Denna studie syftar till att undersöka medarbetares upplevelser av ett förändringsarbete som skett till följd av en sammanslagning av två företag. De frågeställningar som ligger till grund för studien behandlar medarbetarnas reaktioner på förändringen och vilka faktorer som har bidragit till medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen. Med utgångspunkt i frågeställningarnas karaktär genomfördes en kvalitativ intervjustudie där åtta medarbetare deltog.   Studiens resultat visar att såväl reaktionerna på organisationsförändringen som hanteringen av dessa reaktioner har skiljt sig åt mellan medarbetarna. Vidare har faktorer såsom delaktighet, stöd och att förändringsarbetet upplevts som tydligt påverkat medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen. Undersökningen visar även att oro och stress förekommit, men i mindre utsträckning än förväntat. De faktorer som bidragit till upplevelsen av förändringsprocessen har också visat sig vara nära sammankopplade. Dessutom fann vi att organisationskultur både tycks vara något subjektivt upplevt och något som människor gemensamt kommit överens om.

Denna studie syftar till att undersöka hur en förändringsprocess gällande en kommuns introduktionsprogram tar hänsyn till de behov som utbildningen avser att möta. Avsikten är att få enhetschefers, utvecklingsledares, rektorers, studievägledares och lärares bild av det förändringsarbete som pågår och analysera detta ur olika specialpedagogiska perspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv. Denna studie bygger på tolv intervjuer och är en fallstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att i försök att skapa en inkluderande verksamhet framträder svårigheter som förstås ur dilemmaperspektivet. Det traditionella perspektivet verkar sida vid sida med det relationella perspektivet när skolan försöker möta elever utifrån olika förutsättningar och behov, samtidigt som de ska organisera en likvärdig utbildning. Främst det radikala gemenskapsorienterade och individorienterade inkluderingsperspektivet finns representerad i resultatanalysen. Det finns strömningar mot social inkludering vilket skulle innebära att flera samhälleliga nivåer behöver beaktas, inkluderingen kan inte reduceras till enbart den skola där eleven befinner sig. I styrgruppen finns och delas en känsla av att förändringen är nödvändig och att den behövs. Däremot så saknas en samsyn till varför förändringen genomförs och vad den ska leda till. Gemensam vision och mål saknas vilket äventyrar förändringsarbetets genomslag. En förutsättning för det fortsatta arbetet är att det utarbetas en strategi för att överbrygga de många hinder som framkommit.

Abstrakt Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt fältarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprätthålls i arbetsgruppen Västergårdsgruppens Städ och hur dessa relationer i sin tur påverkar verksamheten, framför allt i fråga om städarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, för att bredda vår förförståelse av fältet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som därefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för Städserviceenheten i Halmstad, områdeschefen för bl.a. Västergårdsgruppens Städ, samt 6 av de anställda städarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förändringsprocess som inleddes för ca 3 år sedan har spelat en viktig roll både för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna på arbetsplatsen. De förändringar som genomförts på arbetsplatsen har bidragit till en stark gemenskap mellan de anställda, samt även möjliggjort nya sociala kontakter inom verksamheten. Dessa sociala relationer utgör en viktig del i fråga om städarnas trivsel på arbetsplatsen. Denna gemenskap och trivsel ger upphov till en god arbetsmoral hos städarna, vilken i sin tur gynnar verksamheten genom de goda resultat som uppnås på de regelbundna kvalitetskontrollerna.

Att kriminellas handlingar har konsekvenser för samhället anses vara vedertaget och studier fokuserar ofta på omfattningen av antalet brott och även vilka dessa kriminella är. För att hjälpa redan kriminella att lämna ett sådant liv bakom sig kan det också vara av vikt att förstå hur processen mellan att vara kriminell till att upphöra med brott upplevs av dessa personer. Syftet med studien var att undersöka hur män med en tidigare kriminell livsstil ser på sin förändringsprocess från kriminell till icke-kriminell. Studiens frågeställningar är: Vad var det som initierade processen att välja ett liv utan kriminalitet bland de före detta kriminella männen? Hur upplevde männen förloppet mellan ett kriminellt liv och ett liv utan kriminalitet? Fanns det händelser som hjälpte eller stjälpte? Hur resonerar dessa män kring sin nya livsstil utan kriminella handlingar?   Ett mål med studien var att försöka förstå hur männen ser på sina egna upplevelser av processen. Gruppen kan vara svår att nå och urvalet gjordes därför med hjälp av ett snöbollsurval från en av KRIS:s (Kriminellas Revansch i Samhället) lokala grupper. Sex vuxna män i åldrar mellan 30-50 år intervjuades om sina upplevelser av processen från ett kriminellt liv till en tillvaro utan kriminalitet. Med utgångspunkten att beskriva informanternas förändringsprocesser i hur de lyckats lämna ett kriminellt liv fokuserade de semistrukturerade intervjuerna på några få teman kopplade till tidsaspekter och utvecklingsfaser. Skäl som angavs som avgörande för upphörandet av ett kriminellt liv och starten av en ny livsstil var bl.a. personlig botten, inre tillit, stöd, motivation och relationer till närstående. Resultatet visade även att männen som deltog i studien upplevde att livet blivit mycket bättre efter att de hade lyckats bryta de kriminella vanorna. När de manliga informanterna var aktiva i kriminella kretsar upplevde de bl.a. utanförskap och skam. Efter att de bytt till den nya livsstilen minskade dessa känslor och ersattes av känslor av stolthet och samhörighet med resten av samhället. Vidare,fick samtliga anställning efter att de genomgått förändringsprocessen och detta skapade nya relationer med människor som inte levde ett kriminellt liv.

Syftet med den här studien är att undersöka hur försäkringsbolag har, utifrån meningsskapandets sju egenskaper, arbetat med organisatoriskt meningsskapande vid en externt driven förändringsprocess med stort tolkningsutrymme. Studien utgår från att den nya dataskyddsförordningen GDPR, som börjar gälla inom EU den 25 maj 2018, används som ett instrument för att undersöka hur försäkringsbolag har arbetat med att skapa förståelse för en externt driven förändringsprocess med stort tolkningsutrymme. Hur den meningsskapande processen sett ut besvarades genom två intervjuer med totalt fyra respondenter på två olika försäkringsbolag inom samma bolagsgrupp. Detta analyserades sedan med hjälp av meningsskapandeteorins sju egenskaper: identitet, retrospektivt, medskapande, socialt, pågående, ledtrådar och rimlighet. Resultatet visar på att det i de två försäkringsbolagens förändringsprocess gick att identifiera aktiviteter som går att dra paralleller till var och en av meningsskapandets sju egenskaper och att vissa av de sju egenskaperna samverkar olika mycket med varandra.

Språket verkar i allmänhet gå mot ett gemensamt normspråk. Bengt Nordberg och Eva Sundgren har 1967 respektive 1996 undersökt den morfologiska variationen och förändringen i Eskilstunaspråket. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i dessa två undersökningar kunna ge svar om språkets förändringsprocess 2006. I intervjuform undersöks sju språkliga variabler hos åtta informanter. Slutsatsen är att språket är i förändring och att vi i sinom tid går mot ett gemensamt normspråk. Detta sker dock i mycket lägre takt än väntat. Förändringstakten i språket är specifikt för varje individuellt språkdrag, vilket ger varje språkdrag en egen utvecklingskurva.

Bakgrund/Problemdiskussion Ämnet förändringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, däribland vikten av att de som ytterst påverkas av förändringen i fråga informeras om den och de fördelar som den innebär, samt involverandet av dessa personer i förändringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB är i färd med att införa ett nytt informationssystem på sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjälp av en fallstudie på ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förändring och analysera vad som påverkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förändringsprocess. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en förändringsprocess avseende en banks kassasystem upplevs av de individer på banken som ytterst berörs av den. Metod/Teoretisk referensram/Analys Genom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förändringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i fråga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor där personal som arbetar inom kassa/kundtjänst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförändringar, där en förändringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, själva förändringen samt efterarbetet. Utifrån analys mellan teori och resultat har sedan slutsatser om hur individer upplever en IT-relaterad förändring samt vad som påverkar dessa individers upplevelser under förändringsprocessen kunnat dras. Slutsatser En slutsats som vi kunnat dra är att utbildningen har en stor inverkan på hur individer, i detta fall användarna av ett nytt kassasystem, upplever en IT-relaterad förändring. Detta gäller både det utbildningsmaterial som funnits tillgängligt men även hur pass väl den lokala förändringsledningen följt den existerande utbildningsplanen. Vidare har det framkommit att personer som fungerar som stöd vid installationsdagen av det nya kassasystemet är något som upplevs som positivt av individerna, då IT-relaterade förändringar ofta medför en oro för att inte kunna utföra sina arbetsuppgifter lika bra som tidigare. Vad gäller förändringens efterarbete har vi kunnat se att det är viktigt att ta tag i alla problem och frågor som dyker upp under förändringsprocessen. Detta för att inte riskera en tillbakagång till gamla tankesätt. / Background/Problem The subject of change has been frequently discussed in the research field of organization theory, for instance the importance that those individuals that are outermost affected by the change in question are properly informed about it and the benefits that it will bring about, along with the involvement of these employees in the process of change in order to avoid skepticism and worry. Nordea Bank AB is introducing a new information system in all of its Swedish offices, in the shape of a new cash desk system: Teller. It is our intention to, by performing a case study at a number of Nordea offices, describe how individuals experience an information technology (IT) related change and to analyze what affects the experiences of individuals during the preparations, implementation and the work carried out after the implementation of an IT related process of change. Purpose The purpose of this study is to describe and analyze how a process of change, regarding the cash desk system of a bank, is experienced by the individuals that are outermost affected by it. Method/Theoretical framework/Analysis By studying existing theories concerning IT and organizational change, we have created an interview guide, which has been the foundation on which the empirical study has been conducted. The study in question consists of a case study which includes three Nordea offices where we have conducted interviews with members of the offices’ staff, more specifically staff members working at the cash desk and/or the customer service. The theoretical model that has been the foundation of this analysis is Lewin’s model for organizational change, where a process of change is divided into different phases for the preparations, the actual change and the work following the change. From analysis between theory and empirical results, conclusions have been drawn about how individuals experience an IT related change along with what it is that affect these individuals’ experiences through the process of change. Conclusions One conclusion that we have been able to draw is that the training has had a great impact on how individuals, in this case the users of a new cash desk system, experience an IT related change. This goes for both the training material as well as how well the local change management has followed the existing training guide lines. Furthermore it has been shown that persons acting as a support on the day of the implementation of the cash desk system, is something that was highly appreciated by the individuals. This due to the anxiety of not being able to conduct one’s work tasks as well as before the change in question, which often comes with IT related changes. When it comes to ending the change we have been able to see that, to prevent a regress to old habits and ways of thinking, it is important to see to the problems and questions that arise during the process of change.

Konkurrensen mellan företagen i dagens samhälle har medfört att organisationsförändringar ständigt genomförs. De flesta förändringar genomförs av effektiviseringsorsaker men endast ett fåtal av alla förändringar uppnår önskat resultat. Kommunikation har visat sig ha stor inverkan på utfallet av förändringsprocesser, syftet med studien var därför att studera kommunikationens påverkan på medarbetares upplevelse av förändring. Studien har inslag av en fenomenologisk ansats. Empirisk data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sju respondenter.  Insamlad empiri har därefter kategoriserats i övergripande teman som slutligen mynnat ut i underteman. I resultatet framkom att det ofta råder bristande kommunikation vid förändring och att medarbetares upplevelse i stor utsträckning påverkas av kvalitén på kommunikationen.  I slutsatsen fastställdes, att kommunikationen är grunden för medarbetares upplevelse av förändring.

I denna studie undersöks införandet av tillitsbaserad styrning och ledning på en offentlig organisation. Denna kvalitativa intervjustudie utgår ifrån chefers perspektiv med syfte att undersöka chefers förutsättningar för införandet. Organisationen är nystartad sedan januari 2019 och under hösten 2019 presenterades tillitsbaserad styrning och ledning som en implementering, detta på uppdrag av regeringen för att effektivisera offentliga verksamheter och öka fokuset på brukaren. Den nya organisationen har inneburit att förutsättningarna så som kulturell bakgrund, ledarskapsförmågor, arbetssätt skiljer sig i organisationen. Studien är intressant eftersom den undersöker de skilda förutsättningar som råder utifrån implementeringens pedagogiska processer, så som behovet av kommunikation, samspel och kunskapsutbyte. Tidigare forskning visar att ledarskap och organisationskultur står varandra nära. Chefer har ett betydelsefullt ansvar att förmedla organisationskulturen till de anställda. Den aktuella studien betonar därutöver värdet med delaktighet som leder till ökad motivation hos chefer och medarbetare i en organisation. / <p>2020-06-08</p>

Att övergå till ett cirkulärt ekonomiskt system har flera påvisade fördelar och har ett starkt stöd från olika håll men den faktiska implementeringen har gått långsamt. Denna studie ämnar undersöka vilka barriärer och pådrivande faktorer som påverkar övergången till en mer cirkulär ekonomi samt när under förändringen de är som mest påtagliga. Tidigare forskning har undersökt vilka barriärer som oftast nämns i övergången och av vilken typ de är men har inget tidsperspektiv som visar när de är som svårast att hantera. Den svenska stål- och järnindustrin producerar stora mängder restprodukter och har en tradition av att hitta användning av restprodukter från sin huvudverksamhet. För att undersöka barriärer och pådrivande faktorer har en kvalitativ undersökning utförts där 6 respondenter på 4 företag inom den svenska stål- och järnindustrin intervjuats. Analysen kombinerar stegen i Kotters (1995) åttastegsmodell med institutionella, kulturella, tekniska och ekonomiska barriärer och pådrivande faktorer för att få in en tidsaspekt i undersökningen. Studien finner att ekonomiska faktorer varit den största pådrivande faktorn för att motivera en ökad cirkularitet hos de undersökta företagen. Ytterligare en slutsats är att de mest påtagliga barriärerna hos fallföretagen är av institutionell karaktär. I övrigt råder en kombination av olika sorters faktorer i de olika stegen där en barriär eller pådrivande faktor inte är den dominerande. Genom att illustrera kopplingarna mellan de olika sorts faktorerna och stegen i Kotters (1995) åttastegsmodell visas när vilka faktorer är som mest påtagliga i de undersökta förändringsprocesserna.