ingå exkursioner, fältstudier, övningar och laborationer för att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera, kategorisera och identifiera förändringar och händelser i omvärlden (Gy 11). Forskning visar att förutsättningar på den enskilda skolan påverkar vilka möjligheter den undervisande läraren har för att planera och genomföra fältstudier. Studiens syfte är att analysera hur pedagoger som undervisar i ämnet geografi på distans använder sig av fältstudier. Studiens undersökningar riktas mot geografiämnet på gymnasienivå. Följande frågeställningar används för att försöka svara på studiens syfte: På vilka sätt integreras fältstudier i geografiundervisningen på gymnasienivå? Vilka förutsättningar och möjligheter finns för att inkludera fältstudier vid distansundervisning? En kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer med tre geografilärare som undervisar på gymnasienivå genom distansundervisning, valdes för att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar. Den valda metoden skapar utrymme för att ställa följdfrågor och bemöta informanten i förklaringar, förståelse och det informanten kan se som viktigt. Det teoretiska ramverket omfattar en presentation av skolämnet geografi samt gällande läroplan för gymnasieskolan, vidare presenteras distansundervisning och dess historia samt distansundervisningens form i fyra dimensioner. Kapitlet avslutas med att behandla fältstudier och dess definition samt förutsättningar för fältstudier kopplat till geografiämnet. Det teoretiska ramverket används som en hjälp vid analys av de resultat som framkommit vid de semistrukturerade intervjuerna vars syfte är att söka svar på studiens tre frågeställningar. Resultatet av denna studie visar att fältstudier anses vara en viktig del av geografiundervisningen men att graden av inkludering av fältstudier i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Resultatet visar även att fältstudier genomförs som en icke lärarledd aktivitet, d.v.s. att eleverna genomför fältstudierna på egen hand på en för eleven passande tid utifrån givna instruktioner. De organisatoriska förutsättningarna lyfts fram som det största hindret vid inkludering av fältstudier, men samtidigt finns goda förutsättningar kopplade till tid för planering och genomförande av fältstudier. Studien visar även att det finns goda möjligheter för att inkludera fältstudier vid distansundervisning om momentet är betygsgrundande. Här beskrivs distans i rummet som en tillgång då eleverna genom fältstudier i sitt eget närområde sen kan dela med sig till varandra. De samlade fältstudierna kan sen generera i att eleverna får möjlighet att möta natur -och kulturgeografi med hela Sverige som utgångspunkt

Since far back in time, field studies have had a clear role in geography history. Likewise do field studies have a place in the current Swedish curriculum where students can encounter the teaching method in their knowledge development. However, statistics have shown that nearly 70% of participating primary school teachers have not used field studies in geography teaching during their previous school year. The aim of the study is to investigate the underlying factors why the inclusion of field studies in geography teaching is deficient. A qualitative survey in the form of interviews was conducted with 6 competent geography teachers. The results showed that a good teacher's attitude towards field studies is decisive for the outcome of field studies, as well as that teachers face limitations in aspects such as curriculum understanding, place, time, lack of conditions in terms of education, assurance of safety, students benefit and group dynamics.

Bränder i skog och mark förväntas bli ett allt vanligare inslag i ett framtida klimat. Skogsbränder kan orsaka stora geomorfologiska förändringar i landskapet, bland annat genom vittring av block och berghällar. Antalet tidigare studier som berör vittring till följd av skogsbränder är begränsade till antal och många av de studier som finns är utförda i klimat och miljöer som skiljer sig från det vi har i Sverige. Det finns därför en relevans i att studera hur, och till vilken grad, skogsbränder påverkar vittringen av granitoida bergarter i Sverige. Med anledning av detta har en fallstudie av brandens påverkan på vittring utförts i Norra Lunsens Naturreservat. Syftet med studien var att undersöka hur vittringsgraden inom brandområdet i Norra Lunsen påverkats av skogsbranden 2017. Studien har till stor del bestått av fältstudier där såväl kvantitativa mätningar som observationer använts för att samla in data. Resultatet visar att det finns en mätbar skillnad på vittringsgraden inom brandområdet jämfört med övriga delar av Norra Lunsen. Det visar även att de olika geomorfologiska förutsättningarna inom brandområdet haft en inverkan på vittringsgraden.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur några lärare och elever på högstadiet arbetar med bedömningar i klassrummet, samt hur de resonerar kring bedömningar i ämnet engelska. Därmed undersöks vad lärare och elever bedömer, hur underlag för bedömningen samlas in, vilka bedömningsmetoder använder lärare och vad denna information används till. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats med fältforskning. I studien använder jag mig av tre datainsamlingsmetoder, observationer i klassrummet, samtal med elever och lärare samt analys av dokument som samlar jag under studien. Resultatet visar att bedömningar i klassrummet har en flerdimensionell effekt och leder till olika anpassningar. Lärare bedömer sina elever med hjälp av olika bedömningsövningar där varierade färdigheter bedöms. Lärares observationer, elevarbeten och dialog är tre generella metoder som lärarna har för sina bedömningar. I samband med bedömningen använder lärarna övningar med färdiga svarsalternativ, produktiva och individuella övningar som fyller olika funktioner vid bedömningen. Resultaten visar att innehållet från återkopplingen har tre olika innebörder: Bekräftelse där rätt och fel svar bekräftas. Beskrivning där felen rättas medkommentarer från lärare. Och specifik återkoppling där det beskrivs detaljerat hur aktiviteter eller uppgifter görs och vad det är nästa steg. Det som jag finner intressant att forska vidare på är hur lärare prioriterar undervisningen i grammatik. Vilka kontexter och metoder används i undervisningen i grammatik? Hur engageras och stimuleras elever i att utveckla sina grammatiska kunskaper? I forskningenfinns kritik mot undervisningen i grammatik. Det betonas att grammatiska övningar i textböcker är traditionella och omoderna som inte passar dagens pedagogik (Hinkel 2016).

This scientific essay starts with a description of a dilemma that I as a childminder find hard to handle. The story is reproducing an incident where this day care child -John- is getting an outburst that is affecting many persons in the group activity local for childminders. The problems that are created by the repeated defiant and unwieldy outbursts by this boy are challenging to handle. I have got certain experiences of children with special needs, but that competence is not sufficient in this case. The text also describes the doubt if a single childminder really is capable to handle a child that is demanding a lot more assistance than what is normal among day care children. Is it possible to offer all the children secure attention and interesting learning when one of them is demanding extra attention and support? Would an single-handed educator be able to help the boy to function better in social contexts? When I reflect over my dilemma, I am framing my questions. Through the writing I seek a deeper insight about what solutions eventually turns out to work for the challenging child. As a result of this examining writing process, I have found that the including of the child in the day care group was successful beyond expectation. The relation between me and the child is developing in a positive way when I choose to handle his tantrums in a less emotional way. An empathic approach and dialogues opens up for a cooperation which give the child possibilities to become a participant and able to affect his everyday situation at the family day care. The smaller group is a postulate for the positive development taking place within the boy. According to me, professional childminders should have a natural place as carers to children who for various reasons do not work or thrive in larger groups. The essay also includes explorations of other educators experiences in the form of participating observations on a preschool. The initial report, the observations, the empirical analysis and the result are all linked together with the theories of practical knowledge, my reflections, new insights, theoretical knowledge, research and literature that strengthen these. The practical knowledge is running like a red thread through the text. / Den här vetenskapliga essän börjar med en beskrivning av ett dilemma, som jag som dagbarnvårdare, upplever svårhanterligt. Berättelsen återger en incident där dagbarnet, John får ett utbrott, som påverkar många personer på dagbarnvårdarnas gruppverksamhet. Problemen som pojkens återkommande trotsiga och svårhanterliga anfall orsakar är utmanande att handskas med. Viss erfarenhet av barn med speciella behov har jag men den kompetensen räcker inte till i det här fallet. Jag funderar över vilken inverkan pojkens raserianfall har på de andra barnen och vuxna i gruppverksamheten -både i den större och mindre gruppen som barnet vistas i. I texten beskrivs också tvivlet över huruvida en ensam arbetande dagbarnvårdare är kapabel att hantera ett barn, som kräver betydande assistans utöver det som dagbarn vanligtvis gör. Kan en pedagog på egen hand hjälpa pojken att fungera bättre i socialt kontext? När jag reflekterar över mitt dilemma så väcks mina frågeställningar. Genom skrivandet söker jag en djupare insikt om det som med tiden visar sig fungera för det utmanande barnet. Till följd av den här granskande skrivprocessen har jag kommit fram till att inkludering av barnet i dagbarnsgruppen lyckades över förväntan. Relationen mellan barnet och mig utvecklas positivt när jag väljer att hantera de problematiska utbrotten mindre emotionellt. Empatiskt förhållningssätt och samtal öppnar till ett samarbete, som ger barnet möjlighet att vara delaktig och påverka sin vardag på familjedaghemmet. Den mindre gruppen är en förutsättning för den gynnsamma utvecklingen som sker hos pojken. Enligt mig bör yrkesgruppen dagbarnvårdare ha sin givna plats som omsorgsgivare för barn som inte av olika anledningar trivs eller mår bra i större grupper. Uppsatsen innehåller även ett utforskande av andra pedagogers erfarenheteri form av deltagande observationer på en förskola. Den inledande berättelsen, observationerna, analysenav empirin samt resultatet knyts samman med den praktiska kunskapens teori, mina reflektioner, nya insikter, teoretiska kunskaper, forskning och litteratur som stärker dessa. Den praktiska kunskapen går som en röd tråd genom texten.

Fieldtrips are established to bring many advantages for education. Even so, studies show that they are not implemented to a great extent in schools internationally. In Sweden fieldtrips are a mandatory part of the curriculum concerning geography for the junior high school. If they are not carried out in the way intended by the Swedish National Agency of Education, the duty to provide equivalent education to all Swedish children can be affected. Therefore, seven interviews with geography teachers in six junior high schools within the Stockholm area were conducted, to gain insight to their experience of geographical fieldtrips and the conditions surrounding them, to further help fill the knowledge gap concerning what might affect the implementation of fieldtrips. The results show that the teachers did not conduct geographical fieldtrips at all or to a low standard because of inhibiting conditions and a lacking understanding of its purposes. This combined with a belief that the curriculum being overfeed with content made the teachers feel forced to prioritize within the curriculum, causing them to deselect geographical fieldtrips in favor of other content. The results were discussed within a theoretical framework regarding field trips, outdoor education and equivalent education within a perspective of justice. / <p>Skriven inom kombinationsprogrammet för magisterexamen och lärarexamen med inriktning geografi.</p><p>Examensarbetet görs inom ramarna för forskningsprojektet Just Urban Green, lett av Annika Dahlberg och Sara Borgström.</p>