Elever kommer idag till gymnasieskolan med varierande bakgrundskunskaper, dessa kunskaper inom ett område borde vara något som eleverna kan dra nytta av inom olika kurser. Mitt syfte med den här uppsatsen var att dels försöka se om förkunskaperna gav någon fördel på ett slutprov inom ett moment, men också att se hur stor den faktiska kunskapsökningen kunde bli för en grupp elever. Detta åstadkoms genom att skapa ett prov som eleverna i årskurs 1 på Teknikprogrammet fick göra innan ett givet moment i kursen Teknik 1 påbörjades. De gjorde sedan om samma prov igen i slutet av momentet som ett slutprov. Därefter analyserades resultaten från de båda proven och jämfördes med varandra. Undersökningen visade på en procentuell kunskapsökning, det vill säga en differens mellan slutprov och förkunskapsprov, på ca:43 % efter ca: 3 veckors studier. Däremot gick det inte att utläsa huruvida en elev med goda förkunskaper hade ett bättre eller sämre slutresultat jämfört med elever med sämre förkunskaper.

The purpose of this study was to investigate whether students’ previous musical knowledge affected the rating achieved in the subject of music. My empirical material consists of interviews with three professional music teachers in local secondary schools. Two of the three teachers felt that they were not able to devote time for the students who had previous musical knowledge. Students from all schools said that teachers addressed more to help those students who found it more difficult to learn. They also said that they were assigned to work more independently and that the teacher only came to help when they asked for it.

Högskoleverket har gjort ett flertal studier som visar att studenters förkunskaper har förändrats under senare år, ofta till det sämre. Även i systematiska undersökningar såsom TIMSS och PISA visar resultaten under senare år att kunskaperna minskar. Enligt gymnasieskolans läroplan är ett av de övergripande kunskapsmålen att …”alla elever på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier…”. Som blivande gymnasielärare blir det därför vår uppgift att förse varje elev med ” tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier”. Här ställer vi oss frågan vad som är ”tillräckliga kunskaper”. Syftet med undersökningen är att undersöka nya studenters förkunskaper och förmågor utifrån intervjuer med lärare i naturvetenskapliga utbildningar på högskolan. Lärarnas uppfattningar kan också ses som en utvärdering av det arbete gymnasieskolan utför med att förbereda eleverna inför högre studier. Intervjusvaren analyserades i relation till kunskapskraven för Naturkunskap 2, då programmen har kursen som antagningskrav. Respondenternas generella syn på studenternas förkunskaper är att de har förändrats under åren, ofta till det sämre. Detta är något som styrks av Skolinspektionen, Skolverket och Högskoleverket som har följt utvecklingen på nationell nivå och lyft problemet till ytan. En förklaring till studenternas bristande förkunskaper framkommer i våra intervjuer då flera av lärarna anser att ämnesplanen för Naturkunskap 2 är tolkningsbar, vag och alltför bred. Texten i Läroplanen för gymnasieskolan öppnar i många fall upp för olika tolkningsmöjligheter för lärarna. Läroplansteori förklarar de mekanismer som påverkar vad som väljs ut som giltig kunskap att lära i skolan. Utifrån förklaringsmodellen ges en förståelse till varför studenters förkunskaper ibland kan se väldigt olika ut. Det handlar om såväl formuleringen av föreskrifterna som teorier och praktik inom stoffurval, organisation och förmedlingsformer i undervisningen. Detta kan bidra till en heterogenitet bland de förkunskaper och förmågor som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet. I intervjuerna framkommer att ett minskat avstånd mellan gymnasium och högskola kan vara en väg mot bättre förbereda eleverna inför högre studier. Tidigare forskning visar att det finns ett stoffgap, det vill säga ett antal stoffområden som traditionellt förutsätts som förkunskaper vid universitet och högskolor, men som idag inte alls behandlas på gymnasiet, eller som behandlas med andra kunskapsmål och ambitioner än dem högskolan förväntar sig.  Vidare beskrivs en påtaglig skillnad i kunskapssyn mellan gymnasiet och högskolan.

<p>Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? </p><p>Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.</p>

<p>Blomqvist, Kristina (2007): Används elevers förkunskaper i undervisningen? – En enkätstudie av några avgångsklasser vid två gymnasieskolor.</p><p>Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007.</p><p>Sammanfattning</p><p>Att lärare besitter kunskaper inom sitt ämne är självklart men hur mycket av elevernas kunskaper används i undervisningen? I dagens skola förespråkar läroplanen att öka elevernas inflytande i undervisningen, varför inte då uppmärksamma och använda deras kunskaper? Syftet med detta examensarbete var att undersöka om elever i några gymnasieskolor anser att de har kunskaper som skolan skulle kunna använda i undervisningen, om denna kunskap har använts och på vilket sätt eleverna tycker att den ska användas. 180 avgångselever ifrån två olika gymnasieskolor besvarade en enkät med frågor om sina förkunskaper, favoritämnen och allmänna förhållande till skolan. Frågorna utformades för att dels ge ett direkt svar på om eleverna anser att lärarna använder deras kunskap i undervisningen, men även för att uppmärksamma vilka intressen eleverna har och på vilket sätt eleverna anser att dessa kan tas till vara i didaktiska sammanhang. Elevernas förslag på hur deras förkunskap skulle kunna användas i skolan kunde delas in i fyra olika kategorier: 1. Elever som vill ha mer inflytande och bestämma mer om undervisningens utformning. 2. Elever som vill att läraren mer aktivt ska undersöka elevernas förkunskaper. 3. Elever som vill ha mer interaktiv undervisning, exempelvis frågor och diskussioner, eller mer variation. 4. Elever som vill ha en individuell arbetsplan. Eleverna fick möjlighet att ange sitt favoritämne under olika år i skolan, vilket gav svar på vilka ämnen som är mest populära under olika skolstadier. Populariteten av ett ämne kan återspegla en didaktisk karaktär inom ämnet, som laborationer, fysisk aktivitet eller verbal kommunikation. Enkätsvaren visar att de flesta eleverna är nöjda med skolan och att skolarbetet inte verkar vara alltför krävande. Idrott var det ämne som flest elever hade som favoritämne i alla stadier av sin utbildning. Ett flertal elever anser sig ha specialkunskaper och flera av dem är villiga att mera aktivt använda dessa i undervisningssammanhang. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka om elever, som i undervisningssituationer får dela med sig av sin kunskap till andra elever, också har en ökad motivation för skolarbetet. Vidare forskning kan också inriktas mot att besvara på vilka didaktiska grunder idrott är så populärt bland eleverna.</p>

<p><p>Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna. Både elevers och lärares utsagor vittnar om detta. Lärarna talar om vikten av ökad matematisk grundkunskap och beskriver elevers förkunskaper som väldigt varierande. Ett antal elever upplever brister i förkunskaper och några tycker att det går bra men att repetition krävs. Positiva aspekter är elever med mycket goda förkunskaper som lärare uttalar sig om och den elev som kände att förkunskaperna var tillräckliga.</p></p>

<p>Sammanfattning/Abstract</p><p>Ett viktigt uppdrag som skolan har är att lära barn att läsa och skriva och på olika sätt hantera språket i vårt skriftspråkliga samhälle. Ett annat viktigt uppdrag som lärare har är att utgå från elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.</p><p>Vårt syfte har därför varit att belysa lärares förhållningssätt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Tar lärarna tillvara på dessa och i så fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lärarna har på läs- och skrivlärande; går det att knyta till någon av två traditioner inom detta område, Phonics eller Whole Language?</p><p>För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie, där vi intervjuat fyra lärare. Med hjälp av vårt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.</p><p>Vi kan se att lärarna i vår studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Till viss del kan vi koppla detta till de två traditionerna Phonics och Whole Language. De lärare vars undervisning främst baseras på Whole Language tar i större utsträckning tillvara på elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter, än lärare vars undervisning främst baseras på Phonics.</p><p>Vi kan också se nyanser i lärarnas syn på elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Även om förkunskaperna och de tidigare erfarenheterna ses som viktiga, så har begreppen olika innebörd; de kan användas som illustration eller som utgångspunkt. I vår studie ser vi att detta varierar för lärarna vid olika moment i läs- och skrivlärandet. Vi ser också att två av lärarna i större utsträckning använder elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter som utgångspunkt, medan de två andra i högre grad använder dessa som illustration.</p>

<p>Denna studie har till syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta aktivt med elevers läsförståelse. I arbetet presenteras tre olika multistrategier för hur pedagoger  kan arbeta med elevers lärandeprocess.</p><p> </p><p>Analysen bygger på intervjuer med lärare i skolans år 4 och 5 och berör huvudsakligen frågeställningar kring läsförståelse idag och hur pedagogerna ser på elevers läsförståelse under en 10-års period.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att trots intensivt arbete med läsförståelse använder ingen av informanterna de multistrategiprogram som presenteras i arbetets inledning.</p>

Blomqvist, Kristina (2007): Används elevers förkunskaper i undervisningen? – En enkätstudie av några avgångsklasser vid två gymnasieskolor. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007. Sammanfattning Att lärare besitter kunskaper inom sitt ämne är självklart men hur mycket av elevernas kunskaper används i undervisningen? I dagens skola förespråkar läroplanen att öka elevernas inflytande i undervisningen, varför inte då uppmärksamma och använda deras kunskaper? Syftet med detta examensarbete var att undersöka om elever i några gymnasieskolor anser att de har kunskaper som skolan skulle kunna använda i undervisningen, om denna kunskap har använts och på vilket sätt eleverna tycker att den ska användas. 180 avgångselever ifrån två olika gymnasieskolor besvarade en enkät med frågor om sina förkunskaper, favoritämnen och allmänna förhållande till skolan. Frågorna utformades för att dels ge ett direkt svar på om eleverna anser att lärarna använder deras kunskap i undervisningen, men även för att uppmärksamma vilka intressen eleverna har och på vilket sätt eleverna anser att dessa kan tas till vara i didaktiska sammanhang. Elevernas förslag på hur deras förkunskap skulle kunna användas i skolan kunde delas in i fyra olika kategorier: 1. Elever som vill ha mer inflytande och bestämma mer om undervisningens utformning. 2. Elever som vill att läraren mer aktivt ska undersöka elevernas förkunskaper. 3. Elever som vill ha mer interaktiv undervisning, exempelvis frågor och diskussioner, eller mer variation. 4. Elever som vill ha en individuell arbetsplan. Eleverna fick möjlighet att ange sitt favoritämne under olika år i skolan, vilket gav svar på vilka ämnen som är mest populära under olika skolstadier. Populariteten av ett ämne kan återspegla en didaktisk karaktär inom ämnet, som laborationer, fysisk aktivitet eller verbal kommunikation. Enkätsvaren visar att de flesta eleverna är nöjda med skolan och att skolarbetet inte verkar vara alltför krävande. Idrott var det ämne som flest elever hade som favoritämne i alla stadier av sin utbildning. Ett flertal elever anser sig ha specialkunskaper och flera av dem är villiga att mera aktivt använda dessa i undervisningssammanhang. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka om elever, som i undervisningssituationer får dela med sig av sin kunskap till andra elever, också har en ökad motivation för skolarbetet. Vidare forskning kan också inriktas mot att besvara på vilka didaktiska grunder idrott är så populärt bland eleverna.

Sammanfattning/Abstract Ett viktigt uppdrag som skolan har är att lära barn att läsa och skriva och på olika sätt hantera språket i vårt skriftspråkliga samhälle. Ett annat viktigt uppdrag som lärare har är att utgå från elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Vårt syfte har därför varit att belysa lärares förhållningssätt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Tar lärarna tillvara på dessa och i så fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lärarna har på läs- och skrivlärande; går det att knyta till någon av två traditioner inom detta område, Phonics eller Whole Language? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie, där vi intervjuat fyra lärare. Med hjälp av vårt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats. Vi kan se att lärarna i vår studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Till viss del kan vi koppla detta till de två traditionerna Phonics och Whole Language. De lärare vars undervisning främst baseras på Whole Language tar i större utsträckning tillvara på elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter, än lärare vars undervisning främst baseras på Phonics. Vi kan också se nyanser i lärarnas syn på elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Även om förkunskaperna och de tidigare erfarenheterna ses som viktiga, så har begreppen olika innebörd; de kan användas som illustration eller som utgångspunkt. I vår studie ser vi att detta varierar för lärarna vid olika moment i läs- och skrivlärandet. Vi ser också att två av lärarna i större utsträckning använder elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter som utgångspunkt, medan de två andra i högre grad använder dessa som illustration.