Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlaren organisatorisk förändringsprocess. Syftet med denna studie är att undersöka organisatoriskt påkallade förändringsprocesser och de behov som uppstår under förändringens gång. För att studera detta har författarna valt att studera ett fall, med ett anonymiserat fallföretag. Studien ämnar att förstå hur processen ser ut och hur behoven för förändring uppstår för ett specifikt fallföretag som har genomgått en organisatorisk förändring. Studien är av kvalitativ typ där intervjuer med anställda på fallföretaget är studiens främsta primärdata. Datan har analyserats med hjälp av teorier kring företagsorganisation, transformation och process. Som slutsats för denna studie framgår det att fallföretaget besatt en öppen organisationsstruktur innan förändringsprocessen. Förändringsprocessen som ägde rum kan ses som planerad från ledningen och växte fram på grund av interna såväl som externa påtryckningar. Genom en analys av processen framgår det att det uppstod behov för förändring närden öppna organisationen växte i antal anställda, samt av att konkurrens utifrån drev framett behov av att effektivisera organisationen och dess beslutsprocesser. Fallföretaget blev sedan uppköpta av ett riskkapitalbolag, vilket fungerade som en katalysator som skyndade på förändringsprocessen. Från analysen framgår det att de förändringar som processen genererade hade skett oavsett om uppköpet hade skett eller ej. Däremot skapades starkare incitament för att nå ekonomiska framgångar med riskkapitalbolagets intåg, vilket ökade processens takt. Företagets förändringsprocess har lett till en organisationsstruktur som i dagsläget kan beskrivas som hierarkisk men med kvarlevor från den gamla öppna strukturen.

Titel: Penningtvättskandalen vid Swedbank och dess inverkan på utbildning i penningtvätt Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Jacob Krensler och Nils Granath Handledare: Svante Brunåker Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera förändringarna inom ledarskapet gällande utbildning av penningtvätt som föranletts av penningtvätt-skandalen hos Swedbank år 2019. Arbetet bygger på Lewins modell inom förändringsprocesser och vi använder den som underlag för arbetet. Arbetet har extra fokus på utbildning av det anti-penningtvätts-program Swedbank använder för att förebygga ekonomisk brottslighet.  Metod: Studien innehåller sex muntliga intervjuer från personer som arbetar på Swedbank. De teman som diskuterades under intervjun var ledarskap, utbildning och förändringsprocess. Intervjuerna är av kvalitativ forskningsmetod och utformade efter det deduktiva synsättet. Resultat och slutsats: Resultatet visade att Swedbanks anti penningtvättsystem och utbildningsprogram var alldeles för svaga före skandalen. När krisen väl drabbade organisationen låg prioriteten i att snabbt komma till rätta med problemet genom att lägga stora resurser på utveckling och bevakning av misstänkt ekonomisk brottslighet och i förebyggande syfte. Med rätt resurser och stöd från ledningen kunde Swedbank återfå kundernas förtroende och ett starkare försvar. Slutsatserna av det undersökta ämnet var att Swedbank utvecklat en effektivare utbildning kring att motverka penningtvätt och stärkt IT-system som tydligare uppmärksammade misstänkt brottslig verksamhet. Vidare visade det sig att ökad säkerhet leder till minskad motivation då tydliga processer inom arbetet kring att bekämpa penningtvätt skapar mindre befogenhet att arbeta som man vill.  Examensarbetets bidrag: Detta arbete ger bidrag till att andra finansiella institut att finna information om hur man tar sig an en liknande kris och vilka prioriteringar samt resurser som bör sättas inom olika områden. Förslag till vidare forskning:  Detta skapar ett förslag till vidare forskning där man kan undersöka om det finns något annat sätt att arbeta på för att motverka penningtvätt och om artificiell intelligens börjar arbeta sig in i detta ämnets ramar. Nyckelord: Krishantering, Penningtvätt, Utbildning, Förändringsprocess

This study describes how meaningfulness and learning are affected by the growth of an organization. The purpose of the study is to investigate and learn how employees experience their work as meaningful and how learning is affected by change processes and by the workplace growing. The purpose is also to have a discussion about what are success factors for how a company implements a change as smoothly as possible. Five semi-structured interviews were conducted at a company that has grown rapidly in the workforce over the past five years. The method for conducting the study is a qualitative method. To answer the study's three questions, we used a thematic analysis. In order to understand, interpret and analyze the interviews, we used socio-cultural theory with a focus on meaning-making, informal and formal learning and situated learning. The results show that meaningfulness and learning are affected both positively and negatively by an organization growing rapidly. Through good communication, mutual respect and understanding, the organization can avoid pitfalls in the process of driving change. This study contributes knowledge for organizations facing similar challenges. The study also contributes to a broader understanding of how employees experience various phenomena in a change process. The conclusions of the study are that a change involves positive and negative consequences, but if the management works with the factors that the informants mention as success factors, change will most likely be driven smoothly. Keywords: meaningful, learning, communication, work environment, change process

År 2020 meddelade världshälsoorganisationen att covid-19 viruset skulle klassas som en pandemin. Under pandemin har ett flertal restriktioner skapats i syftet att försöka motverka potentiell smittspridning. Dessa restriktioner har haft en markant inverkan på det svenska arbetslivet och gjort att organisationer behövt genomgå stora förändringar. Tidigare forskning visar hur det har skett en tydlig ökning av distansarbete under pandemin vilket var anledningen till att distansarbete blev centralt för studien. Denna studie är av kvalitativ ansats med syftet att få en djupare förståelse för informanternas upplevelser av hur organisationsförändringarna under pandemin utmärkt sig från tidigare förändringar. För att kunna studera organisationsförändringar och disansarbete användes olika teorier som varit relaterade till detta. Då studien är av kvalitativ ansats var det viktigt att få en förståelse för informanternas upplevelser. Därför valdes semistrukturerade intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. För studien genomfördes åtta olika semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt med hjälp av det teoretiska ramverket. Resultaten visar hur organisationsförändringarna under pandemin har skiljt sig från tidigare då det inte varit möjligt att ge ett svar för när pandemin är över. Det har också visat sig hur informanterna har upplevt mindre motstånd för organisationsförändringarna under pandemin än vid tidigare förändringar. Distansarbetet har ökat kraftigt men dess struktur verkar vara mycket lik hur den var innan pandemin. Det är däremot svårt att avgöra i vilken utsträckning distansarbete kommer att fortsätta efter pandemin. Det finns en hel del oklarheter för hur framtiden kommer att se ut och det är inte möjligt att med säkerhet kunna säga vad som kommer att hända men denna uppsats presenterar ett flertal möjliga utfall.

Digitalisering har identifierats som en av de viktigaste trenderna som påverkar och förändrar dagens samhälle. Denna genomslagskraft har vidare gjort det nödvändigt för organisationer att följa med i denna snabba samhällsutveckling. Redovisningsbranschen har påverkats av digitalisering i stor utsträckning och tillväxten av digitalisering inom branschen förväntas öka ytterligare i framtiden. För att framtida förändringar hänförliga till digitalisering ska bli framgångsrika är det således relevant att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess.  Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess inom redovisningsbranschen genom att jämföra stora och små redovisningsbyråer. För att uppfylla studiens syfte och därigenom besvara studiens undersökningsfrågor genomfördes en kvalitativ fallstudie i form av semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer. Detta metodval genererade goda möjligheter för att erhålla en djupare förståelse för digitaliseringsprocessen, vilken vidare utgjorde studiens fall.  Studiens resultat och slutsatser framhåller att digitaliseringsprocessen kan förstås och beskrivas som en förändringsprocess bestående av fyra viktiga delar; planering, kompetens, resurser och motivation, vilka vidare är centrala för en framgångsrik digitaliseringsprocess. Vidare visas att dessa delar ska ha vissa specifika kännetecken för att anses som en framgångsfaktor, vilka vidare skiljer sig åt beroende på redovisningsbyråns storlek. Studiens resultat och slutsatser framhåller vidare att dessa skillnader mellan stora och små redovisningsbyråer kan förklaras av variationer i grad av digital mognad och olika praktiska förutsättningar. Slutligen visas att givet att respektive del klassificeras som en framgångsfaktor kommer de, oavsett redovisningsbyråns storlek, att leda till ökad effektivitet, ökad trygghet, förenkling samt en omgivning som främjar förändring. / Digitalization has been identified as one of the most important trends affecting and changing today's society. This trend has made it necessary for organizations to follow in this rapid development of society. The accounting profession has been greatly affected by digitalization and the growth of digitalization within the profession is expected to increase further in the future. In order for future changes related to digitalization to be successful, it is relevant to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization. The purpose of this study is to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization in the accounting profession by comparing large and small accounting firms. In order to fulfill the purpose of the study and thereby answer the study's research questions, a qualitative case study was conducted in the form of semi-structured interviews with accountants at various accounting firms. This choice of method generated good opportunities for gaining a deeper understanding of the process of digitalization, which constituted the case of this study. This study's findings and conclusions emphasize that the process of digitalization can be understood and described as a process of change consisting of four important parts; planning, competence, resources and motivation, which are central for a successful process of digitalization. This study's findings and conclusions also emphasize that these parts must have certain specific characteristics in order for them to be classified as a success factor, which differs depending on the size of the accounting firm. This study's results and conclusions also shows that these differences between large and small accounting firms can be explained by variation in degree of digital maturity and different practical presumptions. Finally, given that each part is classified as a success factor, they will regardless of the size of the accounting firm lead to increased efficiency, increased security, simplification and an environment conducive to change.

<p>Ett företags varumärke innefattar allt som en organisation vill stå för. Det är mycket viktigt att alla inom organisationen har en gemensam förståelse för varumärket och implementerar dess värden i sitt vardagliga arbete. Apoteket kommer inom en snar framtid möta en ny konkurrensutsatt marknad och är nu i full gång med att förändra sitt varumärke och dess vision, uppgift och kärnvärden för att bättre stå sig i den kommande konkurrensen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan Apotekets nya varumärke; Apotekets idé, och uppfattningen om varumärket hos ett urval av chefer inom Apoteket i en medelstor, svenska stad. Vidare är syftet att undersöka hur utformningen av den interna processen för varumärkesförändringen sett ut och hur denna kan ha påverkat chefernas uppfattning.</p><p>En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med den interna och den externa projektledaren för varumärkesförändringen samt med fyra stycken chefer inom Apoteket står som grund för vårt empiriska material. Teorier kring områden som varumärkesidentitet, interna förändringsprocesser, chefers roll i förändring, kommunikation och utbildning har framtagits och omformats utifrån empirin, vilket gett oss en teoretisk grund för vår fortsatta analys.</p><p>Vid studien framkom att det över lag råder en samstämmighet i uppfattningen av varumärket hos cheferna med hur Apotekets idé beskriver det nya varumärket. Faktorer som en inspirerande utbildning, en omfattande dialog och stor medvetenhet om processen kring varumärkesförändringar från ledningens sida bidragit till framgången i varumärkes-förändringen.</p>

Våren 2016 blev det obligatoriskt att genomföra kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i grundskolan. Detta tillsammans med faktumet att antalet nyanlända i våra skolor ökade markant, medförde en utmaning för många kommuner. Kommunerna runt om i landet har valt att organisera detta arbete på olika sätt. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur det specialpedagogiska arbetet i olika verksamheter inom grund och gymnasieskola har påverkats utifrån kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. De grund - och gymnasieskolor som undersöktes finns alla i norra Sverige. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer och dokumentstudier. Resultaten visade att trots att kommunerna har samma vilja och ambition att få detta arbete att fungera på ett bra sätt är variationen stor i hur man har valt att organisera arbetet kring mottagande och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Specialpedagogens roll har inte påverkats i någon stor utsträckning i någon av de undersökta kommunerna.

The purpose with this thesis is to analyze how culture in an organization influences the communication process during a major organizational change and to give examples of this. The empirical study was carried out at Karlstads University where an organizational change took place during 2004-2005. My first starting point for this study was the extensive research that shows how closely connected the organizational culture is to all communication in an organization. As a consequence communication practitioners plan communication actives bases on this culture and the employees, the receivers, interpretate the messages based on the existing culture norm in the organization. The second starting point was research that showed the importance of dialogue between managers and employees to create meaning consequently a successful change process. To be able to exemplify how culture is a key variable in the communication process the research questions asked is in what way dialog and sense making was used when communicating the organizational change and also in what way the culture influenced the communication between employees and management.   The theoretical framework in this thesis comes mostly from the Public Relations field. Initially theories regarding the strategic level of communication professionals in the organization, leaders and managements responsibility to communicate and initiate dialog to ensure an effective change process is presented. Different research perspectives on culture and organization are presented with a special focus on communication as part of building and retaining the culture. Finally theories in connection to communication as a crucial part of a successful change process are presented.   The empirical material was collected by using focus group interviews. The result shows that culture has influenced both the receiver and the sender in the communication process. For example several respondents have indicated that the culture at the University doesn’t encourage dialog between management and employees. Another cultural aspect is the employees’ lack of acceptance for the line organization and with that problem trying to use middle management as a communication channel to employees. Further more the study shows that management see communication as transmission of information and not as construction of meaning. / Syftet med uppsatsen är att analysera hur organisationskulturen på en arbetsplats påverkar kommunikationen vid en förändringsprocess och ge konkreta exempel på detta. Undersökningen genomfördes vid Karlstads universitet där en omfattande organisationsförändring genomfördes 2004-2005. Den första utgångspunkten för uppsatsen är den omfattande forskning som visar hur kulturen vid en arbetsplats är nära kopplad till all kommunikationen. Detta innebär att de som ansvarar för kommunikationsplaneringen utgår från denna kultur vid planeringen samt att de anställda, de vill säga mottagarna, tolkar budskapen utifrån den rådande kulturen. Den andra utgångspunkten är forskning som visar på vikten av att skapa dialog mellan ledning och anställda för att skapa förståelse och därmed en lyckad förändringsprocess. För att kunna beskriva och exemplifiera på vilket sätt organisationskultur är en variabel i kommunikationsprocessen har jag arbetat utifrån två frågeställningar. Dels i vilken omfattning har kommunikationen präglats av dialog och delaktighet i samband med omorganisationen vid KAU. Dels hur organisationens kulturella påverkat villkor kommunikationen mellan ledning och medarbetare.   Teorier som behandlas kommer främst från det så kallade Public Relations-fältet. Inledningsvis redovisas teorier kring informatörens roll som kommunikationsstrateg, ledningens och chefens kommunikativa ansvar och vikten av dialog för att säkerställa en effektiv förändringsprocess. Därefter redovisas teorier kopplade till organisationskultur där flertalet kommunikationsforskare lyfter fram kommunikationens roll vid byggande och upprätthållandet av en organisationskultur. Avslutningsvis behandlas teorier kopplade till förändring och kommunikation som en avgörande faktor för att skapa en lyckad förändring.   Fokusgrupper används för insamlingen av undersökningens empiriska material. Resultatet visar att kulturen påverkat både mottagare och sändare i kommunikationsprocessen. Bland annat anger flertalet respondenter att det inte finns en kultur vid universitetet som stimulerar till dialog. Inte heller mellanchefen som kommunikationskanal har fungerat då det i kulturen vid universitet inte finns en förståelse och acceptans för linjeorganisationen. Vidare så visar undersökningen att ledningen ser kommunikation som överföring av information och inte en möjlighet till förankring och förståelse.

Organisationer och företag arbetar dagligen med förändring av verksamheten för att hålla sig fortsatt konkurrenskraftiga. Organisationer använder idag affärssystem för att effektivisera processer och minska kostnader. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem tar lång tid och innebär hög risk för organisationer, vilket gör införandeprocessen mycket svår. Ca 2/3 av alla IT-projekt misslyckas, enligt definitionen att alla tre utvärderingskriterierna i den klassiska projektledningstriangeln, tid, budget och resultat, ska vara uppfylld. Affärssystemprojekt syftar ofta till att rationalisera någon del av verksamheten, vilket kan påverka arbetsfördelningen i en verksamhet. Vid ett affärssystembyte uppstår det ofta oro inom verksamheten eftersom användarna vet hur de ska hantera det befintliga affärssystemet men inte det nya affärssystemet. Ett vanligt och kritiskt problem vid affärssysteminföranden är motstånd från användare. För att nå ett lyckat införande av affärssystem är det därför viktigt att förstå användarnas eventuella motstånd.  Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera och beskriva mänskliga och sociala framgångsfaktorer för att uppnå en positiv förändringsprocess vid införande av affärssystem, ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts för denna uppsatsstudie. Fem personliga intervjuer har genomförts med företrädare för de två fallföretagen. Fallet är ett införandeprojekt mellan ett kundföretag och en systemimplementatör, med denna relation som analysenhet.  De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att dessa framgångsfaktorer är särskilt betydelsefulla: att användarmedverkan är avgörande för en positiv förändringsprocess, att det finns samsyn både internt och i dyaden, kommunikationen är A och O. Användarmedverkan är viktigt under införandeprocessen av ett affärssystem eftersom användarna är de som använder och vet hur affärssystemet som ersätts fungerar. För att öka förståelsen hos användarna för införandeprocessen är det viktigt att det finns en intern samsyn hos kundorganisationens medarbetare. Att det finns samsyn i dyaden är viktigt för att underlätta och effektivisera förändringsarbetet. Kommunikationen mellan alla parter i ett affärssystemprojekt är en central förutsättning för att nå ett bra samarbete mellan kundorganisationens medarbetare och systemimplementatörens företrädare.

Den nya EU-förordningen GDPR (General Data Protection Regulation) tillämpades under 2018 och har orsakat en hel del förändringar på olika fronter. Främst har de företag och organisationer som hanterar större mängder med personuppgifter blivit påverkade och tvingats till organisationsförändringar för att anpassa sig. Detta dynamiska fenomen har undersökts från flera olika perspektiv under åren, men i och med nya tvingande krafter uppstår ny dynamik. Den externa påverkan som GDPR medför till interna organisationsförändringar är fortfarande ett frågetecken inom forskning och denna ovanliga kontext skapar en utmärkt möjlighet att undersöka samspelet mellan extern påverkan och planerad intern förändring.   Denna studie undersöker vilka interna förändringar GDPR har orsakat inom den enskilda organisationen och vilka effekter detta har medfört. Syftet är därmed att beskriva hur organisationen har påverkats av GDPR med fokus på de olika stadierna i förändringsprocessen. Detta utökas för att få en bredare syn genom att undersöka upplevelserna inom de olika befattningsgraderna inom företaget och därmed få en förståelse för eventuella konsekvenser och utmaningar som har uppstått. Med andra ord ligger övergripande fokus på de organisationsförändringar som uppstår i en tvingad planerad förändring till följd av den externa kraften GDPR.   För att uppnå detta på bästa sätt och kunna skapa en grundläggande förståelse har denna studie använt sig av kvalitativ metod. Med detta i åtanke har en fallstudie gjorts på företaget A3, innehållande en observation samt semi-strukturerade intervjuer inom de olika nivåerna i företaget. Utifrån dessa har den empiriska datan kunnat framställas och gett väga för studiens resultat. Resultatet innehåller bland annat de olika uppfattningarna av GDPR som har getts av ledningen, middle-managers och medarbetarna. I grunden har dessa varit relativt lika men med hänsyn till att olika nivåer uppmärksammar olika synsätt på processen och dess effekter. Vidare har resultaten kunnat analyseras utifrån det teoretiska ramverket, med stort fokus på den sammanfattande modellen som kombinerar externa teorier med interna för att skapa en helhetsbild.   Sammanfattningsvis har analysen funnit att företaget omedvetet har använt sig av flera teorier för en lyckad organisationsförändring, men det har även uppmärksammats en del avvikelser. Exempelvis har företaget använt sig av agilt arbetssätt för att lättare anpassa sig, men inte utnyttjat kommunikationsteorier som vill inkludera alla, utan de har valt att begränsa kommunikationen i olika stadier. I slutändan har författarna funnit att företaget saknar uppföljning på en helhetsnivå för att kontrollera att alla inom företaget förstår och efterlever direktiven. Detta kan även medföra att behövliga förändringar i processen inte upptäcks, utan faller mellan stolarna på grund av den saknade kunskapen av problemen. Utifrån detta har rekommendationer till möjliga anpassningar erbjudits för att skapa uppföljning på en helhetsnivå.