Denna magisteruppsats undersöker vilka strategier homosexuella män och kvinnor använder för att möta andra homosexuella. Genom att använda kvalitativ semi-strukturerad intervju som metod och samtala med 3 män födda innan år 1952, samt ytterligare 3 män och 3 kvinnor födda mellan 1979-1989, visar det sig att informanterna har och använder strategier på olika sätt. Informanterna upplever att samhället är heteronormativt och därför har processen att ”komma ut” varit en betydelsefull del i deras liv och det är i denna process av sitt identitetsbildande som strategier blir särskilt märkbara för dem själva. Resultatet framhäver att strategierna skiljer sig beroende på vilken tid i samhället de används i. Innan 1979, då homosexualitet ansågs vara en sjukdom, krävdes andra strategier. Då användes specifika mötesplatser, symboler och signaler för att locka till sig ”rätt” personer. Numera när homosexualitet är samhälleligt accepterad behövs ändå särskilda strategier användas för att undvika att bli utsatt för våld. Internet och appar används som mötesarena utöver gayklubbarna. Särskilda mötesplatser, kläder, språk och signaler i form av exempelvis gester kvarstår i det fysiska rummet, men har förändrats över tid. Slutsatserna som dragits är att det finns behov av att använda strategier för att dölja sin homosexualitet samtidigt som den framhävs för rätt personer, men att de strategier som används förändras i takt med samhällets förändring. Symboler som används för 10 år sedan behöver inte innebära samma sak idag, men i stor grad har internet och appar ersatt behovet av att använda sig av symboler. / This master thesis examines what strategies homosexual men and women use to meet other homosexuals. By using the method of qualitative semi-structured interview and talking with 3 men born before 1952 as well as 3 men and 3 women born between 1979 and 1989, the result shows the informants have and uses strategies in different ways. The informants experience that society is heteronormative and therefor the process of “coming out” have been a meaningful part of their life. It is in this process of their forming of identity strategies become especially noticeable to themselves. The result highlights that strategies varies depending on what time in society they are used. Before 1979 when homosexuality was considered a disease certain strategies were needed. At the time certain meeting places, symbols and signals were used to attract the “right” people. Nowadays when homosexuality is accepted by society certain strategies are still used to avoid being exposed to violence. In addition to gay clubs, internet and apps are used as meeting places. Certain meeting places, clothes, language and signals in the form of for examples gestures remain within the physical room but have changed over time. The conclusion which have been drawn is that there is a need to use strategies to hide ones homosexuality while at the same time highlight it for the right people but that the strategies varies with the changing of society. Symbols used ten years ago does not necessarily mean the same thing to day and internet and apps have replaced the need for usage of symbols to a higher degree.

The purpose of this study was to study experiences of everyday racism in individuals with overseas cultural backgrounds from outside situations. The study was made with five qualitative interviews. Theories that’s been used are about everyday racism, stereotypes, symbolic interactionism and Cooleys looking glass self. The result show that all the respondents have experienced everyday racism in a variety of situations in different places/environments. They have described situations where they have been ignored/excluded, stereotyped, exposed of grossly words and prejudices about their personality. Symbolic interactionism can explain everyday racism based on how the situations are defined, how situations change, which affects the interaction depending on how specific strong symbols are understood; like skin tone and a person looks. / Syftet med studien är att studera upplevelser av vardagsrasism hos individer med utomeuropeiska kulturella bakgrunder. Teori som använts är hur vardagsrasism kan förstås, stereotyper, symbolisk interaktionism gällande fem hörnstenar och Cooleys spegeljag. Det har gjorts fem kvalitativa intervjustudier där det framkommer att vardagsrasism sker på de flesta samhällsområdena i vardagslivet med undantag för fredade zoner som förorter. I intervjuerna framkom det att vardagsrasismen uttrycks genom exkludering, stereotypifiering, grova glåpord som till exempel blatte och svartskalle, fördomar om ens personlighet och att göras annorlunda/olik andra. Med symbolisk interaktionism kan vardagsrasismen förstås med hur situationer är föränderliga som påverkar interaktionen vilket beror på särskilda symboler; som hudfärg och utseende.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av intervjuer med högstadielärare med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Syftet med följande uppsats är undersöka högstadielärares erfarenheter av utmaningar i religionsundervisningen, med särskilt avseende på utmanande elever. Det är fyra högstadielärare som har intervjuats från tre olika skolor. Analysen av intervjuerna leder till att tre huvudteman har plockats fram vilka var, fördomar som utmaning, kognitiva utmaningar samt disciplinära utmaningar. Under dessa har sedan ytterligare ett par underrubriker tagit plats, för att förtydliga skillnaden mellan exempelvis utmaningen med tysta/verbala eleveroch stök, då båda hamnar under disciplinära utmaningar.  Det framkommer att det finns ganska liknande återkommande upplevelser om vad som är utmaningar inom religionsundervisningen. Däremot skiljer det sig ibland åt vad gäller lärarnas sätt att hantera utmaningar samt vad de tror är de bakomliggande faktorerna.

No description available.

Tourism is a giant industry that has a great influence on among other things economic and social well-being of many countries and the whole world. Travel motivation can be considered as one of the basis of the whole tourism industry. There are a lot of factors that influence this motivation and stereotypes are part of these factors. Therefore, it is important to study this subject, increased knowledge in the field of travel motivation and stereotyping can maximize all the positive effects that tourism industry has on the world, for example strengthen the economy and improve social relationships between countries. It can also help minimize all the negative effects like othering and negative stereotyping. The aim of this study is to analyze what stereotypical views Swedes have about Russia and, from there, analyze the impact they have on Swedish travel motives to Russia. This will be examined through literature study and an interview with a Swedish travel agency employee that have worked with trips to Russia for several decades. The results indicate that Swedish stereotypical views of Russia are predominately negative and have adverse impact on Swedes’ willingness to travel to Russia. Culture nevertheless plays a big role in image of the country and is the main attraction for tourists who choose to travel to Russia.

In today's labor market, it is important for organizations growth to both recruit and keep talented people and the understanding of what is decisive for a person when choosing where to seek employment, is therefore more important than ever. Although Sweden is ranked as one of the world's leading countries in terms of gender equality and IT is one of the country's largest professions, women only account for one-fifth of all those working in the profession. One reason why there is a lack of women in the industry, according to previous studies, may be that men and women´s preferences in choosing a workplace differ. Previous studies show that men and women have different preferences in choosing a workplace and it may be one of the reasons why they choose to work in different industries. Basically, we chose to investigate whether there are differences between men and women's preferences, which could be the reason for the lack of women working in IT in the automotive industry. In order to find out, we have investigated the preferences of men and women in the choice of workplace as well as the differences between men and women's perceptions of the automotive industry. A quantitative survey in the form of an inquiry was conducted and the results showed that the discrepancy between men and women's preferences is low and that prejudices such as previous research on women's relation to IT show are not fully correct.

This study has been based on a qualitative approach where the focus has, primarily, been on increasing the understanding of the phenomenon of recruitment of individuals who are included and registered in criminal records. The purpose of the study was to investigate the opinions and perceptions of individuals with criminal backgrounds among persons working in recruitment. To answer the purpose, three questions were formulated: What perspectives do employers and recruiters have about people with a criminal background? What do they think about hiring people with a criminal background? How can this be linked to the labelling theory and the stigmatization theory? The usage of empirical data was collected through qualitative interviews with recruiters and employers, the data was further complemented by a questionnaire that was also addressed to recruiters and employers. Thematic analysis was then used to analyze the collected data. In the study, the collected empirical data is linked to two different theoretical points of departure: Goffman's stigmatization theory and Becker's labelling theory. The stigmatization theory and the labelling theory are used to identify recruiters' perspectives on people with criminal backgrounds, and to investigate how recruiters approach hiring people who have committed crimes. The stigmatization theory helped to clarify if and how recruiters relate to character stigmatized criminals. The labelling theory was used to understand how recruiters categorizes and uses "stamps" on job seekers based on their criminal acts. The study has shown that there appear to be varying perceptions and prejudices about people with criminal background among recruiters. A vast majority of the respondents had at some point requested an extraction of previous criminal records from their job seekers. The study has also shown that recruiters can be open and positive about hiring people who have committed crimes, at least when it comes to less serious crimes. Whether a recruiter is positive or negative about hiring a person with a criminal background seems often to be dependent on the individual case. If a recruiter chooses to hire a person who has committed a crime, they usually make their decision from the three following factors: the nature of the crime, the severity of the crime and the time of the criminal act. The workplace, type of service and tasks can also be important factors for the recruitment process. / Studien är baserad på ett kvalitativt synsätt där fokus har legat på att utöka förståelsen kring fenomenet rekrytering av personer som finns med i belastningsregistret. Syftet med studien var att undersöka åsikter och uppfattningar om individer med brottslig bakgrund bland personer som arbetar med rekrytering. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: Hur betraktar rekryterare personer med brottslig bakgrund? Hur ställer man sig till att anställa personer med brottslig bakgrund? Hur kan detta kopplas till stämplingsteorin och teorin om stigmatisering? Som empiri användes data från kvalitativa intervjuer med rekryterare samt data från ett frågeformulär som också riktades till personer som arbetar med att rekrytera personal. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. I studien kopplades empirin till två olika teoretiska utgångspunkter: Goffmans stigmatiseringsteori och Beckers stämplingsteori. Stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin användes för att identifiera rekryterares perspektiv på personer med brottslig bakgrund, samt för att undersöka hur rekryterare ställer sig till att anställa personer som begått brott. Stigmatiseringsteorin bidrog till att belysa om och hur rekryterare förhåller sig till karaktärsstigmat brottsling. Stämplingsteorin användes för att förstå hur rekryterare kategoriserar och ”stämplar” arbetssökande personer utifrån deras brottsliga handlingar. Studiens resultat har visat att rekryterares uppfattningar om personer som begått brott kan variera. Majoriteten av respondenterna hade vid något tillfälle begärt ett utdrag ur belastningsregistret på en arbetssökande person. Det har även framkommit att rekryterare ibland kan ha fördomar om personer som begått brott. Vidare har studien visat på att rekryterare kan vara öppna och positiva till att anställa personer som begått brott, åtminstone då det gäller mindre allvarliga brott. Om en rekryterare är positiv eller negativ till att anställa en person med brottslig bakgrund beror ofta på det enskilda fallet. Om en rekryterare väljer att anställa en person som begått brott tar hen vanligtvis hänsyn till följande tre faktorer: brottets karaktär, brottets allvarlighet och tidpunkten för den brottsliga handlingen. Även arbetsplatsen, typ av tjänst och arbetsuppgifter kan vara av betydelse för rekryteringsprocessen.

In this essay i examine how five persons from the city of Piteå who have moved to big cities in Sweden identifies with different places. My aim is to show a more ​heterogeneous image of Norrland and its inhabitants. In the essay I examine how my informants imbue certain words and practises, such as dialects or the act of visiting their hometown, with meaning and how this affects their identification towards the places that they call home. In this essay I understand places not as merely physical and material but also as socially constructed. Therefore I see the construction of places as an important aspect of my informants identification.

The purpose of this study is to investigate the pandemic's impact on integration policy based on lived experiences from Bäckby, Västerås and Vivalla, Örebro. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge of the challenges for integration policy in vulnerable areas. This thesis will analyze how the pandemic has affected the possibilities to achieve the goals of the integration policy in these areas. The research will be carried out through qualitative research methods using semi-structured interviews with eight different respondents. These eight respondents share their lived experiences of living in a vulnerable area during the pandemic.  Ruth Lister's theory of citizenship is used as an analytical tool and the interview questions are designed based on her four theoretical criteria for citizenship: justice, self-determination, recognition and solidarity. The national integration goal strives for equal rights and opportunities regardless of ethnic and cultural background. The results of the study show that the residents of Bäckby and Vivalla experienced difficulties due to factors such as language barriers, lack of information and prejudices, which resulted in the residents lacking support from the authorities during the time of the pandemic. The conclusion is that the pandemic has an impact on integration policies since the rights and opportunities of individuals have been neglected during the crisis.

Vi som författare till denna forskningsöversikt har båda upplevt antisemitiska uttryck under verksamhetsförlag utbildning på våra partnerskolor runt om i Malmö och Skåne. Det finns även utifrån, en snabb Googlesökning tydliga tecken på att antisemitiska uttryck är vanliga i Malmö. Vi har utifrån våra förkunskaper identifierat ett behov av kunskap om begreppet antisemitism samt hur fenomenet uttrycker sig i den svenska skolan. Med detta behov i åtanke har vi sammanställt ett syfte och en frågeställning som lyder: Vad säger forskning om fenomenet antisemitism och dess uttrycksformer i den svenska skolans värld? Vidare har vi genom vår frågeställning behandlat vad forskning säger om begreppet antisemitism utifrån olika definitioner och kommit fram till hur komplext antisemitism är. Resultat visar till exempel att lärare har en bristande kunskap kring begreppet och denna kunskap skulle behöva utvecklas för att kunna bemöta antisemitiska uttryck i skolan. För att finna svar på vår frågeställning har vi gjort en genomlysning av forskning och undersökningar. I vår konklusion och diskussion lyfter vi vilket värde och relevans denna fråga får till lärarprofessionen och visar på hur lärare kan verka för att bemöta antisemitiska uttryck och vad som behövs samt krävs av oss för att kunna göra det.